Hormonbehandling återigen ifrågasatt

Sommarens rubriker om östrogen och hormonersättningar uteblev inte, hormonbehandlingen blev återigen ifrågasatt.

Nu har våra specialister, professor Britt-Marie Landgren och gynekolog Gunilla Björk gått igenom och utvärderat resultatet av den brittiska undersökning som ligger till grund för rubrikerna.

Våra specialister bekräftar studien

Båda understryker att vi måste väga för- och nackdelar med behandlingen för varje enskild kvinna, samtidigt som de poängterar nödvändigheten av forskningen för att kunna säkra medicineringen.

Uppenbarligen är det så att det är längden på den kombinerade östrogen och gulkroppsbehandlingen som ökar risken för bröstcancer. Enbart östrogen ger inte samma riskökning för bröstcancer men kan inte rekommenderas till de kvinnor som har livmodern kvar. Slutsatsen båda våra specialister ger är att du bör tala igenom din medicinering med din läkare och gemensamt väga för- och nackdelar mot riskerna.

Hormonbehandling är individuell och ska skräddarsys och baseras på just dina besvär.

Så här skriver Gunilla Björk:

Nyligen publicerades en studie, utförd i England, benämnd Million Women Study, en observationsstudie med syfte att undersöka sambandet mellan olika hormoner och bröstcancer på kvinnor i åldern 50-64 år.

Kvinnor mellan 50 och 64 år kallas till mammografiundersökning var tredje år i England. Under åren 1996-2001 skickades tillsammans med kallelsen ett frågeformulär som handlade om hormonbehandling och som gav information om studien.

Ungefär 70 procent av de tillfrågade kvinnorna tackade ja till att vara med i studien – antalet blev 1 084 110 kvinnor – därav namnet Million Women Study.

Undersöka samband

Avsikten med studien var att undersöka sambandet mellan olika typer av hormonbehandling och bröstcancer. Syftet var också att se om det fanns någon skillnad i risk mellan olika östrogener, gulkroppshormon (gestagener) och olika doser samt om längden på behandlingen hade betydelse.

Detta är den första undersökning som (på olika sätt) försöker utröna om det finns någon skillnad mellan olika preparat och olika regimer.

Studien ger därför ytterligare information som gör att vi på ett säkrare sätt kan behandla de problem som faktiskt 75% av alla kvinnor har under övergångsåren.

Här följer en sammanställning av resultaten:

  • Kvinnor som står på hormonbehandling löper större risk att drabbas av bröstcancer
  • Risken ökar med det antal år som kvinnan behandlas
  • Kvinnor som får kombinationen östrogen – gulkroppshormon (gestagen) löper större risk än de som enbart medicineras med östrogen

Vi ser att risken ökar med stigande ålder och den ökar vid östrogenbehandling under förutsättning att kvinnan har sin livmoder kvar. Risken för livmodercancer ökar inte vid kombinationsbehandlingen östrogen/gulkropps- (gestagen) behandling.

Ingen skillnad för cykliskt eller kontinuerligt tillägg

Man har inte i den här undersökningen kunnat påvisa någon skillnad mellan cykliskt eller kontinuerligt tillägg av gulkroppshormon (se vidstående ruta ang. cykliskt och kontinuerligt).

Man har heller inte kunnat visa någon skillnad mellan olika östrogener eller gulkroppshormoner. Hög eller låg dos har heller inte haft någon betydelse.

Den ökade risken för bröstcancer under pågående hormonbehandling stämmer med tidigare, väl kända undersökningsresultat.

Kombinationen östrogen/gulkroppshormon (gestagen) ökar risken mera än vid medicinering med enbart östrogen. Detta har också påvisats i tidigare undersökningar.

Million Women Study visar ingen skillnad mellan olika sorters östrogen eller gulkroppshormon. Den visar heller ingen skillnad mellan olika doser och detta är den första undersökningen som tar upp detta.

Ingen riskskillnad kunde påvisas mellan cykliskt eller kontinuerligt tillägg av gulkroppshormon. I andra undersökningar har en sådan skillnad till fördel för den cykliska behandlingen funnits.

All behandling med östrogener med eller utan gulkroppshormon bör kallas hormonbehandling eller specificeras. De olika kombinationerna har olika för- och nackdelar. Östrogen ges i princip bara till kvinnor utan livmoder. Östrogen kan kombineras cykliskt 10-14 dagar, eller varje till var tredje månad = sekventiellt för att framkalla en rengöringsblödning. Östrogen kan också kombineras med gulkroppshormon som tas dagligen – det vill säga kontinuerligt för att kvinnan ska slippa blödningar.

