I oktober 2005 öppnades på Södersjukhuset Stockholms första akutmottagning för våldtagna kvinnor. Mottagningen håller öppet dygnet runt för kvinnor som söker vård efter våldtäkt. De får hjälp med vård stöd och uppföljning av specialutbildad personal. Mottagningen har ingen juridisk kompetens men kan förmedla kontakt för juridisk rådgivning.

Enligt Brottsförebyggande rådet BRÅ anmäldes 730 våldtäkter 2004 inom Stockholms län men man vet att mörkertalet är stort. Sedan mottagningen öppnade har antalet sökande konstant legat på i genomsnitt en kvinna var tredje dag.

Det var en stor tillströmning redan i början av utsatta kvinnor som sökte vård för akuta men också för äldre övergrepp. Uppgiften är att ta hand om akuta fall som sedan slussas vidare till andra vårdformer. Mottagningen har personal dygnet runt, med särskilt utbildad bemanning.

De som kommer till mottagningen är i akut kris. När något skrämmande, farligt och oväntat inträffar förlorar man känslan av att världen är en säker plats att vara på. Man tappar kontrollen, och det här tillståndet drabbar också föräldrar, syskon och partners. Det gäller inte bara vid våldtäkt utan också vid andra, traumatiska händelser som olyckor, våld eller rån.

Arbetet på mottagningen fokuserar mest på att återge kvinnan känslan av att hon kan kontrollera sin tillvaro.

Våldtagna och misshandlade kvinnor bär på paradoxala skuldkänslor, man tycker sig själv ha bidragit det inträffade, i synnerhet om man talat med förövaren, om man druckit alkohol eller vistats på en farlig plats ensam. Det är därför viktigt att den första person kvinnan möter

inte förstärker skuldkänslorna genom att ifrågasätta hennes beteende eller val. Om det första bemötandet är fel och dåligt kan hela terapin försenas av att bearbeta det första bemötandet istället för att läka själva våldtäkten. Om de symptomen inte försvinner kan de utvecklas till en kronisk psykisk invaliditet, symptomen kan stanna kvar i månader eller år och kan leda till att man har svårt att klara en normal vardag med ett normalt arbete. Har man dessutom varit med om svåra saker innan våldtäkten är risken större för långvariga problem.

Den medicinska undersökningen avser inte bara att spåra DNA för polisens utredningsarbete utan också för att hjälpa kvinnan att tillfriskna kroppsligt. Man utesluter graviditet eller sexuell smitta och följer upp henne tills man vet att kroppen är läkt. Även om såren i själen finns kvar är det viktigt att veta att kroppen är hel.

En våldtagen kvinna måste tillåta sig att bli beroende av vår personal för en kort period, men vi måste också få henne att återta sin kontroll och förmåga och känna att hon kan fatta vettiga beslut på egen hand. Den känslan kan tillfälligt gå förlorad efter att man misslyckats med att skydda sig själv från det hemska.

Även atletiska och starka kvinnor som aldrig trott att en våldtäktsman skulle kunna övermanna dem bjuder inte alltid till motstånd vid en våldtäkt. Kvinnan väljer livet före dygden. Det kan vara svårt för kvinnan att förstå varför hon inte gjorde mera motstånd, i synnerhet om omgivningen ifrågasätter hennes berättelse. Av samma anledning är det sällan man ser spår av våld, det räcker att mannen tar hårt i henne och beter sig hotfullt för att hon ska stelna av skräck och inte göra motstånd.

Inlägget Akutmottagning för våldtagna kvinnor dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Enligt världshälsoorganisationen, WHO, står våld – i krig såväl som i fred – sammantaget för ca 7 procent av alla dödsfall bland kvinnor i åldrarna 16-44 år i världen.

Nästan hälften av de kvinnor som dödas blir mördade av sin nuvarande make eller partner.

Enligt brottsförebyggande rådet, BRÅ, anmäldes i Sverige under förra året drygt 21.000 fall av misshandel eller grov misshandel mot kvinnor, och 2.100 våldtäkter. Det innebär minst 63 fall av våldsbrott mot kvinnor varje dag – detta exklusive ett okänt mörkertal.

Långt ifrån alla brott syns i brottsstatistiken, eftersom många offer inte vågar eller orkar gå till polisen.

”De två viktigaste faktorerna för viljan att anmäla våldsbrott är dels den sociala relationen mellan offer och gärningsman, dels skadans grovhet. Detta innebär till exempel att våldsbrott inom familjen blir underrapporterade i brottsstatistiken, medan så kallat gatuvåld kan antas vara relativt väl representerat i statistiken”, skriver BRÅ på sin hemsida angående anmälningsbenägenheten för olika typer av brott och fortsätter:

”Valet att anmäla ett brott kan också påverkas av den allmänna synen på brottet och i vad mån brottstycken uppmärksammas av massmedier, politiker och berörda myndigheter. Av betydelse är också offrets bedömning av det bemötande och de praktiska konsekvenser i övrigt en anmälan medför samt möjligheten att gärningsmannen får en påföljd för brottet”.

