Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Möt 1,6 miljonerklubbens grundare som gick från nattklubbsdrottning till frontfigur i kampen för kvinnors hälsa och livskvalité.
Kvinnor utsätts varje dag, varje timme och varje minut för våld och övergrepp. Ofta är det en man i kvinnans närmaste krets, make, sambo eller tidigare make/sambo som utför våldet. Sällan anmäler kvinnan övergreppet.
Unga flickor utsätts också dagligen för kränkningar och sexualiserat våld, med dålig självbild och låg självkänsla som resultat. Om detta och mycket annat handlade symposiet Kvinnors utsatthet under Organon Stockholm Summit (OSS) i höstas.
Moderator var professor Gunilla Myrberg, medicinjournalist.
Docent Gun Heimer, chef för Rikskvinnocentrum i Uppsala, berättade om mäns våld mot kvinnor i dagens samhälle.
Mäns våld mot kvinnor är, enligt Gun Heimer, ett mycket stort problem i Sverige – kvinnor dör och barn blir utsatta.
Sverige har idag bra lagar när det gäller mäns våld mot kvinnor. I brottsbalkens 4 kapitel 4e § återfinns lagen om grov kvinnofridskränkning som syftar till att komma åt det systematiska våldet, det vill säga upprepad misshandel. Förutom detta finns Socialtjänstlagen som ser till kvinnors, men framför allt barnens, rättigheter vid våld eller andra övergrepp i hemmet.
Men det är en tyst problematik. Kvinnor blir misshandlade inomhus, unga män blir misshandlade utomhus. Endast 15 procent av de misshandlade kvinnorna anmäler förövaren till polisen. Resterande kvinnor vänder sig till psykiatrin, familjerådgivning eller annan sjukvård, till exempel Rikskvinnocentrum i Uppsala. Kvinnomisshandel förekommer i alla samhällsklasser och i alla sociala skikt. Skillnaden är att färre kvinnor från socialt välanpassade skikt anmäler sina förövare, eftersom det sociala fallet blir så mycket större för dessa kvinnor.
Kvinnor som blir misshandlade är de enda som skickas tillbaka hem till förövaren. Kvinnan blir ett brottsoffer, hon är gift med en förövare och har barn med en förövare. Det är kvinnan som flyr hemmet medan mannen sitter kvar – inte tvärtom.
– Frågan är vem vi egentligen skyddar?, säger Gun Heimer.
Att som kvinna eller barn leva under hot gör att hälsan förändras.
– Kvinnor som utsätts för hot och sexuellt hot har högre andel självmordstankar eller försök till självmord, säger Gun Heimer.
Värk i kroppen, fibromyalgi, förekommer mer hos hotade än hos slagna kvinnor. Även kontrollerande beteenden och kvinnovåld hör ihop.
Vad blir då våldets konsekvenser? Många utsatta kvinnor uppger att de känner vrede, hat, dålig självkänsla, skamkänslor, depressioner och trötthet. Symtomen kan vara värk och smärta i kroppen. Läkare bör därför vara observanta på kvinnor med tjocka journaler och med många diffusa symtom.
– Våga fråga hur situationen ser ut hemma, uppmanar Gun Heimer.
Vad är då läkarens skyldigheter? Enligt Gun Hemer skall man anmäla till socialtjänsten när det gäller våld mot barn. När det gäller kvinnor kan läkaren endast anmäla våldtäkt – inte kvinnomisshandel.
– En viktig uppgift är därför att försöka övertyga kvinnorna att anmäla männen som misshandlar, menar Gun Heimer. Det är viktigt att kvinnan känner tillit till vården och genom det få styrkan att anmäla förövaren.
Rikskvinnocentrum i Uppsala bildades efter att regeringen ville skapa ett kunskapscentrum för forskning, utbildning och information i frågor om kvinnovåld. Kvinnan skall sättas i centrum och personalen hon möter måste känna till att hon är utsatt för ett multitrauma. Samarbetet med olika kliniker, samhällsinstanser och ideella organisationer är avgörande.
Rikskvinnocentrum löser akut skadade kvinnors situation inom 24 timmar. Förutom detta finns telefonrådgivning 24 timmar om dygnet och akutmottagning dygnet runt. Det är viktigt att kvinnorna får komma direkt. Det finns även ett korrekt medicinskt mottagande med tidsbeställd mottagning hos läkare och kurator samt läkare och barnmorskor i beredskap under jourtid. Det finns tillgängliga vårdplatser där barn kan följa med. Rikskvinnocentrum har ett nära samarbete med andra sjukvårdsenheter, polis socialtjänst, kvinnojour och övriga frivilliga organ.
En viktig uppgift för Rikskvinnocentrum är att utbilda och upplysa olika instanser och funktioner i samhället. Att utbilda om kvinnohistoria, våldets kännetecken och effekter, medicinskt och psykosocialt omhändertagande, anmälningsskyldighet, sekretess, journalhandlingar, dokumentation och polisens arbete är några områden.
