Men kunskap och förebyggande arbete behövs!
Text Inger Söderholm, Foto Mikael Engström
Idag drabbas både äldre och yngre kvinnor av hjärt- och kärlsjukdomar. En sjukdom som är en vanligare dödsorsak än bröstcancer bland kvinnor. Trots detta bedrivs viss forskningen fortfarande utan tillräckligt könsperspektiv. Kunskapen om kvinnohjärtat är fortfarande otillräcklig, både inom forskning och bland allmänheten. Vår kampanj Woman in Red, som pågår för fullt runtom i landet, uppmärksammar kvinnohjärtat och samlar in pengar till klinisk forskning. Vi har intervjuat Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning Utbildningsdepartementet, och forskaren Christina Villard om genusperspektivet av forskningen idag och i framtiden.
Alexandra Charles von Hofsten, Helene Hellmark Knutsson, Christina Villard, Charlotte Huldt
Vår viktiga kampanj Woman in Red pågår för fullt runtom i landet och även om vi sagt det förut tåls det att sägas igen. Vi får aldrig sluta kämpa för forskning på våra fina kvinnohjärtan. Den här dagen träffas vi inne på Centralbadet för att prata forskning och hälsa med Helene Hellmark Knutsson och Christina Villard. Klubbens Charlotta Huldt och Alexandra Charles är också med.
Nytt år betyder nya möjligheter och är det något de här fyra kvinnorna är rörande överens om, så är det vikten av att forska på vårt kvinnohjärta. Hjärt- och kärlsjukdomar är en sjukdom som drabbar både yngre och äldre kvinnor och en vanligare dödsorsak än bröstcancer. Trots detta är kunskapen om kvinnohjärtat fortfarande otillräcklig, både inom forskning och bland allmänheten. Att forskningen fortfarande bedrivs mestadels på manshjärtan, är något Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, gärna tycker till om.
– Det är oerhört viktigt att vi har en framstående forskning i Sverige, inte minst när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Det vi ser är att forskningen behöver komma från laboratoriemiljö till klinisk forskning där forskningen på patienter behöver bli mer jämställd ur ett genusperspektiv, säger Helene Hellmark Knutsson.
Christina Villard, forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset och Institutet för molekylär medicin och kirurgi, är en av stipendiaterna som den 12 mars fick stipendium av stiftelsen Kvinnor & Hälsa.
– Stipendiet möjliggör vårt fortsatta arbete och jag är väldigt glad att vi får möjlighet, genom stipendiet, att kunna forska vidare, säger Christina.
Christina Villards hjärta slår ett extra slag för vikten av att forska på kvinnor. Hon har tillsammans med Rebecka Hultgren, överläkare och docent i kärlkirurgi, tittat på olika strukturer i kärlväggen. De kom fram till att könshormonerna och deras receptorer i kärlväggen skiljer sig mellan män och kvinnor, en upptäckt som de ville forska vidare på.
– Bakgrunden till vår forskning är könsskillnader i utvecklingen av bråck på stora kroppspulsådern, bukaortaaneurysm. Det är ett tillstånd som är vanligare bland män än bland kvinnor. Samtidigt löper kvinnor en större risk för att bukaortaaneurymset brister, vilket är ett tillstånd förenat med hög dödlighet. Bukaortaaneurysm är ofta asymtomatiska och upptäcks vanligtvis som bifynd vid en röntgenundersökning, som görs av annan anledning. Bukaortaaneurysm är ett tillstånd där kärlväggen bryts ned, av anledningar vi inte känner till helt idag. När bråcket når en viss storlek blir trycket så hårt att kärlet brister, vilket ger besvär i form av kraftig buksmärta och blodtrycksfall. Vi vill försöka kartlägga orsaken till dessa könsskillnader. Riskfaktorer är rökning, högt blodtryck och ärftlighet för bråcksjukdom, berättar Christina.
