Meny
Tack, alla ni som ser till att det kommer in medel till Insamlingsstiftelsen Kvinnor och Hälsa, medel som via 1,6&2,6 miljonerklubben fördelas som stipendier till de fantastiska unga forskarna som sätter prioritet på kvinnors hälsa och därmed räddar kvinnoliv. Sedan starten har insamlingsstiftelsen samlat in och fördelat mer än sju miljoner kronor.
Här möter ni en del av stipendiaterna för 2021, här berättar de om sin forskning och vad det betyder för dem att få dessa stipendier. Sex forskare nådde höga poäng och får dela på 510 000 kronor.
Vetenskapsjuryn under ledning av professor Karin Schenck– Gustafsson utser stipendiaterna tillsammans med professorerna Kerstin Brismar, Rebecca Hultgren, Britt-Marie Landgren, Agneta Nordberg, och Inger Sundström Poroma.
Även i år fick utdelningen ske digitalt – pandemin var inte över, så det fina paketet med glitter, glam och mingel på Oscars får vänta till nästa år.
Guðný Ella Thorlacius, Ph.D, har varit forskare vid Karolinska Institutet i snart nio år. Guðný flyttade till Sverige från Island för ett doktorandprojekt vid Karolinska Institutet. Doktorandprojektet fokuserade på autoimmunitet och medfödda hjärtsjukdomar, men Guðný har nu inlett en egen forskningslinje med inriktning på genetik och hjärtsjukdomar, med fokus på genetiska faktorer vid medfödda sjukdomar och med en understuderad könsaspekt.
Tack vare stora forskningsframsteg, förbättrad diagnostik, kirurgi, behandling och omvårdnad når idag de flesta patienter vuxen ålder. Men medfödd hjärtsjukdom är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna hos spädbarn.
”Även vid lyckad hjärtkirurgi under barnaåren riskerar patienter med medfödd hjärtsjukdom ofta att få andra komplikationer senare i livet, och då särskilt andra hjärt-kärlsjukdomar. Många medfödda hjärtsjukdomar visar en tydlig könsskillnad i sin frekvens, men vi tror att könsaspekten i många av sjukdomarna är viktigare än man tidigare tänkt. Det täcker inte bara vem som drabbas utan också hur de påverkas och hur de mår senare i livet”, berättar Guðný.
Många medfödda hjärtsjukdomar misstänks bero på genetiska förändringar. Men nya fynd talar för att genetik verkar påverka även utfallet vid hjärtoperationen och risken för andra komplikationer senare i livet. Det övergripande målet med studien är att identifiera genetiska faktorer som bidrar till medfödd hjärtsjukdom, och hur faktorerna interagerar med kön och förekomst av andra komplikationer. Syftet är att förbättra diagnostik och behandling av medfödda hjärtfel och på sikt förebygga långsiktiga komplikationer. Därför studeras patienter med två olika typer av medfödda hjärtfel; dels patienter med förträngning i stora kroppspulsådern (aortakoarktation), dels patienter med förträngning i aortaklaffen (aortastenos).
”Preliminära resultat från den studiedel som inbegriper förträngning i stora kroppspulsådern indikerar att könsaspekten har underskattats vid dessa sjukdomar. Vi tror att flickor påverkas på ett annat sätt än pojkar av genetiska faktorer vid dessa sjukdomar, varför skillnaden ska studeras ytterligare i vår studie”, säger Guðný.
En ökad förståelse för genetiska anlag vid särskilda sjukdomar kan hjälpa till med familjeplanering och riskbedömning, och ha stor betydelse för kvinnor som fått barn med hjärtfel. Information om de centrala generna för medfödda hjärtfel kan hjälpa kliniker att använda genetiska metoder inom vården. En bättre förståelse av uppkomsten av medfödda hjärtfel är ett viktigt steg för att förbättra diagnostiken och vården för de som drabbats.
Anna Marseglia, PhD, gör just nu sin post-doc vid Karolinskas Geriatriska Klinik, där Anna som har sin bakgrund inom neuropsykologin tillhör professor Eric Westmans forskargrupp. Anna tilldelades stipendiet från Kvinnor och Hälsa för sin forskning i vad könsskillnader betyder i sambandet mellan metabolt syndrom och demenssjukdomar i hjärnan.
Grattis Anna, som fick stipendium för att forska i om det finns könsskillnader vid sambandet mellan metabolt syndrom och förändringar i hjärnan.
Annas ettåriga projekt är ett försök att förstå det möjliga sambandet mellan metabolt syndrom och hjärnans funktion, och om denna hjärnpåverkan ser olika ut hos kvinnor och män.
Demens är ett syndrom som orsakas av många faktorer, och insjuknande i demens beror på många års hjärnpåverkan.
För närvarande lever cirka 57 miljoner människor i världen med demens. Cirka 154 000 finns i Sverige, vilket tros vara dubblerat 2050. Samtidigt lider 45 procent av världens befolkning av metabolt syndrom, en siffra som stadigt växer genom längre överlevnad och negativ livsstil.
