Kvinnor med synnedsättning är mer utsatta än män med synnedsättning. Könsskillnaderna är mest tydliga kring,hälsa, ekonomi, trygghet och diskriminering.

 – Det är verkligen viktigt att skillnaden rättas till, säger Synskadades Riksförbunds andra vice ordförande Maria Thorstensson.

Hälften av deltagarna i Synskadades Riksförbunds senaste levnadsnivåundersökning hade värk i skuldror, nacke eller axlar.

Nästan lika många uppgav rygg- eller höftsmärtor och sömnsvårigheter. Mer än var tredje medlem besvärades av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor har mer besvär än män. 

– Då man som synskadad i regel har svårare att motionera och röra på sig självständigt, skulle en enkel åtgärd vara att få rätt till ledsagning, säger Maria Thorstensson.

Det dubbelt så vanligt att kvinnor med synnedsättning avstår från att gå ut själva på grund av rädsla. Fler kvinnliga än manliga medlemmar upplever hot eller förolämpningar på grund av sin funktionsnedsättning.

– Rädslan ger upphov till psykisk ohälsa och isolering, säger Maria Thorstensson.

Kvinnor uppger att de i låg eller mycket låg utsträckning fått den hjälp de behöver. Det kan gälla samhällsservice som rehabilitering, färdtjänst och hemtjänst.

Något fler män än kvinnor är nöjda med den träning och utbildning de fått på sitt senaste hjälpmedel.

Åsa Nilsson/Synskadades Riksförbund

Källor

Sifo-undersökningen bygger på telefonintervjuer med 1000 synskadade medlemmar mellan 18-84 år. Jämförande siffror för hela befolkningen är hämtade från nationella enkäter, som Statistiska centralbyrån och Folkhälsomyndigheten genomför.

Länk till Jobbet, pengarna och hälsan 2018: https://www.srf.nu/det-har-vill-vi/rapporter/rapporter/jobbet-pengarna-och-halsan/

Inlägget Kvinnor med synnedsättning är otrygga dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

– Ögonvrån är en podcast som vänder sig till allmänheten med information om synen, ögon och ögonsjukdomar. Många goda råd och tips om det som är vik-tigt att känna till och i de flesta avsnitt har jag en eller flera gäster som är just experter på området och som på ett lät-tillgängligt sätt berättar om sjukdomen, dess symtom och behandlingen.

Kan du ge några exempel?

–Det finns avsnitt om gråstarr, avsnitt om åldersförändringar i gula fläcken, av-snitt om glaukom, även kallat grönstarr och avsnitt om diabetes. Dessa är de van-ligaste ögonsjukdomar och som har tydlig koppling till åldrande. Och det finns en hel del vi kan göra för att upptäcka dem i tid och för att bibehålla bra syn hela livet.

Finns det även avsnitt om sjukdomar som drabbar andra än äldre? T. ex. barnbarnen?

–Absolut! Det finns avsnitt om syn-utveckling hos småbarn, som förmedlar viktiga kunskap om skelningar och be-hov av glasögon, om röda ögon, om allergier, om ögonoperationer för att slip-pa glasögon, för att ta några exempel.

Kan du ge några exempel på akuta ögonproblem och symptom som är bra att känna till?

–Om det händer att synen tex försvin-ner plötsligt bör man söka ögonsjukvård omgående, om man får kemikalier i ögat tex. lut, cement, pulver eller vätska av olika slag, är det viktigast att börja skölja direkt och rikligt med bara vatten. Andra exempel på farliga symptom är om man upplever att det blixtar till inuti i ögat, alltså att man ser snabba starka ljussken eller att man upplever att del av synfältet täcks, att det finns som en skugga eller en gardin och att denna täcker mer och mer av synfältet. Då behöver man också uppsöka ögonsjukvård omgående. Om man börjar uppleva att raka linjer blir krokiga, t. ex. att flaggstången har blivit vågig, så behöver man också söka ögonvård ganska omgående.

Finns det också enkla ögonproblem som är möjliga att behandla själv?

–Jo, så klart. Jag tänker genast på torra och trötta ögon som drabbar så många kvinnor, framförallt efter kli-makteriet och som vi själva kan ta hand om med hjälp av varma kompresser mot ögonlocken några gånger i veckan, allt-så leka spa hemma skulle vi kunna säga. Dessutom kan man använda tårersättningsdroppar som finns receptfria på apoteket. Fråga gärna om råd på apote-ket. Det finns även feta salvor som kan användas till natten och som ger väldigt bra resultat och som är receptfria. De finns mera utförliga råd i podden.

PODCAST ÖGONVRÅN Ni hittar podcasten där podcasts finns, sök efter Ögonvrån.

Inlägget ÖGONVRÅN – en podcast om ögat dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Blodbrist uppstår när antalet röda blodkroppar och/eller mängden av ämnet hemoglobin, som fungerar som syretransportör, är onormalt lågt. Förutom trötthet är blekhet, yrsel, öronsus och andfåddhet tydliga symptom. Järnbrist är den vanligaste orsaken till anemi och blir vanligare med åren eftersom kroppen får en sämre förmåga att bilda blodkroppar. B-vitaminbrist, framför allt B12 brist beroende på att man inte äter allsidigt kan också vara en orsak.

