Bröstcancer

Bröstet består av körtelvävnad, omsluten av fett, och bindvävnad. Körtlarna är uppbyggda av en inre del som kan producera mjölk, och som sedan går över i små körtelgångar. Körtelgångarna samlar sig i större gångar som mynnar ut i bröstvårtan. Bröstcancer uppstår nästan alltid i körtelgångarna och i den inre, mjölkproducerande delen. Det gemensamma namnet för cancer i dessa delar av bröstet är carcinom.

Orsaker

Exakta orsaken till varför bröstcancer uppstår är inte känd. Förmodligen samspelar flera olika faktorer, som gener, hormoner, livsstil (bl.a. övervikt) och miljö. Östrogen spelar en viktig roll och risken att drabbas ökar ju äldre man blir. Risken är också större för kvinnor som får sin första menstruation tidigt och för de kvinnor där klimakteriet kommer sent i livet. Graviditeter verkar ha en skyddande effekt, och för kvinnor som fått barn tidigt eller har fött många barn är riskerna att drabbas av bröstcancer lägre.

Vilka olika typer av bröstcancer finns det?

Bröstcancer kan delas upp i flera typer. De två vanligaste är:

  • Duktalt carcinom är den vanligaste formen av bröstcancer. Den utgår från det lager av celler som klär insidan av körtelgången.
  • Lobulärt carcinom är den näst vanligaste typen. Den utgår från den mjölkproducerande delen av körteln.

Utöver dessa två finns det andra, mer ovanliga, former. Cancertypen är, tillsammans med grad av insjuknande, avgörande för prognosen och överlevnaden. De har också stor betydelse för eventuellt val av kirurgisk behandling.

En annan typ av bröstcancer är sarkom, som uppstår i bröstets stödjevävnad. Även bland sarkomen finns flera undergrupper, med olika typer av tillväxtsätt och prognos. Sarkom utgör en procent av bröstcancerfallen; resten utgörs av carcinomen.

Hur utvecklar sig bröstcancer?

Cancern kan länge vara begränsad till körtelvävnaden, i en inkapslad form. Förr eller senare, kanske först efter flera år, kommer den dock att sprida sig utanför körtelvävnaden, till den omkringliggande stödjevävnaden i bröstet, och därmed bli en invasiv cancer.

När detta sker finns det risk att cancern sprider sig till de närmast liggande lymfkörtlarna, de i armhålan, och sedan vidare genom blodbanorna till övriga delar av kroppen. Det kan medföra att det bildas dottersvulster i olika organ, så kallade fjärrmetastaser.

Sarkom sprider sig däremot genom blodbanan till kroppens andra organ, där de bildar fjärrmetastaser.

Hur vanligt är bröstcancer?

Bröstcancer är den vanligaste kvinnliga cancerformen, och står för nästan en tredjedel av det totala antalet cancerfall hos kvinnor. En kvinna av tio drabbas av bröstcancer under sin livstid. I Sverige upptäcks 6 500 nya fall årligen. Bröstcancer finns i alla åldersgrupper, men drabbar framför allt äldre. Omkring två tredjedelar av dem som drabbas är över 60 år. Även män kan få bröstcancer, men det är mycket ovanligt.

Är bröstcancer farligt?

Bröstcancer är en allvarlig kvinnosjukdom. Utan behandling är risken stor att det utvecklas fjärrmetastaser, som kan leda till döden. De allra flesta som får bröstcancer blir dock helt friska eller får behandling som gör att sjukdomen hålls i schack under lång tid. Varje år avlider 1500 kvinnor av bröstcancer i Sverige.

Ju tidigare man upptäcker bröstcancern, desto bättre är prognosen. Om cancercellerna inte har spridits till lymfkörtlarna i armhålan, är sannolikheten 75 % att man fortfarande lever efter tio år.

Undersökningar

Om läkaren misstänker bröstcancer görs först en undersökning där läkaren känner igenom brösten och lymfkörtlarna. Därefter görs ofta en bröströntgen (mammografi). Man brukar dessutom ta cellprov (direkt, med nål) från den misstänkta cancertumören. Ibland tas dock tumörprovet först efter att man avlägsnat tumören. Därefter kan man avgöra om cellerna är av godartat eller elakartat slag.