Övrig intressant information ur studien är:

  • 1 av 2 har ätit p-piller
  • 1 av 2 har testat hormonbehandling för klimakteriebesvär
  • 1 av 3 stod på hormonbehandling
  • 1 av 4 hade fått livmodern bortopererad
  • 1 av 8 behandlades för högt blodtryck
  • 1 av 10 behandlades för depression eller oro
  • 1 av 11 hade en nära släkting med bröstcancer
  • 1 av 70 hade behandlats för bröstcancer

Av de som stod på hormonbehandling fördelade sig behandlingarna enligt följande:

  • 41 % östrogen
  • 50 % kombinationen östrogen/ gulkroppshormon
  • 6 % tibolon (Livial, vävnadsspecifikt hormonliknande preparat utan östrogen men med östrogeneffekter och som inte har effekt på slemhinnan i livmodern)
  • 1 % annat
  • 2 % visste inte

I den här undersökningen var resultatet för tibolon jämförbara med resultaten för enbart östrogenbehandling.

Detta är således en studie som tyder på att risken för bröstcancer är större om östrogen kombineras med gulkroppshormon (gestagen). Denna studie påvisar ingen skillnad mellan kontinuerlig och cyklisk behandling. Andra studier har dock visat en sådan skillnad. Därför är det viktigt att vi får mera kunskap för att kunna öka säkerheten för de kvinnor som önskar hormonbehandling för sina klimakteriebesvär.

Det kan inte rekommenderas att avstå från gulkroppshormon (gestagen) om du har livmodern kvar. I så fall ökar risken för livmodercancer vilket du kan se på kurvan. Det är omöjligt att ge generella råd eftersom varje kvinna har sina egna besvär och därmed olika önskemål om behandling.

Det är viktigare än någonsin att man diskuterar med sin doktor och att man kommer överens om en behandling utifrån den kunskap som finns och att man inte accepterar slentrianmässig utskrivning.

Hur vet jag om jag fortfarande behöver ta hormoner?

Det enklaste sättet att veta om du behöver fortsätta att ta hormoner är helt enkelt att göra ett litet uppehåll med hormonbehandlingarna och se om besvären återkommer. Att du övergående kan känna lite besvär av svettningar och vallningar när du slutar är inte ovanligt men de besvären brukar försvinna ganska snabbt.

Om besvären inte försvinner så snabbt och du upplever att din livskvalitet i hög grad försämras, ja då var det inte dags att sluta. För de flesta håller besvären i sig 3-5 år.

Om du vill sluta med hormoner och står på ett preparat där du får blödningar är det lämpligt att sluta i samband med blödningen.

Har du en kombination av östrogen och gulkroppshormon som inte ger blödning kan du sluta när som helst. Ibland kan det komma en liten blödning efter ett par dagar som beror på att du slutat med behandlingen. Denna blödning är helt ofarlig.

Om du inte har livmodern kvar och bara tar östrogener (spelar ingen roll om du tar tabletter, plåster eller gelé) är det bara att sluta.

Vill du sedan börja igen kanske du kan testa en lägre dos, du kanske inte behöver ha lika mycket som tidigare för att må bra. Målet bör vara att eftersträva lägsta, effektiva dos.

Preparatlista

Preparat med enbart östrogen:

  • Progynon, Femanest, Premarina
  • Plåster: Evorel, Estradot, Estraderm, Climara, Femseven, Monorest, Oesclim
  • Gelé: pigel

Kombinationspreparat i kontinuerlig behandling, östrogen/gulkroppshormon:

  • Kliogest, Activelle, Femanor, Premelle, Totelle, Climodien, Inpna
  • Plåster: Estalis

Preparat för sekventiell kombinationsbehandling:

  • Trisekvens, Femasekvens, Totelle sekvens, Premelle sekvens, Cyklabil, pina, Terivina
  • Plåster: Estalis sekvens, Estracomb

Tibolon:

  • Livial

Östriolbehandling:

Östriol är ett lågaktivt östrogen avsett för lokal behandling i slida och slidväggar som enbart stärker slemhinnorna. Ger ingen riskökning för bröstcancer.

  • Ovestrin, Oestriol
  • Salva: Ovesterin, vagitorier och salva.

