Välj själv - infarkt eller inte

Vill du ha hjärtinfarkt? Du bestämmer själv. Nio av tio hjärtinfarkter beror på riskfaktorer och livsstil.

Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat dramatiskt de senaste åren. Främst för att vi tar hand om oss själva bättre.

- Dels beror det på medicinska landvinningar, dels på livsstilsfaktorer som att färre röker. Ju fler riskfaktorer vi samlar på oss, desto större är risken att dö i hjärtinfarkt. Farligast för hjärtat är rökning, högt kolesterol, övervikt och högt blodtryck. Därefter kommer brist på motion, dålig kost och stress.

Hjärtinfarkt skulle kunna bli en parentes i mänsklighetens historia. Men då måste vi leva helt efter instruktionsboken.

Det handlar om livsstilsfaktorer och individuella val, men den det är också viktigt att inte skuldbelägga folk och säga att de får skylla sig själva. Vår livsstil styrs av hur samhället ser ut. Det är svårt att leva ett helt annat liv än alla andra.

Att vara svensk är en stor riskfaktor. För hundra år sedan var hjärtinfarkt oerhört sällsynt i Sverige. I dag är den vår mest dödliga sjukdom. Om alla var väldigt fattiga, underviktiga och rörde på sig skulle nog hjärtinfarkten kunna utplånas. Men det är ju inget liv vi har lust att leva.

Fetman oroar mest

Det största orosmolnet är den ökande fetman och att vi rör oss för lite. Rökning är ganska lätt att sluta med men äta måste alla göra. Kommersiella intressen vill att vi ska äta hela tiden och vården för överviktiga är underdimensionerad.  Den stora utmaningen är att göra samhället mindre farligt - utan att gå hundra år tillbaka i tiden, vilket kräver förebyggande vård och stora samhällsinsatser.

Arv spelar in

Arvet lika stor risk – men hur ärver man risken för hjärtinfarkt?

Det är ingen särskild gen som avgör risken för hjärtinfarkt. Den ärftliga delen består av en mängd olika gener och genförändringar, det är kombinationen som gör att man kan ärva en ökad risk.

Har minst en nära anhörig, som syskon eller förälder, fått hjärtinfarkt före 65 år är risken dubblerad. Med fler än två nära släktingar är risken nästan fyrdubblad.

Ungefär hälften av risken beror på det genetiska arvet, resten är det sociala arvet som matvanor, hur du reagerar på stress och andra livsstilsfaktorer.

De flesta stora studier tar bara upp rökning, höga blodfetter och högt blodtryck. I de studier som inkluderar ärftlighet hamnar den riskfaktorn i samma storleksordning som de andra.  Men för dem som har hjärtinfarkt i släkten ska man se det som en varningsklocka och man ska ha koll på sina andra riskfaktorer.

Källa: Aftonbladet hälsa,
Per Eriksson, professor i kardiovaskulär medicin, och
Ulf De Faire, professor i kardiovaskulär epidemiologi

 

 

Många kvinnor väntar för länge

Kvinnor väntar längre än män med att söka hjälp för bröstsmärtor, visar en ny  studie vid Sahlgrenska sjuk-huset i Göteborg.  Däremot är de snabba nog att söka för sina män när de får ont. Anledningen till att kvinnor söker vård senare har inte studerats specifikt, men det kan finnas flera orsaker.  Många, oftast lite äldre kvinnor, vill inte besvära i onödan. En del  tänker "äh, det går väl över, det drabbar inte mig och dessutom måste jag fixa maten först".

Kvinnor får inte samma vård

Elisabeth Perers Nyberg, hjärtöverläkare och forskare på Sahlgrenska, har under fyra år noggrant studerat de 1744 patienter som passerat hjärtintensiven.

Hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken – både hos kvinnor och män. Ändå finns en tradition att kvinnliga hjärtpatienter behandlas annorlunda än de manliga. "Kvinnor får inte infarkt vid 40 för det är mannens sjukdom". Så är det många, också inom vården, som tänker.  Skillnaden mellan liv och död är en snabb behandling. Ju fler timmar som går desto fler muskelceller hinner dö vilket ger en större infarkt.

Studien visar att bara en av tio kvinnor kommer till akuten inom en timma efter att de först känt bröstsmärtor.

Blir kvar längre på akuten

Kvinnorna blir också kvar längre än männen på akuten innan de flyttas till hjärt-intensiven, men när de väl är där får de lika bra vård som männen.

- Det finns de som väntar i många timmar på akuten, men då har man nog inte gjort så särskilt mycket väsen av sig. Jag tror tyvärr det är typiskt kvinnor, de sitter där med sin bricka, säger Elisabeth Perers Nyberg.

 

Så här behandlas hjärtpatienter

Göteborg

Hjärtpatienter behandlas som alla andra, men har du andnöd eller bröstsmärtor uppmanas du att säga till i kassan. Alla, oavsett kön och ålder, tas om hand i ett rum där vi mäter puls, och blodtryck. EKG testas omgående, sedan prioriteras du in i kön. Kvalitetssäkrade metoder används vilket gör att det spelar ingen roll vilka specialistkunskaper den har som tar hand om dig.

Sjukvårdsupplysningen i Göteborg

Du ombedes beskriva smärtan och hur länge du haft den. Har du ett tryck över bröstet uppmanas du att uppsöka akuten vid närmaste sjukhus för läkarvård.

Yngre och kvinnor har oftare hjärtklappning eller stick i bröstet och då handlar det inte om att åka till akuten för hjärtinfarkt. Man är medveten om att kvinnor har andra symptom än män. Till exempel får kvinnor ofta ont i ryggen och uppåt halsen.

