Varje år får cirka 100 000 svenskar lunginflammation. Faran är särskilt stor under vinterhalvåret när både förkylningar och säsongsinfluensan härjar, vilket ökar risken. En som drabbats är Alexandra Charles, som har haft lunginflammation tre gånger. Men nu är hon vaccinerad mot pneumokocker som orsakar lunginflammation och råder alla som vill skydda sina lungor, men framförallt de som tillhör en riskgrupp, att göra detsamma.

                       Foto: Angelica Engström

Alexandra har nog alltid haft lite känsliga lungor och drabbades av lunginflammation första gången redan när hon var 11 år gammal och familjen bodde i Norrland.

– Jag minns att jag var så förskräckligt sjuk med hög feber och fick läggas in på Sundsvalls Lasarett.

På sjukhuset sa doktorn till Alexandras mamma att hon hade känsliga lungor och att hon skulle försöka undvika att få lunginflammation i framtiden.

– Det var såklart lite skrämmande att höra. Och på den tiden fanns det ju inte några vacciner som kunde ge extra skydd mot lunginflammation, att ta till.

När Alexandra sedan flyttade till Stockholm i slutet av 60-talet arbetade hon inom Stockholms nöjesliv på restaurang och nattklubb. En miljö som präglades både av dålig ventilation och att man rökte inomhus på den tiden. Något som påverkade hennes luftvägar negativt.

Det var en hektisk period i Alexandras liv och i sitt arbete träffade hon ständigt många och nya människor. Vid 35-års ålder fick drabbades hon återigen av lunginflammation.

– Jag arbetade i en ohälsosam miljö, hade svaga lungor och rörde mig mycket ute bland folk, så det var kanske inte så konstigt att jag drabbades igen, säger Alexandra.

Även om Alexandra jobbar i en betydligt hälsosammare miljö idag så råkade hon ut för en tredje lunginflammation för ungefär 3 år sedan.

– Insjuknandet sammanföll faktiskt med att vi på 1,6 miljonersklubben hade börjat engagera oss i en informationskampanj om vikten av att vaccinera sig mot just lunginflammation, fortsätter Alexandra.

I samband med detta arbete fick hon kunskap om att lunginflammation är en av de vanligaste dödsorsakerna när det gäller infektionssjukdomar i världen och att pneumokockbakterierna även kan orsaka invasiva sjukdomar som hjärnhinneinflammation och svår blodförgiftning. Och att äldre människor och personer med kroniska sjukdomar löper extra stor risk att drabbas.

– Jag minns att jag tänkte att jag måste vaccinera mig eftersom jag bevisligen tillhörde en riskgrupp. Jag var ju både 65 plus samt att jag haft lunginflammation tidigare. Men innan jag hann göra slag i saken så drabbades jag av lunginflammation igen, berättar Alexandra.

Det började som en vanlig vinterförkylning, som sedan gick ner i lungorna. Därefter kom febern, hostan och värk i hela kroppen och tryck över ena lungan. Men också en stor trötthet som varade i ett par veckor efteråt.  

– Det var lite retligt att jag inte hunnit vaccinera mig innan jag drabbades. Men nu är jag i alla fall vaccinerad och har förhoppningsvis gjort vad jag kan för att skydda mig framöver.

Alexandra menar att det finns en stor okunskap både om att lunginflammation är en vanlig sjukdom, men även hur allvarliga följderna kan bli. Många känner dessutom inte till att det går att vaccinera sig.

– Mitt råd till alla som är i riskzonen och vill skydda sina lungor, är att vaccinera sig. Det finns mycket att vinna på att slippa bli sjuk i onödan och istället ha tid att ägna sig åt det man tycker är viktigt här i livet, avslutar Alexandra.

