Sedan flera år har TBE ökat i antal personer som drabbas men också spridit sig till nya delar av landet. TBE förekommer nu på många platser i södra och mellersta Sverige.

TBE är en sjukdom som kan leda till allvarliga och långvariga besvär. Det finns inget botemedel men vaccin som skyddar. Under pandemin minskade antalet som vaccinerade sig kraftigt. Enligt en undersökning från Ipsos[2] på uppdrag av Pfizer är det många som inte fullföljer ett påbörjat vaccinationschema eller missar att ta påfyllnadsdoser.

På www.fasting.nu kan du hitta vaccinationsmottagningar och mobila vaccinatörer i ditt område.

[1] Tick Borne Encephalitis (TBE) – sjukdomsstatistik — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

[2] Undersökning genomförd av Ipsos på uppdrag av Pfizer nov 2021

VACCINATION MOT TBE Ett enda fästingbett kan ge dig TBE, fästingöverförd hjärninflammation. Grundvaccination består av tre doser. Vanligtvis får man två doser med 1–3 månaders mellanrum. Tredje dosen kan tas tidigast efter 5 månader och högst 12 månader efter dos 2. Tredje dosen bör ges inom samma fästingsäsong, eller åtminstone innan den följande fästingsäsongen börjar. För att behålla ditt skydd behöver du ta en fjärde dos tre år efter tredje dosen och därefter en dos vart femte år. Vaccin kan tas från ett års ålder. Alternativt vaccinationsschema kan vara aktuellt om du är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar. Prata med din vaccinatör om vad som gäller för dig.

Inlägget Dystert rekord för TBE dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Av Ingemo Bonnier

Typiska symptom på virussjukdomen bältros (herpes zoster) är att det börjar med brännande smärta och hudutslag på ena sidan av kroppen. Risken att drabbas ökar i takt med stigande ålder då immunförsvaret avtar. Man kan bli sjuk i bältros om man en gång haft vattkoppor, och det är vanligt med utslag och blåsor som kan göra riktigt ont. Effektiva, antivirala medel att behandla med finns – men de måste sättas in inom 72 timmar efter insjuknandet för att ge effekt. Även om bältros förknippas med hudutslag är det långt ifrån det enda symptomet. Det kan göra brännande, intensivt ont på ett hudområde där huden också blir känslig för beröring. Du kan också bli illamående, kräkningar kan förekomma, feber och huvudvärk kan vara symptom liksom tättsittande röda knottror och vätskefyllda blåsor. Om bältros sätter sig i ansiktet, och framför allt i ögat, är det mycket viktigt att söka hjälp så snart som möjligt, risk finns att infektionen skadar ögat och synen.

VACCIN MOT BÄLTROS
Det finns två vaccin mot bältros som minskar risken att få sjukdomen och för att smärtan inte ska hålla i sig så länge om du ändå skulle bli smittad. Du ska vara över 50 år för att få vaccinera dig. Det ena vaccinet minskar risken för bältros med ungefär hälften. Vaccinet ges vid ett tillfälle, och avtar över tid. Det bör inte ges till personer med nedsatt immunförsvar. Det andra vaccinet är ett icke- levande vaccin som når upp till 90 procents skyddseffekt i alla studerade grupper. Vaccinet kan också ges till den som har nedsatt immunförsvar. Det ges i två doser med två månader emellan. Vaccinet är byggt för att skapa ett långvarigt immunförsvar för att stärka en ålders relaterad försämring av immunitet mot bältros. Prata med din husläkare eller en vaccinatör om vilket alternativ som passar dig. Du får betala själv, vaccinet ingår inte i det allmänna vaccinations programmet.

MYTEN OM SMITTA
Det är hög tid att avliva myten om att ett barn med vattkoppor kan smitta farmor med bältros. Det kan det inte, men däremot kan en farmor med bältros mycket väl smitta sitt lilla barn så att hon får vattkoppor om hon inte haft det tidigare. Varken bältros eller vattkoppor kan orsaka bältros hos en annan person. Men undvik att träffa personer med nedsatt immunförsvar eller gravida som inte haft vattkoppor.

Källa: Doktorn.com

Inlägget Vaccination kan skydda dig mot HELVETESELD dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Det borde vara ett enkelt beslut för regeringen att ta. Förslaget är förberett med ett gediget kunskapsunderlag samt en hälsoekonomisk analys gjord av regeringens egen expertmyndighet.

Foto: Ole Gunnar Onsøien/NTB scanpix/TT

Det har gått närmare två år sedan Folkhälsomyndigheten lämnade sitt förslag om ett nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper.