SOS- alarm i Göteborg

Du ska få samma frågor om hur du mår och om din sjukdomshistoria, oavsett om du är man eller kvinna, ung eller gammal. Men vi är extra vaksamma på att kvinnor kan ha lite annorlunda symptom. Man negligerar inte kvinnor, men de uttrycker sig ofta på ett annat sätt. En man säger att han har jätteont, en kvinna är mer försynt. Alla "diffusa bröstsmärtor" hos kvinnor ska gå som ett larm till OLA-ambulansen.

Skåne

Vid Lunds Universitetssjukhus: gäller samma rutiner för män och kvinnor som kommer in till akuten med bröstsmärtor. Kvalitetsäkrade metoder används  för att ställa diagnoser. Medvetenheten om symptom på hjärtsjukdomar hos kvinnor är stor bland dem som jobbar på akuten. Hänsyn tas till om patienten tillhör riskgrupper eller till exempel är rökare, vilket ökar risken för hjärtinfarkt

Sjukvårdsupplysningen i Skåne

Om en kvinna ringer och har smärtor i bröstet ställer man en mängd frågor, som ålder och hur smärtan artar sig, för att ta reda på vad det handlar om. Det är ingen skillnad i bedömningen när det gäller kvinnor och män, men det är svårare att avgöra kvinnans symptom. Hon kan säga att det gör ont i magen, men så handlar det ändå om bröstet. Man måste vara mycket mera lyhörd när det gäller kvinnor. Männen klagar direkt på bröstsmärtor och smärtor som drar mot vänster arm.

SOS alarm i Skåne

Generellt sett görs ingen skillnad mellan män och kvinnor men vi är mera observanta när det gäller kvinnors symptom, och vi är medvetna om att kvinnan har en annorlunda symptombild. Samma frågor ställs till alla, men vi gör en vidare tolkning av kvinnornas besvär eftersom hjärtproblemen kan se så olika ut.

Stockholm

SÖS/Kardiologen

När en kvinna kommer till akutmottagningen med bröstsmärtor och det handlar om en akut hjärtinfarkt genomgår de flesta patienter en ballongvidgning av kranskärlen. Förståelsen inom hjärtspecialist vården är stor när det gäller de kvinnliga symptomen på en hjärtinfarkt.

Man arbetar med och prioriterar informationen så att den förståelsen och kunskapen också förs ut till ambulanspersonal och vårdcentraler.

Huddinge:

När en kvinna kommer in på akutmottagningen följer man uppgjorda mallar för vad som ska göras. Olika prover tas och man tar ett EKG. Personalen känner till att symptombeskrivningen  mellan mäns och kvinnors symptom kan variera.

Sjukvårdsupplysningen, Stockholm

Generellt frågar man om ålder, eventuell medicinering, och om det finns hjärtproblem i familjen. Handlar det om hjärtat lyssnar man mycket noga. Framförallt om det är en kvinna eftersom man vet att symptomen på hjärtinfarkt hos en kvinna kan var så diffusa, inte så klassiskt klara som tryck över bröstet och smärta i armen. En kvinna kan till exempel ha ont uppåt halsen eller i käkarna.

Källa: Aftonbladet hälsa

 

Detta ska du kolla

Med några enkla tester kan du se om du ligger i riskzonen för hjärtinfarkt. Be om dessa test vid nästa hälsokontroll.

  • Blodtryck: Blodtrycket ska ligga under 140/90.
  • Blodfett: Kolesterolhalten ska vara under 5 mmol/liter.
  • Blodsocker: Nivån ska ligga under 6,1 mmol/liter.
  • Midjemått: Över 80 centimeter ökar risken för hjärtinfarkt. Över 88 centimeter är risken mycket förhöjd, om du är kvinna. För män gäller 108 cm.

Rör på dig 30 minuter varje dag. All träning är bra – även om du bara hinner en liten stund. Om du promenerar, gå med rak rygg, kraftfulla steg och pendla med armarna. Gå helst varje dag, gärna med stavar. Komplettera med 25 armhävningar som stärker rygg-, arm- och bröstmuskler. Avsluta med 25 sit-ups som stärker mage och rygg.

Källa: Sjukvårdsrådgivningen, friskvårdskonsult Susanne Lanefelt

 

 

Maten

  • Dra ner på fettet. Ungefär 30 procent av ditt dagliga energiintag ska komma från fett.
  • Byt mättat fett mot omättat. Använd olja i stället för smör. Använd lightprodukter, gärna med Omega 3.
  • Titta efter nyckelhålet när du väljer charkprodukter som ofta innehåller mättade fetter. De ökar kolesterolhalten och kan ge åderförkalkning som stoppar upp blodet.
  • Fibrer sänker det onda kolesterolet. Grönsaker, rotfrukter eller frukt till varje måltid.
  • Grovt mjöl.
  • Fisk innehåller nyttiga fettsyror som ökar det goda kolesterolet, speciellt feta sorter som lax och makrill.
  • Dra ner på alkoholen. Stora mängder kan skada hjärtat.

Källa: Anna Ottosson, dietist

Blogg: Alexandra Charles

Alexandra Charles

Sommar - Sol och snart semester!: Först ska vi vara i Almedalen där vi, 1.6 & 2,6 miljonerklubben finns i vår monter hela veckan och träffar människor från hela landet. Här sker många spännande möten :) Under Almedalsveckan... Läs mer »

Donera gärna!

PG: 120 89 08-2, BG: 5591-9484, Swish: 123-338 49 89
HemfridMylanArcameaBioGaiaBirkaGedeon RichterPfizer ABiZafeAmgen ABBayerCoala LifePeptonic Mediacal ABScandicBig TravelMatkomfort