Meny
Hörselskadorna ökar bland kvinnor i yrkesverksam ålder. I dag har så många som en av tio svårt att hänga med i samtal. Samtidigt är det få som får hjälpmedel och annat stöd, och det gör att många kvinnor förtidspensioneras i onödan.
Att sitta på ett sammanträde och inte höra vad andra säger. Att stå i klassrummet och inte uppfatta elevernas svar. Att sitta vid fikabordet och missa arbetskamraternas skämt.
Det är vardag för ungefär 640 000 svenskar i yrkesverksam ålder som hör så dåligt att de har svårt att uppfatta i samtal med flera. Och kurvan över antalet hörselskadade stiger brant, år från år.
Hörselskador är vanligast bland män, och så har det alltid varit. Men under de senaste 20 åren har det skett en tydlig ökning av andelen hörselskadade kvinnor i yrkesverksam ålder – från 6 till 10 procent. Bland män under 65 år har andelen legat mer stabilt på 10–13 procent.
Det är oklart varför hörselskadorna ökar bland kvinnor i arbetslivet. En förklaring kan vara att fack, arbetsgivare och myndigheter tidigare hade fokus på att förhindra bullerskador på traditionellt manliga arbetsplatser, till exempel inom industrin. Först nu, efter larmrapporter från Hörselskadades Riksförbund (HRF), har man så smått börjat uppmärksamma dålig ljudmiljö på kvinnodominerade arbetsplatser, till exempel inom förskola och skola.
Dessutom har så kallat “samtalsstörande buller” blivit allt vanligare, och det innebär att hörselproblem visar sig allt tidigare, säger Jan-Peter Strömgren, HRFs förbundsordförande.
– Också en liten hörselnedsättning kan nämligen bli mycket besvärlig om ljudmiljön är stökig, med slammer, en massa sorl, bakgrundsmusik och liknande. Större barngrupper, kontorslandskap, lokaler med dålig akustik och så vidare kan göra det stört omöjligt att uppfatta vad andra säger.
I dag är var femte hörselskadad kvinna förtidspensionerad. Det innebär att förtidspension är dubbelt så vanligt som bland kvinnor i hela befolkningen.
Många av dessa kvinnor skulle förmodligen ha kunnat fortsätta jobba om de bara hade fått hjälpmedel, anpassad arbetsmiljö och annat stöd betydligt tidigare. Många sliter under lång tid med att inte höra, och drabbas till slut av olika utmattningssymptom.
Eva Sten, som i dag jobbar som ekonomichef i Stockholm, lyckades stanna kvar i arbetslivet, tack vare sin envishet.
– Jag skulle inte jobba i dag om jag inte hade fått mina hörapparater och kommunikationssystem, säger hon.
Men att få hjälpmedel, anpassning av arbetsplatsen och rehabilitering är ingen självklarhet. Många drar sig länge för att söka sig till hörselvården. Och när man väl söker hjälp gäller det att stå på sig för att få den hjälp man behöver.
– Man måste vara aktiv och engagerad, ställa krav och ta reda på mycket själv. Det är nog många kvinnor som tycker att det är svårt, tror Eva Sten.
Bland lärare är problemet särskilt utbrett. Varannan kvinnlig lärare med förtidspension är hörselskadad, enligt en HRF-undersökning (HRF/Synovate Temo 2006).
Hela 80 procent av de hörselskadade lärarna uppgav att de inte hade hörapparat. Två av tre hade aldrig varit hos hörselvården eller hos hörselspecialist.
Trots att Hörselskadades Riksförbund (HRF) för flera år sedan slog larm om att hörselskadorna ökar bland kvinnor har det inte tagits på allvar. Fortfarande är det bara en av tio kvinnor som regelbundet får kontrollera hörseln på jobbet (HRF/Synovate Temo 2007). Bland män är andelen en av fyra.
Har du frågor om hörselskador, tinnitus, hörapparater, ljudmiljö eller något annat som rör hörsel?
Då kan du vända dig till Hörsellinjen, en informationsservice som drivs av Hörselskadades Riksförbund (HRF). Ring Hörsellinjen på 0771–888 000, vardagar kl 9–15, eller skicka frågor via webben: www.horsellinjen.se
Läs mer på Hörselskadades Riksförbunds webb: www.hrf.se
