Diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Vi vill jobba åt motsatt håll och nu kan du, eller någon du känner, vara med och göra skillnad. Karolinska Institutet söker dig som kan vara med i en studie för att kunna forska på ökad insulinproduktion och insulinresistens (=okänslig för insulin).

Övervikt, framför allt bukfetma, driver den dramatiska ökningen av prediabetes och typ2 diabetes.  Farligast är ökad bukfetma (ökat midjemått) förenat med hög insulinproduktion och insulinresistens, vilket innebär risk för följdsjukdomar såsom typ2 diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, demens och vissa vanliga cancerformer. Orsaken till detta är bland annat att ökad insulinproduktion ökar aktivitet av tillväxtfaktorn IGF-I (insulinlik tillväxtfaktor). Diabetes leder till många sena skador i de flesta organen och förkortad livslängd. Det är således viktigt att identifiera personer med insulinresistens och risk att drabbas av följdsjukdomar för att kunna förebygga sjukdom.

Vi vill testa de med risk om de har ökad insulinproduktion och insulinresistens

Vilka har högre risk än andra? Det gäller alla som haft graviditetsdiabetes, har nära släktingar med diabetes och/eller har högt blodtryck och rund midja (midjemått 86 cm eller mer för kvinnor och 99 cm eller mer för män).

Vi har identifierat en stark tidig riskmarkör, IGFBP-1, för framtida prediabetes och typ2 diabetes. IGFBP-1 (IGF bindarprotein) och IGF-I identifierades och karaktäriserades på 1970-80 talet, och metoder för analys av dessa proteiner i blodet utvecklades på Karolinska Sjukhuset. IGFBP-1, som bildas i levern, reflekterar insulinproduktion och insulinresistens samt kan förutsäga typ2 diabetes inom 4-16 år hos både kvinnor och män. Ett lågt värde ökar risken mångfaldigt medan ett normalt-högt värde minskar risken även hos de med hög ärftlighet. Livsstilsintervention med kost rik på antioxidanter (tex medelhavskost) samt ökad fysisk aktivitet har visat sig öka IGFBP-1 och minska insulinresistens, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Kost rikt på socker och kalorier kombinerat med för lite fysisk aktivtet sänker värdet och ökar därmed risken.

Flera studier stödjer möjligheten att substanser som verkar som antioxidanter, dvs hämmar oxidativ stress och inflammation i fettväven, kan förbättra insulinkänslighet och sockertolerans och därmed minska risken för framtida typ2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Kerstin Brismar

Inlägget Våra farliga folksjukdomar ökar – var med och hjälp till för forskningen dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Att kvinnor har sämre blodsockerkontroll kan vara en orsak, något som redan visar sig i tonåren. – Det här kan bero på att kvinnor saknar det stöd som männen ofta får hemifrån och kvinnorna har ett större behov av stöd ifrån sjukvården också, säger Kerstin Brismar som är professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet, till SVT.
Hon tror däremot inte att kvinnor får sämre diabetesvård än män.
– Nej, det har vi inte kunnat se, däremot har studier visat att kvinnor har ett större behov av kontakt med läkare och sjuksköterskor och det kan bero på att kvinnor fokuserar mer på sina familjer istället för att prioritera sin egen hälsa.

En annan förklaring till kvinnors förhöjda risk kan bottna i hormonet östrogen som har en skyddande effekt vid hjärtkärlsjukdom. Under de fertila åren går östrogenproduktionen ned vilket innebär att kvinnor med typ 1-diabetes kan hamna i klimakteriet upp till tio år tidigare, jämfört med dem som inte har sjukdomen.
– När östrogennivåerna minskar så stiger det farliga kolesterolet, ämnesomsättningen förändras och vi får en större fettmassa och bukfett. Allt det ökar risken för hjärtkärlsjukdom, säger Kerstin Brismar till SVT.
Hon påpekar att kvinnor med typ 1-diabetes kan kontakta en gynekolog för att undersöka nivån av östrogen.
– Mitt råd är att söka hjälp inom sjukvården så att man får en så bra och jämn blodsockerkontroll som möjligt och så ska man ha kontakt med gynekolog och testa om man har för lite östrogen. Då kan man fundera på om man ska ta östrogentillskott eller inte.

Jakt på oupptäckt diabetes

Var tredje svensk med diabetes vet inte om han eller hon är sjuk.I Stockholm pågår ett pilotprojekt för att enkelt screena för dold diabetes. Det är två vårdcentraler i Stockholm som erbjuder sina besökare att genomgå screening för att se om de har en odiagnostiserad typ 2-diabetes eller ett förstadium till diabetes.