Snabba fakta om lunginflammation och vaccinering

• Pneumokockbakterien är den vanligaste orsaken till lunginflammation.
• Pneumokocker ger också upphov till öroninflammation och bihåleinflammation samt även allvarliga tillstånd som hjärnhinneinflammation (meningit) och blodförgiftning (sepsis). 
• Pneumokocker sprids genom nysningar, hosta eller nära kontakt mellan människor som bär på bakterien i näsa och svalg. 
• Folkhälsomyndigheten rekommenderar pneumokockvaccin till riskgrupper, vilka är personer som:
  – är 65 år och äldre
  – har kronisk lungsjukdom (t ex astma och KOL)
  – har kronisk hjärt- lever- eller njursjukdom
  – har diabetes mellitus
  – är rökare eller har alkoholmissbruk
  – har nedsatt immunförsvar pga. sjukdom eller behandling
• Den som vill skydda sig mot lunginflammation kan be om vaccin mot pneumokocker samtidigt som man vaccinerar sig mot influensa. Det finns två olika vacciner mot pneumokocker. För att få förstärkt skyddseffekt rekommenderar Folkhälsomyndigheten att riskgrupperna tar båda vacciner med visst mellanrum.

  För mer information om lunginflammation och pneumokocker besök: www.lunginflammation.se

Inlägget Efter tre lunginflammationer vaccinerade sig Alexandra mot pneumokocker dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Enligt nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten bör personer i riskgrupper vaccinera sig mot lunginflammation, däribland personer som är 65 år och äldre. Samtidigt visar en ny Sifoundersökning att tre av fyra svenskar inte vet att man kan vaccinera sig mot lunginflammation och mer än hälften av svenskarna är osäkra på om de själva tillhör en riskgrupp.

Text: Ulrika Goossens

Lunginflammation är en allvarlig och i vissa fall livshotande sjukdom och utgör en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Äldre människor och personer med kroniska sjukdomar löper extra stor risk att drabbas.

Varje år drabbas cirka 100 000 svenskar av lunginflammation. De senaste tio åren har i genomsnitt 34 000 personer per år blivit så sjuka att de lagts in på sjukhus. Var femte timme dör någon av lunginflammation i Sverige.

Risken ökar vid förkylning
Vid lunginflammation har delar av lungorna blivit inflammerade och lungblåsorna fylls med vätska eller var, vilket kan ge hosta, feber, frossa och andningssvårigheter.

Lunginflammation orsakas av bakterier eller virus. Den vanligaste orsaken till att man insjuknar i lunginflammation är pneumokockbakterier. De är den vanligaste luftvägsbakterien i vårt klimat. Förkylda barn och vuxna som hostar och nyser är vanliga smittkällor.

Många barn och vuxna är bärare av pneumokockbakterien i näsa och svalg utan att ha symtom, men kan smitta andra. Risken att få lunginflammation ökar när man är förkyld eftersom slemhinnorna i näsa och svalget skadas av förkylningsviruset. Skadade slemhinnor leder till att man blir mer mottaglig för infektioner.

Vaccin skyddar
Genom att vaccinera sig mot pneumokocker kan man skydda sig mot lunginflammation.

Den som vill skydda sig mot lunginflammation kan be om vaccination samtidigt som man vaccinerar sig mot influensa. Det finns två olika vacciner mot pneumokocker, och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att riskgrupperna tar båda vacciner med visst mellanrum.

En ny Sifoundersökning visar dock att tre av fyra svenskar, 74 procent, inte vet eller inte tror att det går att vaccinera sig mot pneumokocker. Samtidigt är också hälften av svenskarna, 53 procent, osäkra på om de själva tillhör en riskgrupp.

Äldre och personer med kroniska sjukdomar särskilt utsatta
Under 2016 kom Folkhälsomyndigheten med rekommendationer om att riskgrupper bör vaccineras mot pneumokocker. Som riskgrupper räknas bland annat personer som är 65 år och äldre, personer med vissa kroniska sjukdomar samt rökare och personer med alkoholmissbruk.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att de flesta riskgrupper ska erbjudas två olika vaccin mot pneumokocker. Ett av vaccinen ingår i högkostnadsskyddet med begränsning.