Mammografi

Socialstyrelsen rekommenderar mammografi för kvinnor mellan 40 och 75 år. Tidigare var den nedre åldersgränsen 50 år, med den nuvarande 40-årsgränsen vill man se om det går att fånga upp fler tidiga förändringar. Socialstyrelsen rekommenderar Sveriges landsting att kalla kvinnor med 18 månaders intervall om de är yngre än 55 år och med två års intervall om de är över 55 år.

Det har diskuterats om nyttan och eventuella risker med mammografi. Med mammografi går det att upptäcka en tumör tidigare jämfört med andra metoder. Samtidigt är inte metoden helt hundraprocentig när det gäller att upptäcka cellförändringar. Det finns även en minimal risk med strålning som dock har minimeras i takt med dagens tekniska utveckling av mammografiutrustning. Socialstyrelsen rekommendationer till landstingen kvarstår därför tills vidare.

Behandlingar

I första hand behandlas bröstcancer med kirurgi, då den del av bröstet som innehåller tumören opereras bort. Denna, bröstbevarande, kirurgi innebär således att den del av bröstet som inte är drabbat behålls. Dessutom opereras vissa lymfkörtlar i armhålan bort. Är tumören större kan dock hela bröstet behöva tas bort. Operationen kan därefter kompletteras med strålbehandling. Man strålbehandlar då bröstet runt operationsområdet, för att eliminera eventuellt kvarvarande cancerceller.

Vissa bröstcancertumörer är östrogenberoende. Ett sätt att behandla dessa tumörer är att minska östrogennivåerna med läkemedel som antiöstrogenet Tamoxifen eller Arimidex, Aromasin och Femar (s.k. aromatashämmare). Med hjälp av vävnadsprover kan läkarna avgöra om cancertumören är hormonberoende eller inte.

Även cytostatika används ibland för behandling av bröstcancer, både före och efter operation.

Bröstprotes

Alla kvinnor som genomgår bröstoperation har rätt att få en bröstprotes eller genomgå bröstrekonstruktion (plastikkirurgi).

Att få ett cancerbesked

Att få besked om att man har cancer innebär en chock för många, även om reaktionen kan variera stort mellan individer. Det är helt naturligt att bli ledsen, orolig, vilsen och trött. En del tycker det är bra att få diskutera med sina anhöriga, andra tycker det är påfrestande att berätta. Tveka dock inte att diskutera läkare och annan vårdpersonal och ställ alla frågor du vill få svar på. Vissa tycker det känns bra att få träffa andra i samma situation. Då kan du exempelvis ta kontakt med BRO – Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation.

Författare: Mogens Blichert-Toft, överläkare, professor
Granskad av: Mats Halldin, läkare och medicinsk chef, Netdoktor.se
Uppdaterad: Stina Nordqvist, redaktör Netdoktor

Blogg: Alexandra Charles

Alexandra Charles

ETT MER JÄMLIKT SAMHÄLLE GER FRISKARE KVINNOR: I december 1918 röstade riksdagen igenom att kvinnor från 21 års ålder skulle ha rösträtt. Beslutet innebar att kvinnor fick rösta i kommunalvalet 1919 och i riksdagsvalet 1921.  Det är cirka hundr... Läs mer »

Annonser

Bungypump
Efemina - Lösningen för dig som lever med ansträngningsinkontinens

Donera gärna!

PG: 120 89 08-2, BG: 5591-9484, Swish: 123-338 49 89
HemfridArcameaBioGaiaGedeon RichterSvensk LivräddningNovartis Sverige ABPfizer ABMediRätt ABAmgen ABBayerSaxå BrukVinkällaren GrappeCoala LifePeptonic Mediacal ABScandicBoehringer IngelheimMaqt - Politikens hetaste blogg- och debattforum.Big TravelMedilensMatkomfortVi stödjer ÄldrekontaktStar for life i Sydafrika