Meny
Det börjar med första mensen. De där små, oskyldiga bloddropparna som dyker upp i början av puberteten kan ses som början på en hormonell resa som inte når sin slutdestination förrän flera decennier senare. För det är så kvinnokroppen är skapt – det är en resa med toppar och dalar, skarpa kurvor och sköna raksträckor. Och ibland kan det kännas så besvärligt att man bara vill dra i nödbromsen.
Första tanken med det här reportaget var att konkret och tydligt beskriva den hormonella resan från första mensen till klimakteriet. Rakt upp och ned. Inga konstigheter. Men efter några samtal med kvinnor i olika åldrar och med olika upplevelser, en läst bok och timmar av research på nätet, började det här reportaget av egen kraft ändra både omfång och vinkel. Inte heller ”resa” kändes som ett passande ord med tanke på hur förvirrade många kvinnor verkar vara över det här med hormoner, ordet ”djungel” kändes som en betydligt bättre beskrivning.
DJUNGEL ÄR ETT ORD journalisten Lotten Odh (eller Hormontanten som hon också kallar sig för) kan skriva under på.
– När jag kom in i klimakteriet och fick besvär som jag sökte vård för, blev jag förfärad över hur lite gynekologer visste, säger Lotten som därför beslöt sig för att ta saken i egna händer och lära sig allt på egen hand. Det resulterade i boken Harmoniska hormoner som gavs ut 2012.
– Bara en sådan sak som att klimakteriet pågår i 20 till 30 år är kunskap som de flesta kvinnor inte känner till. Vi tror att klimakteriet startar när mensen upphör men faktum är att de flesta får symptom redan i 40-årsåldern. Och det finns de som fortfarande har klimakteriebesvär när de är närmare 80 år, säger Lotten. Många lever alltså med besvär utan att förstå att det beror på klimakteriet. Besvär som dessutom kommer vid en tidpunkt i kvinnans liv då hon ofta är som mest stressad.
– Tänk dig en kvinna som är i medelåldern. Hon har kanske tonårsbarn som också de är mitt uppe i en hormonell karusell, och så är hon mitt i karriären, kanske mellanchef med mycket ansvar, och så börjar hon tycka att gubben är skittråkig och så har hon också föräldrar som är gamla och behöver hennes hjälp. Många kvinnor lever med en enorm arbetsbörda samtidigt som de har besvär av klimakteriet (som de ju inte ens vet om att de är inne i). Inte konstigt att så många går in i väggen och äter antidepressiva, säger Lotten och suckar stort.
STRESS, ORKESLÖSHET, hjärtklappning, panikångest, ökad aptit, irritation, ”muffinmage”, mer ansiktshår, minskad sexlust, förstoppning, acne. Det här är bara några av de symptom som uppstår när hormonerna i kroppen befinner sig i obalans. Eftersom vi kvinnor genomgår flera olika faser – små faser i menscykeln och större faser i livet så som graviditet och klimakteriet – är det nästan oundvikligt att vi inte någon eller några gånger hamnar i hormonell obalans. Men allt för många kvinnor lever med hormonell obalans länge – helt i onödan och utan att ens veta det. Det går att göra mycket själv för att komma närmare en hormonbalans, som att byta p-piller eller ta bort hormonpreventivmedlet helt, börja smörja in sig med en progesteronkräm eller lära sig att hantera humörsvängningarna – kanske med hjälp av terapi.
Civilingenjören Martina Johansson som författat boken Hormonbibeln menar att alla kvinnor måste se över sin livsstil.
Visste du att…Bland kvinnor mellan 15 och 24 år använder drygt 4 av 10 p-piller – men användningen minskar. |
– Att leva i vår västerländska värld innebär nästan alltid att vara i hormonell obalans på grund av onaturlig stress, inaktiv livsstil och fel mat, säger Martina. Både hon och Lotten förespråkar starkt vikten av rätt kost för att få kroppen i balans.