För mer information om lunginflammation och hur du kan skydda dig, se www.lunginflammation.se

Inlägget Lunginflammation – därför bör alla över 65 år vaccineras dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Våra lungor är livsviktiga, men hur mår
de egentligen? I Svenska Lungrapporten som släpptes vid årsskiftet framkom att omkring 1,6 miljoner svenskar haft lunginflammation. Mer än 300 000 av dessa har dessutom haft det flera gånger. Besvären är allra vanligast bland kvinnor där nästan fyra av tio har drabbats. Undersökningen, som är gjord av Novus på uppdrag av Pfizer, visar också att många kvinnor är oroliga för sina lungor.

LUNGINFLAMMATION ÄR EN allvarlig infektion i luftvägarna och den vanligaste formen av pneumo-kocksjukdom bland vuxna. Det som händer vid lunginflammation är att lungblåsorna fylls med vätska eller var, något som kan ge hosta, feber, frossa och andningssvårigheter.
Lunginflammation blir vanligare från 50-årsåldern och ökar sedan drastiskt från 65-årsåldern. Men det är inte bara åldern som spelar roll, även underliggande sjukdomar ökar risken att drabbas. Har man diabetes, astma, KOL, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom eller kronisk leversjukdom är man extra utsatt och tillhör en riskgrupp. Livsstilsfaktorer som rök-ning och alkohol ökar också risken att drabbas av pneumokockinfektioner. Men vad är egentligen pneumokocker – och hur smittar de?

PNEUMOKOCKER ÄR BAKTERIER inom släktet streptokocker. De upptäcktes av fransmannen Louis Pasteur på 1880-talet och ända sedan dess har man känt till att de är en vanlig orsak till lunginflammation. Normalt förekommer pneumokocker i näsa och svalg hos barn, men även hos vuxna, utan att ge besvär. Men rätt som det är kan de bli skadliga.
Pneumokocker sprids genom nysningar, hosta eller nära kontakt mellan människor som bär på bakterien i näsan och svalget. Pneumokocker
orsakar många välkända infektioner och de är inte bara den vanligaste orsaken till lunginflammation utan kan ge öroninflammation, bihåle-inflammation och svåra livshotande infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.

VACCINERING MOT PNEUMOKOCKER är ett sätt att motverka den vanligaste orsaken till lunginflammation. Socialstyrelsen rekommenderar att alla riskgrupper vaccinerar sig mot pneumokocker och föreslår även att personer över 65 år kan överväga det. Vill du vaccinera dig, prata med personalen på din närmaste vaccinationsmottagning. De är kunniga och kan berätta mer.

Fem frågor om lunginflammation och pneumokocker

1. Hur känner man igen lunginflammation?
De vanligaste symtomen vid lunginflammation orsakad av pneumokocker är hög feber, skakningar och frossa, bröstsmärta vid andning eller hosta. Hostan är först torr men sen tillkommer slem som om det blir rikligt kan leda till andningssvårigheter med syrebrist så att läppar och nagelbäddar blir blåaktiga.

2. Vad finns det för behandling?
När lunginflammationen har orsakats av bakterier behandlas den vanligtvis med antibiotika. Eftersom sjukdomen kan utvecklas snabbt ska behandlingen påbörjas så snart lunginflammation konstaterats.

3. Går det att skydda sig mot pneumokocker?
Ja, genom att vaccinera sig kan man förebygga sjukdom. Vaccinering kan också bidra till en minskad antibiotika-användning, vilket är viktigt för att minska antibiotikaresistens.

4. Finns det olika vaccin?
Ja, dels finns det ett äldre vaccin som kallas polysackaridvaccin. Dels finns ett nyare och modernare vaccin, konjugat-
vaccin, som är tillgängligt för äldre och dem med ökad risk för pneumokocksjukdom. Vanligen betalar man vaccinet själv och det kostar cirka 700 kronor på privat vaccinationsmottagning.