Hittills har totalt 600 personer deltagit och preliminära siffror visar att fler än 30 procent har någon form av odiagnostiserad glukosrubbning. Man vill hitta individer med typ 2-diabetes och prediabetes där man med livsstilsförändringar skulle kunna åtgärda och förhindra processen till medicinkrävande diabetes. Att screena alla är alltför dyrt, det gäller att hitta dem i högriskgrupperna. Därför planerar forskarna nu att samarbeta även med andra inrättningar än primärvården. Pensionärs- och invandrarföreningar är intressanta för forskarna eftersom ålder och viss etnicitet är riskfaktorer.

Källa: Dagens medicin

Inlägget Fler kvinnor med diabetes dör i förtid dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Det finns vissa skillnader i hur typ 2 diabetes (vuxendiabetes) påverkar kvinnor och män. En mans risk att själv bli sjuk om det finns diabetes i släkten är två gånger högre än en kvinnas, enligt en studie från Centrum för genusmedicin vid Karolinska Institutet. Varför kvinnor inte påverkas på samma sätt av ärftliga faktorer är inte helt klarlagt, men det antas att könshormonet östrogen ger ett visst skydd.

Kvinnor med diabetes har dubbelt så stor risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar jämfört med män med diabetes och fyra gånger så stor risk jämfört med kvinnor som inte har diabetes. Kvinnliga diabetiker får också hjärtinfarkt tidigare i livet med större och mer livshotande infarkter.

Blodsockerkontroll minskar riskerna

En studie med över 3 000 patienter visar att de som regelbundet kontrollerar sitt blodsocker har minskad risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och andra följdsjukdomar.

Resultaten visar att de som regelbundet mätte sitt blodsocker minskade risken för svåra diabeteskomplikationer med en tredjedel jämfört med de som inte gjorde det. Trots det så finns det inga enhetliga riktlinjer i Sverige för hur ofta personer med typ 2 diabetes ska kontrollera sitt blodsockervärde. Somliga testar ett par gånger i veckan, andra mera sällan. Däremot har Svensk Förening för Diabetologi fastställt ett antal gränsvärden för blodsocker vid typ 2 diabetes:

• blodsockervärde före måltid: lägre än 6,0 mmol/L
• blodsockervärde efter måltid: lägre än 10,0 mmol/L

Enkla förändringar när det gäller mat, motion, alkohol och rökning gör stor skillnad. Bara en så liten viktnedgång som fem kilo ger betydande hälsovinster. Om man samtidigt har möjlighet att följa hur denna åtgärd påverkar blodsockret kan det fungera som en morot och motivera till flera förändringar. Egna mätningar av blodsockret ger ett omedelbart gensvar.

Dold diabetes

Många kvinnor har diabetes utan att veta om det. Det visar en stor svensk studie utförd i Göteborg. 2 600 kvinnor, 64 år gamla, bjöds in att göra ett glukostoleranstest. Av dessa kvinnor hade 122 (4,7 procent) redan diagnosen diabetes. Läkarna hittade lika många med dittills oupptäckt diabetes. Ytterligare 375 kvinnor (över 14 procent!) var på väg att utveckla diabetes – de hade nedsatt glukostolerans vilket är ett förstadium till diabetes.

Forskarna drar slutsatsen att det finns 150 000 – 200 000 människor i Sverige med oupptäckt diabetes. Ännu fler har nedsatt glukostolerans och kan minska risken för att insjukna genom behandling. Typ 2 diabetes utvecklas under lång tid och utan tydliga tecken. Man kan vara symptomfri i flera år innan sjukdomen märks av. Men de stora och små blodkärlen påverkas under tiden – njurar, ögon, hjärtat och andra delar av kroppen skadas. Därför är tidig upptäckt är viktig. Det har också stor betydelse för att undvika komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar.

Testa dig själv – är du riskzonen?

Dessa faktorer har stor betydelse för risken att utveckla diabetes:

• Över 55 år
• BMI över 30
• Midjemått över 80 cm
• Läkemedelsbehandling mot högt blodtryck eller höga blodfetter
• Förhöjt blodsocker (vid hälsokontroll, graviditet eller sjukdom)
• Familjemedlemmar med diabetes
• Liten fysisk aktivitet
• Rökning

Svarade du ja på minst fem av påståenden ovan är risken att insjukna i diabetes förhöjt. På vårdcentralen kan man be att få testa sitt blodsocker för att upptäcka eventuellt förhöjda blodsockervärden.

