Var du en av dem som satte kaffet i halsen i somras över nyheten som sa att vi för att uppnå optimal hälsoeffekt behöver satsa på hela 17 timmars lättare motion eller 8 timmars hård träning – i veckan! Hur hinner man med det? Eller orkar? Räcker inte den dagliga 30-minuters promenaden?
– Nja, säger professor Carl Johan Sundberg, studien är en metaanalys (det vill säga en studie där många andra studier ingår) som säger det vi redan vet, att lite är klart bättre än inget, det vill säga 30 minuters rask promenad per dag eller 150 minuter i veckan ger en betydande riskminskning för ohälsa. Om man satsar på mer fysisk aktivitet eller i högre intensitet blir skyddet större. Men att tala om 8 eller 17 timmar i veckan som optimalt är nys – det ger dock maximerad hälso- och skyddseffekt men till en tidskostnad som oerhört få anser värt mödan.
Som väntat uppstår således de största positiva effekterna redan när man går från total passivitet till viss aktivitet. Mer förvånande är att den starkt positiva effekten av att träna fortsatte upp till en nivå som ligger 5–6 gånger högre än dagens WHO-rekommendation om 150 minuters rask promenad i veckan. Först vid en nivå som motsvarar 17 timmars rask gång i veckan, eller 8 timmars joggning, avtog nyttan av extra träning. Det kan låta mycket, men poängen är att här ser man för första gången att alla våra ansträngningar räknas in, som att laga mat, bädda sängar, hänga tvätt, putsa fönster och gå runt i affärer. Samtidigt ska vi komma ihåg att vi människor ofta drivs av bekvämlighet och missar lätt att hissar, rulltrappor och köksmaskiner faktiskt bidrar till att öka vårt stillasittande och risken för kroniska sjukdomar.