5. Var kan man lära sig mer?
På www.pneumokocker.se kan man läsa mer om lunginflammation och pneumokocker, testa om man är i riskzonen och hitta kontaktuppgifter till närmaste vaccinatör.

ILLUSTRATION: KARI MODÉN

Inlägget Lunginflammation hos kvinnor – vanligare än man tror dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

– Vi har också blivit bättre på att ställa diagnos vid tidiga stadier tack vare nya hjälpmedel.

I USA har lungcancer redan passerat bröstcancer som den vanligaste orsaken till cancerdöd bland kvinnor.  Nu tycks samma utveckling vara ett faktum i Sverige.

–  Vi vet ju att rökningen bland kvinnor relativt sett ökat jämfört med män de senaste decennierna. Men att lungcancer har passerat bröstcancer är ändå en negativ överraskning, säger Roger Henriksson.

Jämfört med män drabbas kvinnor av lungcancer i yngre ålder – både rökande och icke rökande kvinnor.

– Möjligen kan det bero på att de har mindre kropps- och lungvolym. De får i sig en högre dos av det miljögift som rökning innebär. Men helt säkert vet vi inte orsakerna till detta .

Det är också fler kvinnor än män som aldrig rökt som får lungcancer, 15 procent mot 5 procent.

Lätt skuldbelägga

I nio fall av tio orsakas lungcancer av rökning. Få kan i dag vara okunniga om rökningens risker. Därför kan de som drabbas lätt lägga skulden för sjukdomen på sig själva. I värsta fall möts de av attityden att lungcancer är självförvållad också av omgivningen.

Roger Henriksson har inget till övers för sådan skuldbeläggning. Han har också skrivit en debattartikel i Dagens Nyheter på det temat.

– Många började röka i unga år då man varken hade mognad eller kunskap nog att förstå att det var farligt. Vi skuldbelägger inte dem som åker för fort i skidbackarna och bryter armar och ben. Inte heller de som går mot röd gubbe och blir påkörda. Ska vi inte ta hand om dem? Då finns det mycket i samhället att skuldbelägga.

Samhällets dubbla budskap

Att inte börja röka, eller sluta, är det säkraste sättet att undvika lungcancer – och för den delen alla andra skador rökning kan föra med sig. Men samhället ger dubbla budskap, anser Roger Henriksson.

– Samhället understödjer ju fortfarande rökning. EU stöttar till exempel tobaksodlare i Sydeuropa med en massa pengar. För unga kan det vara svårt att få ihop att man gör detta men samtidigt satsas mindre pengar mot rökning.

Ljuspunkter – trots allt – Vaccin mot lungcancer

Behandlingen av bröstcancer har gjort stora framsteg under de senare åren. Allt fler kan se som botade från sin sjukdom. För lungcancer har utvecklingen inte varit lika positiv.

Men det finns ändå ljuspunkter, säger Roger Henriksson. Det börjar komma nya läkemedel som angriper lungcancertumörerna på olika sätt; vissa bromsar nybildningen av de blodkärl tumörerna behöver för att få syre och näring och växa, andra slår mot specifika molekyler på cancercellernas yta, andra stärker immunförsvaret.

– I framtiden kan det  också bli möjligt att kunna vaccinera personer mot lungcancer genom att stärka immunförsvaret.

Individuell behandling

När resultaten från studier med dessa läkemedel redovisas framstår det ofta som om de bara förlänger överlevnaden med några månader.

– Man kan inte stirra sig blind på statistiska medelvärden. Det finns vissa lungcancerpatienter där de nya läkemedlen inte fungerar så bra och andra som har mycket stor nytta av dem. Den stora utmaningen ligger i att kunna bedöma vilka som har bäst nytta av de nya läkemedlen. Detta för att kunna använda samhällets resurser på bästa sätt men också att undvika onödiga verkningslösa behandlingar för de som inte har nytta av behandlingen och istället fokusera insatserna där de gör optimal nytta. Men trots allt, fler lever längre och får ett bättre liv idag, framhåller Roger Henriksson.