I ÅR FYLLER P-PILLRET 40 ÅR och få piller har rört om i grytan så mycket som det. P-piller har älskats för sin betydelse för kvinnans sexuella frigörelse. Och också hatats av samma anledningar. De senaste åren har också allt fler börjat tala om att de upplever att pillret får dem att må dåligt. En av dem är bloggaren Cecilia Blankens som i ett ärligt inlägg på sin hemsida skriver:
”När man är tonåring och träffar sin första pojkvän och det börjar bli dags för debut och ungdomsmottagningsbesök i syfte att skaffa preventivmedel, så finns (eller i alla fall var det så på min tid, det kanske har ändrats?) det egentligen bara ett alternativ som lyfts fram. P-piller. Bökigt med kondom. I min värld och så här i efterhand är en kondom en piece of cake jämfört med vad p-piller gjorde med mig”, skriver Cecilia och fortsätter:
”Jag åt de där pillren i flera år. Slutade en bit efter att jag fyllt tjugo. Då hade jag kommit till en punkt när jag var fullkomligt utmattad bara av att vara jag. Att leva med mig själv. Jag kunde inte ta några som helst motgångar. Ett ord av kritik och jag började stortjuta okontrollerat. Mitt humör pendlade mellan djupaste nattsvarta botten och något som i bästa fall kändes som normaltillstånd – i tiominutersintervaller. Jag måste ha varit världens knepigaste flickvän, jag var liksom aldrig nöjd. Aldrig glad. Men lättkränkt och omänskligt känslig. Jag kunde bryta ihop över vad som helst, och mina känslor var omöjliga att förutsäga. Det var som att ha riktigt, riktigt vidrigt jobbig PMS – KONSTANT!”
BARA EN VECKA EFTER ATT Cecilia slutade med p-piller kände hon hur balansen i kroppen började komma tillbaka till henne. En känsla av lugn och harmoni – något som hon inte känt på många, många år.
”Och sedan dess känner jag faktiskt rätt starkt att jag hatar dem. Att de lade sig som ett jävligt jobbigt filter över en stor och viktig del av de där åren i slutet av tonåren och början på tjugo. Och det gör mig så förbannad att jag aldrig informerades om att det här kunde bli bieffekterna,” avslutar Cecilia inlägget.
ALLT FLER UNGA KVINNOR resonerar precis som Cecilia och väljer bort hormonella preventivmedel för att de upplever nedstämdhet, minskad sexlust, akne och andra besvär. Inger Sundström Poromaa, professor i obstetik och gynekologi vid Institutet för kvinnor och barns hälsa, tror att anledningen till att allt färre tar p-piller beror på att synen på dem har förändrats. I dag ställer kvinnor högre krav.
– På 60 och 70-talet var man glad bara man inte blev gravid. I dag vill vi även må bra av våra p-piller. Jag ser det som en självklarhet, kvinnor ska kunna skydda sig mot oönskade graviditeter utan att för den sakens skull må dåligt eller ha biverkningar av behandlingen, säger hon.
MEN MÅNGA GYNEKOLOGER menar att p-pillret fått ett oförkänt dåligt rykte.
– Många kvinnor mår dåligt någon gång i livet. Det är väldigt lätt att skylla det på hormoner. Sen pratas det mycket om att man inte tål hormoner och att man mår dåligt av hormoner, speciellt bland unga kvinnor, säger Marie Bixo professor i obstetrik och gynekologi, vid Norrlands universitetssjukhus till svt.se.
Gynekologen Mårten Palmstierna menar att p-piller är bättre för kvinnors välmående än att vara utan dem. Alltså att kroppen uppfattar p-piller som naturligt.
Att ha ägglossning så många gånger som kvinnor har i dag är inte naturligt för kvinnokroppen. Den är skapt att vara gravid betydligt oftare än vi är i dag, anser Mårten.
OCH VISST FINNS DET MÅNGA, många kvinnor som mår bättre när de går på p-piller än när de inte gör det. Som Mikaela Furberg, 28 år, från Stockholm. Redan vid 13 års ålder började hon få stora besvär med PMS.
– Jag besökte ungdomsmottagningen med min mamma och fick utskrivet kombinerade p-piller, men jag tog dem inte till en början. Det kändes liksom konstigt. Jag var bara 13 år och hade ju inte haft sex eller något så jag kände mig inte redo. Det är lite som att köpa en BH utan att ha fått bröst än, säger Mikaela vars mamma och mormor också haft PMS-besvär och därför kunde adressera Mikaelas besvär direkt när de kom.