Programmet omfattande bland annat vaccin mot influensa och lunginflammation (pneumokocker).

Men regeringen har inte fattat beslut i frågan och landstingen har svårt att följa de icke bindande rekommendationer som finns.

Situationen är inget annat än oacceptabel. Ett vaccinationsprogram skulle minska behovet av sjukhusvård och antalet sjukskrivningar.

Och än viktigare skulle det rädda liv.

Varje år dör tusentals människor i Sverige, främst äldre, antingen direkt eller i en komplikation till influensa eller lunginflammation. I dag finns verksamma vaccin. Det är särskilt viktigt att dessa erbjuds riskgrupper, det vill säga barn och vuxna med kroniska sjukdomar och nedsatt immunförsvar.

Det har snart gått två år sedan Folkhälsomyndigheten lämnade sitt förslag till regeringen men ännu har inget beslut tagits i frågan.

Varför denna väntan?

Varför dra frågan i långbänk?

För oss är det obegripligt.

Både influensa och lunginflammation kan vara tufft för kroppen att hantera, inte minst med stigande ålder och om man samtidigt har en annan kronisk sjukdom.

Alla har vi någon i vår närhet som har drabbats. Detta är sjukdomar som kan leda till allvarliga konsekvenser för den enskilde och för sjukvården och samhället. Det är mycket lidande som skulle kunna undvikas, och stora resurser som skulle kunna sparas, om fler erbjöds vaccination rutinmässigt.

Att Folkhälsomyndigheten gjort bedömningen att det är samhällsekonomiskt lönsamt att vaccinera definierade riskgrupper inom ramen för ett första nationellt vaccinationsprogram, som även inkluderar vuxna, är självklart glädjande. Att regeringen inte agerat är beklagligt.

Regeringen behöver agera. För även om landstingen har investerat betydande belopp i stora kampanjer med syfte att informera befolkningen om influensavaccin så är det knappt 50 procent som vaccinerar sig och de regionala skillnaderna är stora. Sverige når i dag inte Världshälsoorganisationen WHO:s mål på 75 procent.

Att vi ännu inte har ett nationellt vaccinationsprogram som skyddar riskgrupper är nedslående. Vinsterna är lika uppenbara som stora:

– Minskat lidande när färre drabbas av influensa och lunginflammation.

– Ökad möjlighet att nå WHO:s mål om 75 procent influensavaccinerade.

– Minskade kostnader för samhället när vi inte behöver belasta vården med sjukdomar som kan förebyggas.

– Bidra till minskad antibiotikaanvändning och därmed minskad antibiotikaresistens.

Vi vill se att regeringen, som lovat att prioritera förebyggande insatser för att förbättra folkhälsan, nu fattar ett beslut enligt Folkhälsomyndighetens förslag, och inför ett nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper som skyddar mot influensa och lunginflammation.

Det borde vara ett enkelt beslut för regeringen att ta. Förslaget är förberett med ett gediget kunskapsunderlag samt en hälsoekonomisk analys gjord av regeringens egen expertmyndighet. Det här är en möjlighet för samhället att få en friskare befolkning, en mer jämlik vård och rädda liv.

Varför väntar vi?

Alexandra Charles von Hofsten, ordförande och grundare 1,6 miljonerklubben

Kerstin Brismar, professor och specialist i internmedicin, diabetologi och endokrinologi

Publicerad i Norran.se 5/8 2018 

https://www.norran.se/asikter/debatt/det-behovs-ett-vaccinationsprogram-for-vuxna/

Publicerad i Piteå Tidningen 17/7 2018 

https://www.pt.se/opinion/debatt/vaccinationsprogram-behovs-aven-for-vuxna-10923323.aspx

Publicerad i Expressen 5/6 2018

https://www.expressen.se/debatt/varje-ar-dor-tusentals-svenskar-helt-i-onodan/

Inlägget Det behövs ett vaccinationsprogram för vuxna dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

2017 drabbades rekordmånga av TBE i Sverige. Lär dig mer om fästingar och TBE!

Var trivs fästingar?
Fästingar trivs bäst på skuggiga och fuktiga platser. Fästingarnas favoritväder är inte för varmt och soligt
med lite regn emellanåt – dvs typiskt svenskt sommarväder.

När är fästingar aktiva?

Fästingar är aktiva när temperaturen överstiger fem grader. Vaccinationen bör påbörjas i god tid före fästingsäsongen och omfattar tre injektioner som ger ett gott skydd under de tre första åren. Därefter tas påfyllnadsdoser enligt vaccinationsschemat.

Vad står TBE för?
TBE står för Tick-Borne Encephalitis, dvs fästingburen hjärninflammation och är en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor via bett av fästingen.