För tidigt med screening

Ett skäl till att överlevnaden starkt förbättrats för bröstcancer är mammografin – att man gör riktade undersökningar (screening) av riskgrupper för att försöka hitta tumörer i ett så tidigt skede som möjligt. Tidig upptäckt ökar starkt chanserna för bot och kontroll över sjukdomen.

För lungcancer gäller att tidig upptäckt kan göra det möjligt med kirurgi och/eller högdosstrålbehandling,  då är möjligheterna till bot tämligen goda. Frågan om screening för lungcancer av rökare och före detta rökare över en viss ålder diskuteras i Sverige men det anses att de behövs fler studier om nyttan innan det kan bli aktuellt att införa.

Roger Henriksson håller med:

– Man kan mycket väl tänka sig det i framtiden. Men ännu är metoderna inte tillräckligt bra och säkra för att kunna vara lönsamma både för samhället och individen.      

Men absolut viktigast är att sluta röka. Det är heller aldrig för sent, säger Roger Henriksson. Dessutom tycks det vara så att rökning tycks kunna påverka hur bra behandlingen fungerar för dem som redan fått sjukdomen.

Inlägget Fler lever längre och får ett bättre liv dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Sjukdomen i sin mest ovanliga form drabbar två till tre individer per miljon om året men sannolikt finns det fler som har PAH utan att veta om det. PAH är förhållandevis okänd utom bland specialister vilket innebär att det kan dröja med diagnos och behandling. Det vanligaste symtomet är andfåddhet och kan ibland missuppfattas som astma, KOL eller till och med dålig kondition.

– Det är ett bekymmer. Patienter har sökt hjälp därför att de varit andfådda och trötta och så har de kanske blivit sjukskrivna för utbrändhet eller något annat. Vi träffar oftast patienterna när de kommer in akut med symtom på hjärtsvikt och då har sjukdomen gått långt, säger Inger Hagerman, överläkare på hjärtkliniken vid Huddinge sjukhus.

Exakt vad som utlöser PAH (pulmonell arteriell hypertension) är inte känt men det finns en ärftlig faktor. Vid PAH är mängden av det starkt kärlsammandragande ämnet endotelin i blodet för hög. Kärlen blir för trånga, kärlväggarna förtjockas och blodet får svårare att nå ut i lungorna. Trycket i lungorna stiger. Hjärtat försöker kompensera detta genom att arbeta hårdare och belastas.

På sikt skadas hjärtat och patienten drabbas av hjärtsvikt, ett livshotande tillstånd. Andfåddheten och tröttheten är dels en följd av hjärtats allt sämre pumpförmåga, dels av att syrgasutbytet i lungorna försämras. Den sjuke kan bli andfådd till och med i vila.

PAH kan inte botas.

– Men man kan hejda förloppet, förbättra patienternas livskvalitet och sannolikt förlänga livet genom modern läkemedelsbehandling. Man kan ge tabletter och injektioner som minskar koncentrationen av de farliga ämnena i blodet och förhindrar att kärlen blir allt trängre, säger Inger Hagerman.

PAH kan också uppstå som en följd av annan sjukdom och varje år drabbas runt 200 personer i Sverige. En sådan är sklerodermi, en reumatisk sjukdom som är tre gånger vanligare bland kvinnor än män. Då förträngs blodkärlen i lungorna på grund av onormal tillväxt av bindväv.

Inlägget Andfåddhet kan vara svår lung- och hjärtsjukdom dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Varje år får omkring 3 000 svenskar veta att de har lungcancer. Det är den cancerformen som skördar flest liv per år i Sverige. Och rökning är den helt dominerande sjukdomsorsaken.
Lungcancer är fortfarande vanligare bland män än kvinnor. Men män har i högre grad än kvinnor slutat röka och insjuknandet minskar bland männen. För kvinnorna är utvecklingen en annan. Den stora mängden kvinnor började röka senare, och fler kvinnor än män röker idag. Det visar sig nu på de svenska sjukhusen.