De vanligaste behandlingarna om du har måttlig blodbrist på grund av järnbrist är tillskott av järn i form av tabletter eller injektioner, eller tillskott av B12 eller folsyra. Är du i riskzonen för anemi är det extra viktigt att du ser till att äta allsidigt så att du genom maten får i dig de ämnen kroppen behöver. Det är inte sällan som vegetarianer drabbas av järnbrist.

Järn hittar du i kött, blodpudding, lever och gröna grönsaker som till exempel broccoli. Te och kaffe försämrar kroppens förmåga att ta upp järn, men C-vitamin i frukt och grönsaker förbättrar järnupptaget rejält. Ta ett glas apelsinjuice till blodpuddingen och lägg lite paprika på din smörgås om du dricker te. Folsyra hittar du i lever, råa grönsaker, fullkornsbröd och potatis. B12 hittar du i strömming, mjölk, torsk, ägg och fläsk.

Så lyssna på kroppens signaler och besök en läkare om du känner av symptomen. Be att få ta prover och kolla inte bara det så kallade HB-värdet utan också S-järn och S-ferritin.

Källa: Vårdguiden

Inlägget Blodbrist – En kvinnosjukdom vi sällan talar om dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till att äldre får allvarlig synnedsättning. Gula fläcken är den del av ögats näthinna där man ser som skarpast.

Risken att få sjukdomen ökar med åldern och det är vanligast att man drabbas av sjukdomen efter 65-årsåldern. En femtedel av alla över 75 år får åldersförändringar i gula fläcken.

Det finns två olika former av åldersförändringar i gula fläcken, torr och våt. 85 procent har den torra formen och 15 procent har den våta formen.

Torr åldersförändring

Vid den torra formen av sjukdomen slutar celler att fungera och bryts ner. Förloppet är ofta långsamt och synen försämras successivt under många år. Sjukdomen kan märkas genom att man kan behöva starkare ljus när man läser och att bokstäver eller delar av bokstäver faller bort. Man blir inte blind av den torra varianten av sjukdomen, men det centrala synfältet kan bli kraftigt nedsatt.

Den torra åldersförändringen kan oftast inte behandlas.

Våt åldersförändring

Vid den våta formen är förloppet mer aggressivt och allvarligare eftersom det kan bildas nya blodkärl som kan läcka vätska och blöda under gula fläcken.

Man ser suddigt och får svårt att läsa. Vid den våta formen är det vanligt att en rak linje ser krokig ut eller att man ser en svart fläck mitt i synfältet. Synen brukar försämras snabbt och man kan mista stora delar av detaljseendet eller i enstaka fall till och med bli blind.

Den våta varianten ger svårare besvär men kan ofta behandlas effektivt med läkemedel, förutsatt att man sökt hjälp i tid.

Viktigt att söka hjälp direkt!

− Om man misstänker förändringar i gula fläcken är det mycket viktigt att söka hjälp snabbt. Med rätt medicin kan man bromsa sjukdomen eller till och med återfå en del av synen. Det säger Björn Steén, ögonspecialist på Stockholms Ögonklinik vid Sophiahemmet i Stockholm.

–          Om man väntar för länge och söker hjälp för sent finns det en risk att det bildas ärr och att skadan blir permanent. Det är särskilt viktigt att söka hjälp om man ser en svart fläck i synfältet eller om en rak linje ser krokig ut eftersom det kan vara tecken på en våt åldersförändring i gula fläcken. Den behöver behandlas snabbt för att undvika bestående skador.  Sök hjälp hos en ögonläkare, ofta behövs ingen remiss. Det finns även privata ögonkliniker och ögonakuter om du inte skulle få en tid tillräckligt snabbt, fortsätter Björn Steén.

Diagnos

För att ställa diagnos så tittar man in i ögat med ett mikroskop. Då kan man direkt avgöra vilken sjukdom som ögat har drabbats av. Man kan också göra en laseravbildning av näthinnans skikt, OCT, för att bedöma graden av svullnad. Med en sorts kontrastundersökning, angiografi, kan man säkerställa diagnosen. Genom att fotografera ögonbotten kan man följa förändringar i ögat över tid.

Behandling

De läkemedel som används idag injiceras via ögonvitan in i ögats glaskropp, och fungerar som en bromsmedicin mot den våta formens oönskade nybildning av blodkärl. Svullnaden i ögat minskar redan efter några dagar och synen kan till och med förbättras i många fall.

Minska risken

Hög ålder och ärftlighet är riskfaktorer som inte går att påverka.

Att sluta röka är bra av många olika anledningar, även för att minska risken för åldersförändringar i gula fläcken.  Även kosten kan ha betydelse, det är viktigt att äta allsidigt och mycket grönsaker, frukt och bär.

Inlägget Åldersförändringar i gula fläcken – sök hjälp direkt! dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Att sitta på ett sammanträde och inte höra vad andra säger. Att stå i klassrummet och inte uppfatta elevernas svar. Att sitta vid fikabordet och missa arbetskamraternas skämt.