Det har också under sommaren sagts att hormontillskott kan orsaka demens!

I det här fallet rör det sig om den stora amerikanska WHI-studien. De kvinnor som deltog i demensstudien var 65 år och äldre, och behandlades med en kombination av östrogen och gulkroppshormon. Resultatet visade att risken för demens var fördubblad för de behandlade kvinnorna.

Men gynekolog Gunilla Björk pekar på en mera modifierad bild

- Kvinnorna i den här undersökningen var 65 år och äldre när de behandlades med en kombination av östrogen och gulkroppshormon och detta i doser som vanligtvis används på yngre kvinnor mot klimakteriebesvär. Dessa kvinnor jämfördes med en grupp lika gamla kvinnor som fick verkningslös placebo. Undersökningen pågick i tre år och man fann negativa effekter på den kognitiva förmågan och visade på sämre prestation hos de hormonbehandlade kvinnorna. Detta visar bara att det är olämpligt att ge kvinnor över 65 år hormonbehandling i doser avsedda för klimakteriebesvär. De flesta kvinnorna har passerat dessa besvär och har andra typer av bekymmer som kräver anpassad behandling, som till exempel lokalbehandling för torra slemhinnor. Om studien gällt yngre kvinnor, i tidiga femtioårsåldern som under ett par år tar hormontillskott för att lindra klimakteriebesvär hade resultatet antagligen sett annorlunda ut.

Britt-Marie Landgren, professor, Huddinge Universitetssjukhus:

Risken att få bröstcancer ökar med tidslängden som man använder hormoner, det är en ökning som syns tydligt efter fem-tio års behandling.

Man fann i den brittiska studien att efter 10 års användning av preparat med endast östrogen resulterar detta i fem extra fall av bröstcancer per 1.000 användare per år.

Vid kombinationsbehandlingen östrogen och gulkroppshormon blev siffran19 extra cancerfall per 1.000 användare och år.

Tabletter ger en något högre relativ risk än plåster. De kvinnor som tidigare tagit hormoner och slutat kommer snabbt ner på samma risknivå som de kvinnor som inte använt sig av hormonbehandling.

Vad betyder då dessa resultat för oss här i Sverige?

Vid förskrivning av hormonbehandling har vi har indikationen övergångsbesvär med svettningar, värmevallningar och humörsvängningar som drabbar många av oss när menstruationen upphör. Det rör sig oftast om en period under övergångsåren som vanligtvis är kortare än 5 år.

Den andra indikationen är för att förebygga benskörhet och då handlar det om lång tids behandling, mer än 10 år. Det är här vi kommer att skärpa identifieringen av de kvinnor som efter att behandlingen upphört årligen förlorar så mycket benmassa eller har så låg benmassa från början att de kommer att utveckla benskörhet. I dessa fall kommer hormonbehandling inte längre att rekommenderas. En utredning måste då i stället ske med bentäthetsmätning av ländrygg och höft och analys av hormonnivåer – bi, och sköldkörtelhormon - samt mätning av kalkhalt i blodet. Vi kommer även för dessa kvinnor att rekommendera kalktillägg och fysisk aktivitet i form av promenader och om möjligt, träningspass.

Sammanfattningsvis innebär resultaten av denna studie, som är den största som någonsin gjorts att vi skärper våra indikationer för behandling och att vi som tidigare fortsätter att väga för- och nackdelar med behandlingen för varje enskild kvinna.

Blogg: Alexandra Charles

Alexandra Charles

ETT MER JÄMLIKT SAMHÄLLE GER FRISKARE KVINNOR: I december 1918 röstade riksdagen igenom att kvinnor från 21 års ålder skulle ha rösträtt. Beslutet innebar att kvinnor fick rösta i kommunalvalet 1919 och i riksdagsvalet 1921.  Det är cirka hundr... Läs mer »

Annonser

Bungypump
Efemina - Lösningen för dig som lever med ansträngningsinkontinens

Donera gärna!

PG: 120 89 08-2, BG: 5591-9484, Swish: 123-338 49 89
HemfridArcameaBioGaiaGedeon RichterSvensk LivräddningNovartis Sverige ABPfizer ABMediRätt ABAmgen ABBayerSaxå BrukVinkällaren GrappeCoala LifePeptonic Mediacal ABScandicBoehringer IngelheimMaqt - Politikens hetaste blogg- och debattforum.Big TravelMedilensMatkomfortVi stödjer ÄldrekontaktStar for life i Sydafrika