ADHD – inte bara hyperaktiva småpojkar

En ny dag.

Lite musiklyssnande på Spotify , en avspänningsövning ur Ola Schenströms Här och nu -program, och en god sömn,  gjorde mycket gott. Känner mig utvilad och redo för nya utmaningar!

 

Denna dag skall jag ägna åt att skriva en ADHD-utredning. Jag följer debatten om ”vi professionella” överdiagnostiserar eller underdiagnostiserar. Som vanligt är det inte svart eller vitt och varje människa behöver en individuell prövning för att se om en diagnos för denne person kan vara till nytta eller ej.

 

Jag minns än idag när en läkare på neuroteamet på Karolinska sjukhuset frågade patienten rakt ut: önskar du själv få en diagnos? Jag tyckte att det var sympatiskt då det i slutändan handlar om individers liv och meningen är  att diagnosen skall vara till hjälp och inte vara en stämpel.

 

Säger man ADHD så tänker många på busiga pojkar som hoppar runt, men det är långt ifrån hela sanningen. Idag säger vetenskapen att ADHD är lika vanligt bland flickor och rastlösheten kan ta sig i andra uttryck än att man hoppar och studsar. De kriterier som skall uppfyllas för att en ADHD utredning skall bli aktuell är framförallt :

 – grava koncentrationssvårigheter

 – dålig impulskontroll

 – hyperaktivitet, inre rastlöshet

för mer detaljerad information se socialstyrelsens riktlinjer och Attention, riksförbundet för ADHD.

Avgörande är att symtomen har varit grava och att de funnits redan på dagisnivå.

 

På missbrukshem och fängelser hamnar många individer som haft problematiken och inte fått hjälp. Somliga har självmedicinerat med amfetamin då de märkt att de blivit ”normala” av drogen.  Andra har kämpat hårt för att klara av vardagen och blivit fysiskt och psykiskt slutkörda.

Det är av stor vikt att de människor som behöver hjälp får den hjälp de behöver i tid!

 

/Gabriella

Kommentarer