Det är vardag för ungefär 640 000 svenskar i yrkesverksam ålder som hör så dåligt att de har svårt att uppfatta i samtal med flera. Och kurvan över antalet hörselskadade stiger brant, år från år.

Hörselskador är vanligast bland män, och så har det alltid varit. Men under de senaste 20 åren har det skett en tydlig ökning av andelen hörselskadade kvinnor i yrkesverksam ålder – från 6 till 10 procent. Bland män under 65 år har andelen legat mer stabilt på 10–13 procent.

Fokus på mäns arbetsplatser

Det är oklart varför hörselskadorna ökar bland kvinnor i arbetslivet. En förklaring kan vara att fack, arbetsgivare och myndigheter tidigare hade fokus på att förhindra bullerskador på traditionellt manliga arbetsplatser, till exempel inom industrin. Först nu, efter larmrapporter från Hörselskadades Riksförbund (HRF), har man så smått börjat uppmärksamma dålig ljudmiljö på kvinnodominerade arbetsplatser, till exempel inom förskola och skola.

Dessutom har så kallat “samtalsstörande buller” blivit allt vanligare, och det innebär att hörselproblem visar sig allt tidigare, säger Jan-Peter Strömgren, HRFs förbundsordförande.

– Också en liten hörselnedsättning kan nämligen bli mycket besvärlig om ljudmiljön är stökig, med slammer, en massa sorl, bakgrundsmusik och liknande. Större barngrupper, kontorslandskap, lokaler med dålig akustik och så vidare kan göra det stört omöjligt att uppfatta vad andra säger.

En av fem förtidspensioneras

I dag är var femte hörselskadad kvinna förtidspensionerad. Det innebär att förtidspension är dubbelt så vanligt som bland kvinnor i hela befolkningen.

Många av dessa kvinnor skulle förmodligen ha kunnat fortsätta jobba om de bara hade fått hjälpmedel, anpassad arbetsmiljö och annat stöd betydligt tidigare. Många sliter under lång tid med att inte höra, och drabbas till slut av olika utmattningssymptom.

Eva Sten, som i dag jobbar som ekonomichef i Stockholm, lyckades stanna kvar i arbetslivet, tack vare sin envishet.

– Jag skulle inte jobba i dag om jag inte hade fått mina hörapparater och kommunikationssystem, säger hon.

Måste stå på sig

Men att få hjälpmedel, anpassning av arbetsplatsen och rehabilitering är ingen självklarhet. Många drar sig länge för att söka sig till hörselvården. Och när man väl söker hjälp gäller det att stå på sig för att få den hjälp man behöver.

– Man måste vara aktiv och engagerad, ställa krav och ta reda på mycket själv. Det är nog många kvinnor som tycker att det är svårt, tror Eva Sten.

Bland lärare är problemet särskilt utbrett. Varannan kvinnlig lärare med förtidspension är hörselskadad, enligt en HRF-undersökning (HRF/Synovate Temo 2006).

Hela 80 procent av de hörselskadade lärarna uppgav att de inte hade hörapparat. Två av tre hade aldrig varit hos hörselvården eller hos hörselspecialist.

Trots att Hörselskadades Riksförbund (HRF) för flera år sedan slog larm om att hörselskadorna ökar bland kvinnor har det inte tagits på allvar. Fortfarande är det bara en av tio kvinnor som regelbundet får kontrollera hörseln på jobbet (HRF/Synovate Temo 2007). Bland män är andelen en av fyra.

Fråga Hörsellinjen

Har du frågor om hörselskador, tinnitus, hörapparater, ljudmiljö eller något annat som rör hörsel?

Då kan du vända dig till Hörsellinjen, en informationsservice som drivs av Hörselskadades Riksförbund (HRF). Ring Hörsellinjen på 0771–888 000, vardagar kl 9–15, eller skicka frågor via webben: www.horsellinjen.se

Fakta om hörsel

• I Sverige finns det 1 150 000 hörselskadade, i åldern 0-110 år (SCB/HRF 2005).
• Över 60 procent av alla hörselskadade är under 65 år.
• Cirka 340 000 svenskar har hörapparat. Det borde vara dubbelt så många, visar forskning.

Läs mer på Hörselskadades Riksförbunds webb: www.hrf.se

Inlägget Allt fler kvinnor hör dåligt dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

I dag har 300.000 svenskar hörapparat. Men minst 100.000 till skulle behöva det

Den som behöver hörapparat remitteras av sin husläkare till en specialklinik eller hörselutprovningsenhet. De flesta vet dock inte vad det finns att välja på och hamnar för det mesta på ett och samma ställe – vilket skapar köer som kan vara årslånga. Då är det viktigt att veta att det är patienten som bestämmer var hon vill bli undersökt, och att man kan begära att få bli remitterad till en fristående klinik med maximalt sex veckors väntetid. Och om man hamnat i en kö med lång väntetid kan man utan att det kostar något få byta till en klinik med kortare kötid. Kötiderna har varit ett problem länge, trots att man gång på gång försökt sprida information till läkarna om de fristående klinikerna har det hittills inte lyckats.

Inlägget Allt fler behöver hörapparat dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.