Enligt Gunnar Wagenius, överläkare vid onkologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, drabbas kvinnor av lungcancer tidigare i livet än män. Av patienter som insjuknar före 60 års ålder är fler kvinnor.

– Kvinnor är mer känsliga för tobaksrök. Det tar kortare tid och krävs mindre mängd för att de ska drabbas av lungcancer.

Går om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Men medan möjligheterna till bot är goda för bröstcancer är prognosen för lungcancer dålig, främst därför att sjukdomen ofta upptäcks i ett sent stadium.

År 2003 avled 1 482 kvinnor i bröstcancer mot 1 351 i lungcancer. Om utvecklingen håller i sig kan fler kvinnor komma att avlida i lungcancer än bröstcancer inom några år, enligt Socialstyrelsens bedömning.

De yngre röker mindre

Även om nu också kvinnorna börjat dra ner på rökningen dröjer det innan det visar sig som minskat insjuknande och sjunkande dödstal. Men det finns ett undantag, konstaterar docent Magnus Stenbeck, chef för analysenheten vid Epidemio-logiskt centrum vid Socialstyrelsen, när man i september presenterade statistiken på ett seminarium vid Läkaresällskapet i Stockholm.

– Undantaget är kvinnor i åldrarna 20 till 44 år. Där har dödsfallen i lungcancer per 100 000 invånare minskat med 36 procent mellan 1990/1991 och 2000/2001. Det visar en stor europeisk studie som nyligen lades fram, säger Magnus Stenbeck.

Han hänvisar också till rökvaneundersökningar som visar att tonåringar överlag röker mindre nu än tidigare. De har inte följt föräldragenerationen i spåren, vilket på sikt kan göra utvecklingen mindre dyster.

Ny behandling i Sverige

Lungcancer har en dålig prognos med kort överlevnad för de flesta som drabbas. Efter fem år lever 10 procent av männen och 15 procent av kvinnorna. En orsak är att sjukdomen till en början ger få symtom och därför ofta upptäcks sent. Framsteg görs dock för att tidigare kunna upptäcka sjukdomen. Dessutom kan nya ”målstyrda” behandlingar förbättra behandlingsresultaten.

Tarceva, som nyligen godkändes av den europeiska läkemedelsmyndig-heten för behandling av avancerad icke-småcellig lungcancer, är ett exempel på sådan modern målstyrd behandling. Det är en molekyl som blockerar aktiviteten hos ett specifikt tillväxtprotein, vilket hämmar cancertumörens tillväxt. Läkemedlet ges i tablettform.

I en stor randomiserad studie levde 31 procent av patienterna som fått Tarceva, jämfört med 21 procent av dem som fick placebo efter 1 år. Behandlingen minskar också sjukdomssymtom som hosta, smärta och andningssvårigheter.

Inlägget Allt fler kvinnor får lungcancer dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Inflammationsprocessen i lungorna hos KOL-patienter är det viktigaste för forskarna just nu.
Om forskarna hittar lösningen på den frågan har de kommit ett stort steg närmare svaret på KOL-gåtan.

– Vi vet hur inflammationsprocessen uppkommer, men inte varför den hos vissa personer blir destruktiv och ger upphov till emfysem. Detta säger professorn och lungläkaren Kjell Larsson på Institutet för miljömedicin, enheten för lung- och allergiforskning, på Karolinska institutet. Kjell Larsson är också ordförande i Expertgruppen för KOL och en av Sveriges ledande forskare på området.

Inflammationsforskningen är långt framme, enligt Kjell Larsson. Intensivt arbete pågår för att kartlägga de inflammatoriska cellernas roll. Man studerar också hur olika läkemedel kan påverka inflammationsprocessen, hur de vita blodkropparna svarar på läkemedlen.

Men någon bot av sjukdomen finns inte, när väl hålrummen i lungorna har bildats har man inte längre någon specifik behandling att ge.

