AB Familjen

I mitt yrke som advokat träffar jag många kvinnor, unga som gamla, med många olika ursprung och levnadsförhållanden. Jag träffar dem ofta i ett skede av deras liv när något gått snett. Det kan röra sig om våld i nära relation, diskriminering, vårdnadstvister, oro för barn eller i samband med separationer. Jag träffar även många kvinnor i direkt samband med uppslitande separationer. Många gånger slås jag av hur orättvist vårt svenska system slår mot kvinnor, som ofta drar det tyngre lasset vad gäller ”AB Familjen” under småbarnsåren och även framledes i sina relationer.

Det är slående många kvinnor som aldrig tänkt igenom hur deras ekonomiska och sociala situation kommer att bli, om en separation blir aktuell. Ytterst få separerande kvinnor har tillsammans med sina äkta makar reglerat den ekonomiska orättvisa som uppstår när ena parten går ner i arbetstid medan den andra arbetar vidare, heltid, under ett inte obetydligt antal år. Den part som väljer att vara hemma för att få livspusslet i ”AB Familjen” att fungera, får inte bara sämre ATP; -Det påverkar även storleken på arbetsgivarens tjänstepensionsavsättningar, påverkar i längden den sjukpenninggrundande inkomsten samt hämmar karriärstegen i en inte obetydlig grad.

Småbarnsåren innebär en påfrestande tid för alla föräldrar, men för kvinnornas del fortsätter stresspåslaget även efter barnen blivit större. Det är i hög grad vi kvinnor som vårdar närstående, stöttar och uppmuntrar personer i det gemensamma sociala nätverket när någon inte mår bra och vårdar relationer till vänner och bekanta.

Som egen företagare med nytt företag och med ett brinnande intresse för alla människors lika värde har jag (precis som du säkert!) ofta svårt att unna mig egen tid. Därför är min tid hos Anna var fjärde vecka mycket dyrbar för mig. Anna skulpterar mina naglar och vi talar om livets alla skeenden. Vi är båda rörande överens om att vi kvinnor måste bli bättre på att unna oss eget livsrum, men också på att släppa garden lite och inte vara så förtvivlat överpresterande! Vi måste erkänna för varandra när tillvaron känns tung. Det måste finnas tid för reflektion och möten, skratt och pauser. Det är när vi sänker garden och ser varandras brister som något alldeles särskilt inträffar! Då lindrar vi varandras stress och för en liten, liten stund snurrar inte livet lika fort som annars! En underbar stund av samvaro som gör livet lite, lite bättre! Idag fick det bli läckert metalliskt aprikos. Känns fint!

Kommentarer

Ett svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.