Efter något år kände sig Mikaela mentalt redo att äta p-piller och hon upplevde då att den onda magen gjorde mindre ont, och det häftiga humöret blev lite mer stabilt.
– Så här i efterhand känner jag ändå att läkarna var alldeles för snabba med att skriva ut tabletter, säger Mikaela som också fick ångestdämpande medicin några år senare för sina PMS-besvär.
– Piller skrivs ut och så blir det ingen uppföljning. Målet kan ju ändå inte vara att knapra piller hela livet? säger hon.
Sedan ett år tillbaka går Mikaela i gruppterapi och det är en möjlighet hon vill att fler kvinnor ska få för att hantera sina PMS-besvär.
– Lära mig hantera känslor som uppstår, veta hur jag bäst hanterar dem. Det här tror jag är lika effektivt som ångestdämpande, säger Mikaela som kommer att fortsätta att använda p-piller men har som mål att slippa de andra tabletterna.
LOTTEN SKAKAR PÅ HUVUDET.
– Vi får i oss så mycket hormonstörande ämnen redan. Genom maten vi äter, kläderna vi bär, färgerna vi har på väggarna, plasten vi lägger maten i. Så p-piller blir bara ännu ett stressmoment för kroppen, säger Lotten som förespråkar att skydda sig från oönskade graviditeter genom att lära sig mer om menscykeln och på så sätt kunna räkna ut vilka dagar som är fertila och vilka som är säkra eller använda pessar.
PMSär samlingsnamn för symtom som man får innan mens. Drygt 50 procent upplever någon form av PMS-besvär. 3-5 procent lider av svår PMS, det kallas PMDS. |
MED ANLEDNING AV DET ökade missnöjet bland unga kvinnor inleds nu en större studie på Karolinska institutet om hur kvinnors livskvalitet påverkas av p-piller.
”Att det dröjt mer än 50 år sedan p-pillret infördes i Sverige innan man utreder dess effekter är inget annat än stor skandal”, beskriver GT:s chefredaktör Frida Boisen i en krönika när hon fick höra om KI-studien.
Nu har det visserligen forskats en del om p-piller tidigare, men då har fokus legat på att jämföra olika typer av piller med varandra – för att ta reda på vilket som är mest effektivt. Men hur kvinnor mår av dem? Nej, den ingången i preventiv-medelsforskningen är betydligt mer ovanlig.
– Det är jätteviktigt att undersöka eftersom den vanligaste orsaken till att man slutar med p-piller är just upplevd nedstämdhet och minskad sexlust, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor vid Karolinska institutet, som är den som leder studien där 300 kvinnor deltar. Under tre månader får hälften av kvinnorna p-piller och resten placebo. Samtidigt ska de rapportera om symptom och upplevd livskvalitet.
|
En menscykel består av fyra faser. Den första fasen är menstruationen, den andra fasen follikelfasen, tredje fasen ägglossningsfasen och den fjärde heter lutealfasen. Och det är i den sista som så många som 50 procent av alla kvinnor upplever PMS-besvär. Vilka besvär man har av det varierar från person till person, men också från en månad till en annan. PMDS är den allvarligare formen av PMS och kvinnor som lider av detta vittnar om hur dagarna innan mens kan vara väldigt svåra |
FÖR KOMIKERN OCH programledaren Karin Adelsköld tog det sju år att inse att det var just PMS som var orsaken till alla problem hon hade i sitt liv.
– När jag var 32 år och fött två barn, märkte jag att mitt humör förändrades. Jag fick lätt vredesutbrott och misstänkliggjorde människor, säger Karin som först trodde att förändringen berodde på att hon var en ”småbarnsmorsa”, alltså trött och sliten. Situationen hemma förvärrades på grund av hennes häftiga humör – barnen led och äktenskapet likaså.
– Det var hemskt. Jag förstod ingenting. Jag trodde att jag led av manodepressivitet men det visade tester att jag inte gjorde, säger hon.