– Det finns visserligen data som tyder på att man kan nybilda alveoler (lungblåsor), säger Kjell Larsson. Men en eventuell behandling med fokus på detta ligger långt fram i tiden och det är mycket svårt att sia om huruvida det kan bli verklighet.

– Och det är kanske tveksamt om man skall lägga ner stora forskningsanslag på sådan forskning, fortsätter han. Vi vet hur KOL uppkommer, i de absolut flesta fall genom rökning. Det är, ur folkhälsosynpunkt, bättre att lägga tid och pengar på att få folk att inte börja, eller sluta, röka.

Det finns i och för sig andra orsaker än att man röker själv som kan ge KOL. Gruvarbetare och personer som exponeras för andra ämnen i sitt dagliga liv, till exempel kvinnor som varje dag lagar mat över öppen eld inomhus kan också utveckla KOL. Det finns idag även data som talar för att passiv rökning kan bidra till utveckling av KOL.

– Allt det vi lärt oss om luftvägsinflammation inom detta forskningsfält försöker vi nu översätta till KOL-forskningen.

Vissa KOL-patienter kan opereras med gott resultat, och det är ett annat angeläget forskningsområde.

– Emfysem, dvs hålrummen i lungorna som bildas när alveolerna förstörs, pressar undan den mer välfungerande lungvävnaden vilket gör att KOL-patienter får allt svårare att andas allt eftersom sjukdomen framskrider. Men stora, enstaka hålrum kan alltså opereras bort vilket medför den friskare lungvävnaden får möjlighet att expandera och då andas patienten lättare.
En stor studie av operationsresultat på KOL-patienter har nyligen genomförts i Sverige.

Studien visar tydligt att de som opererats har fått väsentligt bättre livskvalitet. Det är dock långt ifrån alla KOL-patienter som kan opereras, utan endast de som har lokaliserade emfysem (det vill säga större, väl avgränsade hålrumsbildningar). De som har spridda emfysem har ofta ingen hjälp av operation.

Rehabilitering är viktigt – att träna upp den fysiska kapacitet som finns. Också här pågår mycket forskning för att hitta de bästa träningsprogrammen.

– Många forskargrupper provar på olika sätt, säger Kjell Larsson. Patienterna får träna med och utan syrgas, vi provar styrketräning och olika former av uthållighetsträning, allt för att hitta de optimala träningssätten för KOL-patienterna.

– Självklart är träning viktig för det allmänna välbefinnandet, men träning vid medelsvår KOL ger också specifik effekt på lungkapaciteten. Man kan också lindra symptomen genom att träna sin andning. Det är bättre att försöka andas lugnare och djupare än att ta snabba, korta andetag högt upp i luftvägarna. Vissa läkemedel påverkar exempelvis det så kallade andnings-medelläget, och gör att patienten kan andas vid lägre lungvolymer.

Att upptäcka sjukdomen i tid är viktigt. Det kan lätt göras med en spirometer, som mäter lungkapaciteten.

– Vad jag vet så lär 75 procent av primärvårdscentralerna ha en spirometer. Men man ska kunna använda den också, och tyvärr vet jag att det finns vårdcentraler där man inte gör det, säger Kjell Larsson.

– Det finns ju vissa varningstecken som är relativt lätta att se. Rökare som söker för att de är ”förkylda jämt”, och som har upprepade infektioner som håller i sig två – tre veckor kan misstänkas ha KOL. Är de dessutom över 40 år och har symtom från luftvägarna ska man inte bara behandla med antibiotika utan även göra en spirometriundersökning. Men det viktigaste är och förblir rökstopp, framhåller Kjell Larsson:

– Alla som röker får inflammation i luftvägarna efter en kort tids rökning. Hos allt fler utvecklas detta till KOL. KOL är den enda av de vanliga sjukdomarna där den relativa mortaliteten ökar, därför är det viktigt att bekämpa den.

Inlägget Om kol och inflammationsprocessen i lungorna dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.