Hur kan jag skydda mig mot fästingar?

Du kan skydda dig genom att:
– Bära täckande klädsel såcom långärmad tröja, långbyxor, strumpor och heltäckande skor, helst stövlar.
– Noggrant leta efter fästingar på kroppen efter att du har vistats ute. Det hjälper att minska
risken att få borrelia, då bakterien överförs ca 48 timmar efter bettet.

– Vaccinera dig mot TBE. TBE-viruset överförs direkt vid bettet och vaccination rekommenderas när man vistas i naturen i riskområden.

Vilka är symtomen för TBE?
Den som blir smittad av TBE-virus kan efter 1-2 veckor få influensaliknande symtom, som lindrig feber, huvud och muskelvärk. Hon de flesta läker infektionen av sig själv och de blir helt återställda. Hos ungefär en tredjedel av alla som smittas sprids viruset vidare till hjärnan och hjärnhinnorna. Det kan påverka det centrala nervsystemet och ge gångsvårigheter, talrubbningar och koncentrationsstörningar eller minnesstörningar. Var tionde smittad får olika förlamningssymtom.

Kan man vaccinera sig mot TBE och vem bör vaccinera sig?
Bor du eller vistas i något av de områden där TBE förekommer, då bör du överväga att vaccinera dig mot TBE. Barn över 1 år som vistas i riskområden för TBE rekommenderas också vaccination. Se karta över rapporterade TBE-fall.

Källa: Anpassad från www.fhi.se 

Som medlem erhåller ni 10% rabatt vid vaccination, för mer info se under Mina Sidor på vår webbsida.

Inlägget Våren närmar sig! Dags att se över ditt TBE-skydd? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Många svenskar har dålig överblick över vilka vacciner de har tagit som barn eller vuxen. Många tror också felaktigt att deras grundskydd räcker hela livet när man i själva verket bör fylla på sitt grundskydd senast någon gång i trettioårsåldern. Dessutom har 35 procent av de tillfrågade ingen aning om hur länge grundskyddet räcker. Det grundskydd vi här avser är vaccinering mot stelkramp, polio, kikhosta och difteri.

– Barnvaccination fungerar oftast väl i Sverige. Men för alla vuxna är det helt upp till den enskilde att känna till om man behöver vaccinera sig. Om vi verkligen ska få del av de fördelar som finns med dagens vacciner måste vuxna fylla på sina vaccinationer regelbundet, säger Birgitta Wikman Erlandson, chef för vacciner på GSK i Sverige.

Drygt hälften av de tillfrågade har insett att ansvaret för att informera sig ligger på individen själv. Men nästan varannan person tror helt felaktigt att det är någon annan som har ansvar; vårdcentraler, Socialstyrelsen eller liknande. Så om du vill vara på den säkra sidan prata igenom dina vaccinationer med en vaccinationscentral som kan ge dig råd och information.

Fakta om vaccinationer:

• 2005 var utgifterna 435 miljoner för vacciner eller 1,8 procent av de totala läkemedelsutgifterna.
• Tack vare vacciner har vi i väst i det närmaste utrotat många folksjukdomar.
• Redan i början av 1800-talet kom smittkoppsvacciner och i Sverige började vi vaccinera år 1801.
• Vaccin mot difteri utvecklades under 1920-talet men erbjöds till alla barn under 15 år först på 1940-talet.
• År 1957 inleddes i Sverige en vaccinationskampanj mot virusinfektionen polio medan vaccin mot virussjukdomen mässling inte utvecklades förrän omkring 1970.
• Vaccin mot Hepatit B introducerades i mitten på 80-talet.
• Från och med nästa år kommer alla barn att vaccineras mot pneumokocker.
• Senaste utbrottet i Sverige av smittkoppor var 1963, då 27 insjuknade och fyra dog.
• 1981-1983 vårdades 2 300 barn för kikhosta varav tre avled.
• Under 1990-talet avled en av 100 00 barn i mässling. Innan hib-vaccinet infördes på 1990-talet insjuknade cirka 800 barn årligen i Skandinavien och 10-20 avled.

Under senare år har en rad nya vacciner kommit mot bland annat livmoderhalscancer, pneumokocker, vattkoppor. Därför pågår nu en översyn av barnvaccinationsprogrammet för att se om fler vacciner än idag bör ges till alla barn. Socialstyrelsen har bland annat föreslagit att flickor bör vaccineras mot livmoderhalscancer.

Källor: IHE och Socialstyrelsen

Inlägget Barnvaccinationer skyddar inte hela livet dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.