Det skulle dröja sju år, en skilsmässa och en ny kärleksrelation innan Karin äntligen förstod vad det var som var galet med henne; hennes hormoner.
– Det var Anders som kom på det. Att mina vredesutbrott var cykliska. Det var exakt den 20.e varje månad.
Hur kändes det när du förstod att det var PMS?
– Jag kände mig som en idiot, att jag inte fattat. Men också en känsla av att gud så skönt, det är inte jag det är mina hormoner!
Nu trodde Karin att problemet var löst. Men hon trodde fel.
– Det var jättesvårt att få rätt hjälp! Gynekologerna jag mötte visste knappt vad PMS eller PMDS är, och ännu mindre hur det kan lindras. Alla gav olika råd. Först fick jag p-piller utskrivet men det gjorde bara allt värre. Sen fick jag tips om akupunktur, naturläkemedel och allt annat möjligt. Jag fick också höra att PMS inte ens finns av en läkare, säger Karin och minns tillbaka på den här perioden i sitt liv som mycket förvirrande.
Till slut fick hon ångestdämpande utskrivet av en psykiatriker och när hon började ta tabletterna i samband med ägglossningen kände hon att det mildrade symtom.
SAMTIDIGT SOM KARIN tampades med sin nyupptäckta PMS landade hon ett drömjobb på SVT, att tillsammans med sångaren Niklas Strömstedt programleda Alla tiders hits.
– Jag sa inget om det jag gick igenom. Jag ville inte komma till en ny redaktör och berätta att ”Hej, jag heter Karin och jag blir galen en gång i månaden”. Men på något sätt spred sig ryktet om Karins PMS ändå, och ett tag senare fick hon ett telefonsamtal från en researcher på Malou efter 10 som undrade om Karin kunde komma till programmet och berätta. ”Det är så många som har PMS, men ingen verkar vilja prata om det i TV”. Det första Karin tänkte var nej. Men sedan tänkte hon på alla kvinnor som lider i det tysta och svarade ja.
– Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig vilken enorm respons min medverkan skulle resultera i. Efter programmet fick jag tusentals mejl från kvinnor som kände igen sig i min berättelse och precis som jag, inte kände att vården kunde hjälpa dem.
Där och då blev Karin – vare sig hon önskade det eller inte – tilldelad rollen som PMS-expert.
– Jag fick höra att läkare hänvisade till mig. ”Vi kan inte göra något, men du kan kolla med Karin Adelsköld”. Och visst, det är ju positivt att jag inger det förtroendet men samtidigt fruktansvärt hemskt att en patient blir hänvisad till en komiker, säger Karin och skrattar.
Karin fortsatte få mejl från kvinnnor runt om i landet. Kvinnor som undrade hur hon åt? Tog för tabletter? Motionerade? Eller på andra sätt lindrade sina besvär.
– Jag kände att jag tillslut inte kunde ta på mig det här, det blev för stort.
SÅ I SOMRAS BESLUTADE HON sig tillsammans med Anders, som blivit hennes fästman, att starta ett förbund. PMS-förbundet.
Din fästman Anders är engagerad i PMS-förbundet. Varför är han det?
– Det är inte bara kvinnor som mejlat mig de här åren utan också många män som lever med PMS-kvinnor. Det här tar ju även knäcken på män och på ett sätt är de ännu mer ensamma i detta än kvinnor.
När Karin Adelsköld ser tillbaka på åren som gått är en viktig lärdom som hon vill sprida att kvinnor ska börja sätta sina hormoner i fokus och börja ta dem på allvar.
– I USA har de kommit mycket längre. Många där har en helt annan förståelse för sin kropps kemi. Här i Sverige har vi blivit lite förblindade av jämställdhets-arbetet tror jag. Missförstå mig rätt, det är klart att jämställdhet är bra. Men länge har det inte varit okej att påpeka att kvinnors och mäns kroppar är olika. Så vi har inte lärt oss tillräckligt om menscykeln, säger Karin och fortsätter:
– Man behöver absolut inte ta tabletter för att hantera sin PMS, du kan göra mycket själv bara genom att kost, träning, sömn och mindre stress. Men det förutsätter ju att du kan din kropp och hormonerna i den!