Kombinationen av demens och metabolt syndrom är en utmaning med svåra konsekvenser för patienterna, hälso- och sjukvårdssystemet samt samhället.
Metabolt syndrom är en samling av fem faktorer: hjärt-kärl och ämnesomsättnings-rubbningar, övervikt med högt midjemått, högt blodtryck, diabetes, och blodfettsrubbningar med höga triglycerider och lågt HDL. Diabetes typ 2 i medelåldern i kombination med övervikt är speciellt viktiga riskfaktorer för demens och som satts i samband med accelererande kognitiv försämring. Dock är de underliggande hjärnmekanismerna ännu inte kända.
”I vårt projekt, berättar Anna, undersöker vi sambandet mellan det metabola syndromet och markörer för neuro-degeneration, alltså Alzheimer och påverkan av hjärnkärlen. Eftersom könsskillnader redan konstaterats vid många kroniska sjukdomar hos äldre, undersöker vi nu om sambandet mellan metabolt syndrom och hjärnsjukdom som demens är olika hos kvinnor och män”.
”Idag fortsätter Anna, vet vi, att trots att det inte finns något botemedel mot demens, att vi ändå kan förebygga om vi börjar behandla tidigt och samtidigt med individualiserade strategier. I vårt projekt ska alla faktorerna användas. Då demens inte kan botas är det mycket viktigt att kartlägga möjliga könsskillnader gällande påverkan av metabolt syndrom på hjärnans funktion. Om hälso- och sjukvården behandlar förebyggande med alla faktorer samt individuellt och efter kön kan det ge bättre hjärt-kognitiv hälsa”, avslutar Anna.
Kärlkirurgen Christian Smedberg forskar på en sjukdom som tack och lov är ovanlig. Men när den drabbar, drabbar den hårt. En gravid kvinna kan mista både sitt ofödda barn och sitt liv om sjukdomen inte upptäcks i tid och hinner behandlas.
Aortadissektion är en kärlsjukdom som drabbar stora kroppspulsådern, det vill säga den som leder blod från hjärtat ut i kroppen. Vid en dissektion skadas innersta vägglagret i aortan och blodet flödar inte bara i den vanliga kanalen, utan också i kärlväggen.
– Majoriteten får en dissektion i aorta närmast hjärtat och hälften av dessa dör inom 24 timmar om de inte behandlas, för när aortan spricker, förblöder tyvärr patienten snabbt, berättar Christian Smedberg som är kärlkirurg på Södersjukhuset i Stockholm.
Christian har valt att forska på aortadissektion hos unga kvinnor och gravida. En graviditet, särskilt hos en äldre mamma, tros öka risken för att drabbas.
Genom att länka samman patientregistret och medicinska födelseregistret hoppas Christian kunna kartlägga, både hur vanlig sjukdomen är, och om det finns några specifika riskfaktorer hos gravida.
– Ju tidigare de går att sätta en diagnos, desto säkrare för mamman. En skiktröntgen är idag det bästa sättet att upptäcka en aorta-dissektion. Även om man inte ska röntga gravida i onödan så är det värt det när gäller en misstanke om denna åkomma.
Symptomen är ont i bröstet och/eller i ryggen och andfåddhet, symptom som ibland alltför lätt kan förklaras bort med “typiska gravidåkommor”.
Därför är det väldigt viktigt att sprida information kring detta, både hos barnmorskor och förlossningsläkare. Plötsligt ont i bröstet hos gravida ska alltid tas på allvar.
Högt blodtryck, rökning och ålder kan vara riskfaktorer hos gravida, men detta behöver studeras närmare.
Christian disputerade i ämnet aortadissektion i höstas och i sitt avhandlingsarbete stötte han på tragiska fall med dissektion hos gravida, och det styrde honom vidare i forskningsbanan.
En graviditet ska ju var något positivt, och i de allra flesta fallen något relativt okomplicerad. Därför blev jag extra berörd eftersom detta drabbar både kvinnan, det ofödda barnet och ofta även en hel familj.
Christian Smedberg tilldelas ett av årets stipendier. Han får 100 000 kronor för att kunna fortsätta sin forskning. Stipendiet har inrättats av Torsten och Sylvia Söderberg, vars gravida dotter Anna dog av just aorta-dissektion.
Jag är mycket glad och stolt över att ha fått stipendiet. Det möjliggör fortsatt forskning på denna viktiga patientgrupp, säger Christian Smedberg.
Felicia Sundström, psykolog och doktorand vid Psykologiska Institutionen på Uppsala universitet, som fick 100 000 i stipendiesumma från Kvinnor och Hälsa. Stipendiet ska användas till ”Utveckling av mätinstrument för att undersöka psykologisk flexibilitet och individuell upplevelse vid endometrios”.
– Min forskning, säger Felicia, fokuserar på individfokuserade psykologiska behandlingar för långvariga smärttillstånd med fokus på diagnosen endometrios. När det gäller smärttillstånd i allmänhet påverkar psykologiska faktorer graden av lidande och funktionsnedsättning hos individerna, vilket gäller även för personer med endometrios. Endometrios får dock relativt lite uppmärksamhet inom psykologisk forskning, säger Felicia.
Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan, och som normalt sett finns inuti livmodern, växer utanför livmodern. Det kan vara inuti bukhålan, på äggstockar, eller andra närliggande organ. Tillståndet orsakar stort lidande för många drabbade med smärta, låg livskvalitet, ångest och depression. Behandlingen fokuserar på att minska eller hindra blödning genom preventivmedel, smärtstillande preparat, och/eller kirurgiska ingrepp.
Men behandlingsinsatserna leder inte alltid till ökad livskvalitet och daglig funktion hos alla, bland annat kan smärtan bli kvar.
Det kan vara svårt att hitta ett samband mellan graden av vävnadsspridning och patientens upplevda grad av smärta, eftersom inte alla inte får smärtlindring genom operation. Patienten riskerar även att få tillbaka smärtan inom några år. Det kan också finnas en skillnad i insatsbehov för de som upplever cyklisk smärta som menstruationssmärtor eller acyklisk daglig smärta, alltså generaliserad smärta.
Genom att ta reda på vilka psykologiska processer som är viktiga att fokusera på i behandlingsutvecklingen får vi ledtrådar om hur mycket individualisering som krävs i framtida bedömningar och psykologiska behandlingar av endometrios.
Christina Ekenbäck, kardiolog, som 2013 påbörjade sin forskarutbildning som doktorand vid Danderyds Sjukhus, skickar ett stort och innerligt tack för stipendiet. ” Nu kan jag slutföra mina studier och färdigställa min avhandling inför disputation, hälsar Christina, och tillägger att som kardiolog, och numera, PCI-operatör, ger forskningsintresset ett ovärderligt djup i hennes kliniska vardag. Christina forskar om Takotsubo, – ett övergående tillstånd av oftast stressutlöst hjärtsvikt som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet. Det kallas också brustet hjärta syndrom.
Redan tidigt i min kardiologiska utbildning blev jag förbryllad över patienter med hjärtinfarkt där man inte kunde påvisa förklarande förträngningar vid kranskärlsröntgen. Vad kunde då ligga bakom? Hur kommer man vidare i utredningen, och hur ska dessa patienter behandlas bäst, säger Christina.
Den första delen av min avhandling handlar om hjärtinfarkt med normala kranskärl. I den andra delen kunde vi visa att tidig och avancerad magnetkameraundersökning av hjärtat vid hjärtinfarkt med normala kranskärl väsentligen förbättrar diagnostiken – samt identifierar den bakomliggande orsaken till tillståndet hos drygt tre fjärdedelar av patienterna.
Takotsubo syndrom, eller brustet hjärta syndrom, som det oftast kallas, är den vanligaste orsaken bakom hjärtinfarkt med normala kranskärl. Takotsubo är ett övergående tillstånd av oftast stressutlöst hjärtsvikt som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet. Men de bakomliggande orsakerna till tillståndet är fortsatt ofullständigt kartlagda, så i den andra delen av min forskning har jag därför valt att djupdyka i detta ämne. Vi kommer förhoppningsvis framöver kunna visa att patienter med Takotsubo har en försämrad mikrocirkulation i kranskärlen i det akuta skedet och att de har en överdriven sympatikusaktivitet vid stress.
Annelie Shami är pre-kliniker, biomedicinare, som disputerade 2014 vid Lunds universitet – och otroligt glad och stolt över att ha valts som stipendiat! Kärnan i min forskning har alltid varit ateroskleros (åderförkalkning) och inflammerade plack som växer i våra blodkärl under nästan hela våra liv, säger Annelie. Den stora frågan jag haft är varför vissa aterosklerosplack förblir intakta och aldrig ens märks av, medan andra är mer sårbara och till slut brister och orsakar stroke eller hjärtinfarkt.
Plack kan vara sårbara på olika sätt: de kan dels helt enkelt spricka, men de kan också erodera, nästan som berg i naturen, genom att endotelcellerna som utgör själva plackytan och gränsar mot blodflödet skadas eller dör.
Precis som vid sprickorna resulterar det i blodproppar, stroke och hjärtinfarkt.
Sådan plackerosion är vanligare bland kvinnor än män, men vi vet inte varför.
Min mentor, professor Isabel Goncalves, driver biobanken ’The carotid plaque imaging project’, som består av över 1500 plack från halsartärer, opererade vid Skånes universitetssjukhus. Tillsammans med en kollega från min tidigare postdoc-vistelse i Amsterdam undersöker jag sådana ut-opererade plack med hjälp av svepelektronmikroskop, en sorts mikroskop som gör det möjligt att visualisera plack i upp till 10 000 gånger förstoring. Det kan liknas vid flygfoto av ett landskap, men det vi ser är plackytans celler och bindväv i stället för skogar och ängar.
Tack vare stipendiet kan vi nu jämföra plack från kvinnor och män – till exempel med avseende på hur plackytans endotelceller mår och vilka skador som syns. Målet är att ringa in karaktärsdrag som är speciellt vanligt förekommande i aterosklerosplack från just kvinnor, och som skulle kunna användas för att anpassa och förbättra behandlingen av kvinnors hjärt-kärlsjukdom.
