Neuropsykiatri är hett idag och köerna för att få ADHD och autismutredningar växer. Inom autismspektrumet ligger också Aspergers syndrom. Under mina 13 år som psykolog har jag varvat terapi med utredning och ofta reagerat över den subjektiva dimensionen av en utredning. Neuropsykiatrisk problematik är gradvis och det blir slutligen en bedömning huruvida en individ uppfyller tillräckligt många kriterier för att uppfylla diagnos eller ej. Man är inte antingen impulsiv eller ej, hyperaktiv eller ej, rigid eller ej. Vi ligger alla på en skala precis som som att vi alla är olika långa. Var går gränsen för att längden skall anses vara ett problem? I vissa fall är en diagnos tydlig, men många befinner sig inom gränslandet. Precis som att 2 meter lång är ok men 2.30 ”ev. skadligt lång” kan man befinna sig inom gränslandet för neuropsykiatriska kriterier.  En utredning består av kognitiva test, skattningsformulär och anhörigintervju. Precis som artikeln hävdar finns dock inga test som ger annat än underlag för tolkning. Jag hoppas och tror att mina kollegor alltid ser till klientens bästa och väger alla kriterier på guldvåg , men jag tycker att vi ska spela med öppna kort. Det finns inga prover som säger om du har en neuropsykiatrisk problematik eller ej. Det är ett detektivarbete som kräver att man väger många parametrar och det händer att människor uppfyller kriterier under en period i livet men ej en annan. Kanske har man exempelvis fungerat väl så länge livet i stort var strukturerat nog, men symtomen blommat ut när fasta ramar försvunnit? Neuropsykiatrisk problematik är ju ingen sjukdom utan en kombination av drag som kan leda till problem i vårt samhälle. Som en dam med asperger sa: ”Det är inte jobbigt för mig att ha asperger. Det jobbiga är att försöka vara som alla andra”

Jag sitter just och skapar en kurs baserat på Valerie Gaus fina bok Living Well on the Spectrum. Vi kan alla må bra, men vi behöver olika förutsättningar. Det gäller såväl i skolan, på arbetsplatsen, i familjelivet och i livet i stort.

Önskar dig allt gott, var på skalan du än befinner dig! /Gabriella

Inlägget Kan man mäta autism? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Hon är idag över 40 år och får först nu diagnosen asperger.

Förra veckan ordnade 1,6/2,6miljonerklubben en helkväll om neuropsykiatriska funktionshindren ADHD och Asperger. Det var en otroligt fin kväll som belyste flera vinklar av problematiken.

Psykiatriker Kristiina Westberg talade om Flickor med autism som ofta blir missförstådda och kan vara svåra att upptäcka.

Jag är glad att kunna berätta att denna fantastiska föreställning har premiär idag och givetvis har jag bokat biljetter!

Ett drama av, med och om unga med autism/ asperger syndrom. Producenter är Marianne Scheja och stöd&resursgruppen.

Här står jag, Marianne Scheja och Eva-Maria Lemker efter förra veckans kväll om ADHD och Autism.

Inlägget Fri att vara jag dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Lite musiklyssnande på Spotify , en avspänningsövning ur Ola Schenströms Här och nu -program, och en god sömn,  gjorde mycket gott. Känner mig utvilad och redo för nya utmaningar!

Denna dag skall jag ägna åt att skriva en ADHD-utredning. Jag följer debatten om ”vi professionella” överdiagnostiserar eller underdiagnostiserar. Som vanligt är det inte svart eller vitt och varje människa behöver en individuell prövning för att se om en diagnos för denne person kan vara till nytta eller ej.

Jag minns än idag när en läkare på neuroteamet på Karolinska sjukhuset frågade patienten rakt ut: önskar du själv få en diagnos? Jag tyckte att det var sympatiskt då det i slutändan handlar om individers liv och meningen är  att diagnosen skall vara till hjälp och inte vara en stämpel.

Säger man ADHD så tänker många på busiga pojkar som hoppar runt, men det är långt ifrån hela sanningen. Idag säger vetenskapen att ADHD är lika vanligt bland flickor och rastlösheten kan ta sig i andra uttryck än att man hoppar och studsar. De kriterier som skall uppfyllas för att en ADHD utredning skall bli aktuell är framförallt :

 – grava koncentrationssvårigheter

 – dålig impulskontroll

 – hyperaktivitet, inre rastlöshet

för mer detaljerad information se socialstyrelsens riktlinjer och Attention, riksförbundet för ADHD.

Avgörande är att symtomen har varit grava och att de funnits redan på dagisnivå.

På missbrukshem och fängelser hamnar många individer som haft problematiken och inte fått hjälp. Somliga har självmedicinerat med amfetamin då de märkt att de blivit ”normala” av drogen.  Andra har kämpat hårt för att klara av vardagen och blivit fysiskt och psykiskt slutkörda.

Det är av stor vikt att de människor som behöver hjälp får den hjälp de behöver i tid!

/Gabriella

Inlägget ADHD – inte bara hyperaktiva småpojkar dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.