Detta sista stycke, på sitt torra myndighetsspråk, skvallrar om ett akut glapp mellan teori och praktik. I teorin är det förbjudet för en man att slå sin kvinna. Samhällsnormen, representerad av rättsväsendet, förbjuder honom att göra det. Gör han det ändå ska han anmälas till polisen, åtalas och dömas för det brott han har begått.

Men verkligheten ser förstås annorlunda ut. Många misshandlade kvinnor tiger.

Offrets skuld, skam och rädsla är de fundament som förövaren bygger sin makt på.

Nio anställda

På alla kvinnors hus i Stockholm arbetar nio anställda och ett hundratal frivilliga med att bekämpa våld mot kvinnor och med att hjälpa kvinnor som utsatts för detta.

Föreningen som har omkring 500 medlemmar har funnits sedan 1978 och driver också flera tjej- och kvinnojourer dit kvinnor som utsatts för våld kan ringa. Här finns också ett skyddat boende för kvinnor och barn som behöver en tillfällig fristad. Dessutom arbetar man med samtalsgrupper, feministiskt självförsvar och att hjälpa utsatta kvinnor att gå vidare, till exempel genom stödsamtal och hjälp i kontakt med polis, advokat och sociala myndigheter. Nyligen permanentades det team för våldtagna kvinnor som under tre år drivits som projekt mellan AKH och Stockholms stad.

”Vi ska ge akut hjälp, men också hjälp på vägen; vi ska ge verktyg och redskap så att de kan ordna ett bättre liv. Alla saker vi gör som hjälper, som ger hopp om att man inte ska behöva leva ett liv där man går hem och är rädd, är det legitimt att styrka,” säger Lena Karlsson, ordförande i Alla Kvinnor Hus.

Kontaktinfo till AKH i Stockholm är 08-644 09 25 www.allakvinnorshus.org.

Tjej-och kvinnojourer som Alla Kvinnors Hus finns över hela landet. Du hittar dem genom ROKS, Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, www.roks.se och genom Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR, www.kvinnojour.com.

Inlägget Om inte om vore, skulle Alla Kvinnors Hus inte behöva existera dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Dags att påminna om deklarationen som antogs av FN:s generalförsamling 1994:

Deklarationen fördömer fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld mot kvinnor vare sig det inträffar inom familjen, i samhället, eller om det utförs eller accepteras av statsmakten. Medlemsstater uppmanas att fördöma våld mot kvinnor och varken hänvisa till sedvänja, tradition eller religiösa övervägande för att undvika sitt ansvar och avskaffa det. FN-systemets fackorgan och organisation uppmanas att bistå.

Inlägget Kvinnojourer saknas i halva landet dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

De kallar oss horor! Andra och grövre uttryck riktas mot flickor dagligen. Sexuella kränkningar går längre och längre ner i åldrarna. Vad gör man med flickor i skolåldern som ständigt blir utsatta för kränkningar med könsord, flickor som känner skuld och skam inför sina kroppar? Vad händer med självbilden och den egna kroppsuppfattningen? Hur mycket skall unga flickor tåla? Vem har ansvaret? Det här är viktiga frågor som kräver svar. Jämställdhetskonsult Doris Marysdotter har lång erfarenhet av ungdomar och har mött många utsatta flickor. Ett led hennes arbete är att stärka flickor som individer och som grupp samt att synliggöra våldet och vardagsförtrycket.

Det förekommer mer och mer våld i skolan.

Kränkningar och sexualiserat våld utförs inte bara av pojkar mot flickor. Det kan vara flickor som kränker flickor, flickor som kränker pojkar eller pojkar som kränker pojkar. Det vanligaste är dock att pojkar i grupp utsätter flickor för kränkningar och sexualiserat våld. Om flickor skall beskriva den farligaste platsen på skolan så är det – toaletten. Flickor blir ofta offer i situationen, något som måste förhindras.

– Det viktiga ansvaret att ta tag i det här problemet ligger naturligtvis på oss vuxna, menar Doris Marysdotter, men tyvärr saknar vuxna ofta kunskaper och kan sällan svara på frågor från flickor om relationer, våld, sexualiserat våld och pojkars förtryck. Skolan har därför ett stort ansvar att arbeta för jämställdhet. Doris Marysdotter efterlyser fler män i skolan som arbetar med kompensatorisk pedagogik. Män som kan ge flickor och pojkar det dom saknar, det vill säga att arbeta med pojkar som kränker i grupp och att ge flickor ett språk.

Det viktiga vuxenansvaret

Enligt Doris Marysdotter innebär vuxenansvaret att ge tid, plats och utrymme. Det är viktigt att namnge – ”du säger hora till …”, kritisera – ”det du säger är en kränkning…”. Att sätta ord på vad som händer. Ett led i att stärka flickor som utsätts för kränkningar och sexualiserat våld är att lära dem att sätta gränser och att känna stolthet för sitt kön. Som vuxen är det viktigt att uppmuntra flickor att sätta en tydlig gräns för sin person och tala om för pojkarna att flickor minsann är starka och modiga – inte bara söta.