Den behagliga och varma miljön får oss alla att tina upp och påminnas om vikten av att ta hand om oss och att hitta återhämtning, något Alexandra allt som ofta återkommer till. Att få in välbefinnande i vardagen i form av såväl träning som hälsosam kost och inslag av kultur.
– Det är så viktigt att komma ihåg att ta hand om sig själv, att hitta återhämtning i den form man själv mår bäst av. För mig är det att komma ut i naturen och att njuta av kultur, musik gör underverk för såväl kropp som knopp. Nu i mars har vi arbetat med vår viktiga kampanj Woman in Red, där vi har kvällar med föreläsare och artister runtom i landet. Allt för att främja forskning kring kvinnohjärtat men också för att sprida information, berättar Alexandra och smuttar på dagens hälsoshot.
Kvinnor och mäns hjärtan ser olika ut och kvinnor med hjärtinfarkt har i vissa fall andra symtom än män. Förutom de traditionella riskfaktorerna, har kvinnor andra riskfaktorer såsom att sluta amma för tidigt, havandeskapsförgiftning och diabetes under graviditeten.
– Vi gör satsningar på att öka den kliniska forskningen men också den kliniska behandlingsforskningen för att utveckla behandlingsmetoder. Att pröva nya läkemedel är ett steg i den kliniska forskningen. Att ha genusperspektiv är något vi belyser som relevant och forskningen hänger starkt ihop med kunskap. Om ingen forskning bedrivs kommer det inte in i utbildningen och utbildar man inte kommer kunskapen inte in i vården, säger Helene Hellmark Knutsson.
Staten har ett stort ansvar för forskningsfinansieringen. Vi måste ha forskning i toppklass och också välutbildade människor inom hälsa och sjukvård. Hälsoutmaningen är ett av de områden vi har prioriterat inom forskningspolitiken. Alla insamlingar till forskning är viktiga och därför ser jag fram emot 1,6 & 2,6 miljonerklubbens och stiftelsen Kvinnor & Hälsas forskningsstipendium som belönar forskning på kvinnohjärtat, avslutar Helene Hellmark Knutsson.
Helene Hellmark Knutsson (S) är en svensk politiker. Sedan oktober 2014 är hon minister för högre utbildning och forskning i regeringen Löfven.
Christina Villard, är forskare och specialistläkare. Christina forskar inom kärlkirurgi, könshormoners roll för utveckling av farlig förtunning av väggen i stora kroppspulsådern.
Dessutom är hon en av Woman in Reds stipendiater i år.
Charlotta Huldt, är operasångerska och brinner såväl för våra kvinnohjärtan som för kulturens välgörande effekt på vårt välmående. Och för 1,6 miljonerklubben där hon arbetar sida vid sida med Alexandra Charles.
Faktaruta Regeringen höjer Vetenskapsrådets forskningsanslag för medicinsk forskning. En successiv ökning med 115 miljoner till år2020. Vetenskapsrådet ska för dessa medel genomföra tre forskningssatsningar för att möta hälsoutmaningen.
Klinisk forskning: Vetenskapsrådet har under 2017 fördelat 25 miljoner kronor till klinisk behandlingsforskning.
Nationellt forskningsprogram inom antibiotikaresistens: Vetenskapsrådet ska inrätta och driva ett tioårigt nationellt forskningsprogram inom antibiotikaresistens. Vetenskapsrådet ska under 2018 fördela 20 mnkr och till 2019 ökar satsningen till totalt 25 mnkr. Testbädd biologiska läkemedel: En särskild satsning inom området produktion av biologiska läkemedel. Satsningen ska bidra till uppbyggnad av en infrastruktur och testbädd som ska utgöra en öppen mötesplats för innovation, utveckling och industrialisering av teknologier för produktion av biologiska läkemedel. Uppdraget omfattade 90 miljoner kronor under 2017 och genomförs inom ramen för samverkansprogrammet för Life science. |