Inlägget Unga flickor kränks sexuellt dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Unga flickor utsätts också dagligen för kränkningar och sexualiserat våld, med dålig självbild och låg självkänsla som resultat. Om detta och mycket annat handlade symposiet Kvinnors utsatthet under Organon Stockholm Summit (OSS) i höstas.

Moderator var professor Gunilla Myrberg, medicinjournalist.

Kvinnovåld – en alltför vanlig tyst problematik

Docent Gun Heimer, chef för Rikskvinnocentrum i Uppsala, berättade om mäns våld mot kvinnor i dagens samhälle.

Mäns våld mot kvinnor är, enligt Gun Heimer, ett mycket stort problem i Sverige – kvinnor dör och barn blir utsatta.

Sverige har idag bra lagar när det gäller mäns våld mot kvinnor. I brottsbalkens 4 kapitel 4e § återfinns lagen om grov kvinnofridskränkning som syftar till att komma åt det systematiska våldet, det vill säga upprepad misshandel. Förutom detta finns Socialtjänstlagen som ser till kvinnors, men framför allt barnens, rättigheter vid våld eller andra övergrepp i hemmet.

Kvinnomisshandel väcker mycket känslor

Men det är en tyst problematik. Kvinnor blir misshandlade inomhus, unga män blir misshandlade utomhus. Endast 15 procent av de misshandlade kvinnorna anmäler förövaren till polisen. Resterande kvinnor vänder sig till psykiatrin, familjerådgivning eller annan sjukvård, till exempel Rikskvinnocentrum i Uppsala. Kvinnomisshandel förekommer i alla samhällsklasser och i alla sociala skikt. Skillnaden är att färre kvinnor från socialt välanpassade skikt anmäler sina förövare, eftersom det sociala fallet blir så mycket större för dessa kvinnor.

Kvinnor som blir misshandlade är de enda som skickas tillbaka hem till förövaren. Kvinnan blir ett brottsoffer, hon är gift med en förövare och har barn med en förövare. Det är kvinnan som flyr hemmet medan mannen sitter kvar – inte tvärtom.

– Frågan är vem vi egentligen skyddar?, säger Gun Heimer.

Att leva under hot förstör hälsan

Att som kvinna eller barn leva under hot gör att hälsan förändras.

– Kvinnor som utsätts för hot och sexuellt hot har högre andel självmordstankar eller försök till självmord, säger Gun Heimer.

Värk i kroppen, fibromyalgi, förekommer mer hos hotade än hos slagna kvinnor. Även kontrollerande beteenden och kvinnovåld hör ihop.

Våldets konsekvenser

Vad blir då våldets konsekvenser? Många utsatta kvinnor uppger att de känner vrede, hat, dålig självkänsla, skamkänslor, depressioner och trötthet. Symtomen kan vara värk och smärta i kroppen. Läkare bör därför vara observanta på kvinnor med tjocka journaler och med många diffusa symtom.

– Våga fråga hur situationen ser ut hemma, uppmanar Gun Heimer.

Vad är då läkarens skyldigheter? Enligt Gun Hemer skall man anmäla till socialtjänsten när det gäller våld mot barn. När det gäller kvinnor kan läkaren endast anmäla våldtäkt – inte kvinnomisshandel.

– En viktig uppgift är därför att försöka övertyga kvinnorna att anmäla männen som misshandlar, menar Gun Heimer. Det är viktigt att kvinnan känner tillit till vården och genom det få styrkan att anmäla förövaren.

Rikskvinnocentrum

Rikskvinnocentrum i Uppsala bildades efter att regeringen ville skapa ett kunskapscentrum för forskning, utbildning och information i frågor om kvinnovåld. Kvinnan skall sättas i centrum och personalen hon möter måste känna till att hon är utsatt för ett multitrauma. Samarbetet med olika kliniker, samhällsinstanser och ideella organisationer är avgörande.

Rikskvinnocentrum löser akut skadade kvinnors situation inom 24 timmar. Förutom detta finns telefonrådgivning 24 timmar om dygnet och akutmottagning dygnet runt. Det är viktigt att kvinnorna får komma direkt. Det finns även ett korrekt medicinskt mottagande med tidsbeställd mottagning hos läkare och kurator samt läkare och barnmorskor i beredskap under jourtid. Det finns tillgängliga vårdplatser där barn kan följa med. Rikskvinnocentrum har ett nära samarbete med andra sjukvårdsenheter, polis socialtjänst, kvinnojour och övriga frivilliga organ.

En viktig uppgift för Rikskvinnocentrum är att utbilda och upplysa olika instanser och funktioner i samhället. Att utbilda om kvinnohistoria, våldets kännetecken och effekter, medicinskt och psykosocialt omhändertagande, anmälningsskyldighet, sekretess, journalhandlingar, dokumentation och polisens arbete är några områden.

Inlägget Kvinnors utsatthet dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.