Förebygg följdsjukdomar

Med dessa enkla råd kan du som har typ 2 diabetes må bättre och minska risken för följdsjukdomar.

• Kontrollera blodsockret regelbundet.
• Rör på dig! Gå minst 30 minuter om dagen.
• Om du väger för mycket – gå ner i vikt.
• Ät varierat med mycket frukt och grönt.
• Om du röker – fimpa!

Fakta – två olika blodsockervärden

När patienten själv kontrollerar sitt blodsockervärde, får man besked om hur värdet är just då. Blodsockervärdet mäts i millimol per liter blod, mmol/L, och patienten ser värdet direkt i sin blodsockermätare. Det bör ligga lägre än 6,0 mmol/L före måltid, och lägre än 10,0 mmol/L efter måltid.

HbA1c är ett annat blodsockervärde, som visar hur blodsockret har legat under en längre period. Det ska tas var tredje eller fjärde månad, mäts i procent och analyseras på laboratorium. Det bör ligga så nära 5 procent som möjligt vid typ 2 diabetes.

Inlägget Diabetes farligare för kvinnor dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Det handlar om att ha insikt i hur kroppen fungerar, att äta rätt, motionera och hålla en lagom vikt. Detta gäller nu inte bara diagnostiserade diabetiker, alla bör vi äta som en diabetiker för att må riktigt bra och i förlängningen slippa drabbas av diabetes typ 2.

Kostrekommendationerna vid diabetes är i princip desamma som de rekommendationer Svenska Näringsrekommendationen ger för friska människor.

Det betyder att du bör äta lika mycket vitaminer, fibrer och fett oavsett om du är diabetiker eller inte.

Diabetes uppstår när bukspottskörteln inte förmår producera tillräckligt mycket insulin för att ta hand om det socker som tillförs kroppen. Insulin är ett hormon som påverkar ämnesomsättningen. Utan insulin rinner näringen rakt ut genom urinen och sockerhalten i blodet blir alldeles för hög, du får för högt blodsocker.

Viktiga frågor och svar om blodsocker.
Vad är blodsocker?

Blodsocker anger hur mycket socker som finns i blodet och mäts i Sverige i mmol per liter. Om man har sjukdomen diabetes är blodsockerhalten i blodet förhöjd.

Numera mäts sockerhalten i plasma för att ställa diagnosen diabetes. För att ställa diagnosen krävs plasmasocker på 7mmol/ liter. (Observera att gränserna är lägre vid blodsockermätning).

Målsättningen vid diabetes är att du ska må bra och ha ett blodsocker så nära det normala som möjligt. Du kan må bra just nu även om blodsockret är för högt, men ett långvarigt högt blodsocker är skadligt för kroppen. Det ökar risken för skador på kroppens organ som ögon, njurar och nerver. Ett högt blodsocker ökar också risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Symptomen på ett högt blodsocker (hyperglykemi) är att du kissar oftare och mer, att du blir trött och att du ser suddigt.

Lågt blodsocker (hypoglykemi) innebär värden som ligger på 3,5 mmol/liter eller därunder. Känneteckningar är skakningar, svettningar och blekhet. Den som har lågt blodsocker blir också slö, irriterad och har svårt att koncentrera sig. När en person som har diabetes får lågt blodsocker kallas det för insulinkänning.

Bra blodsocker vid diabetes är mellan 4–6 mmol/ liter på fastande mage och 5–8mmol/liter 2 timmar efter måltiden.

När vi äter höjs blodsockret. Det gäller därför att välja livsmedel som höjer blodsockret långsamt och som håller det på lagom nivå till nästa måltid, till exempel fullkornsbröd, baljväxter, och fullkornsris. Det är också viktigt att fördela måltiderna jämt över dagen för att få ett jämt blodsocker.

Motion är viktigt. Fysisk aktivitet sänker blodsockret. Regelbunden fysisk aktivitet är bra för alla, men framförallt om man har typ 2 diabetes där motion är en viktig del av behandlingen.

Det är hormoner som styr vårt blodsocker. Insulin är det enda hormonet i kroppen som kan sänka blodsockret. I levern finns vårt extra förråd av socker som är lagrat i form av glukagon. Glukagon höjer blodsockret. Blir vi stressade bildar vi olika stresshormoner som kortisol och adrenalin vilket höjer blodsockret.

Alkohol ökar risken för lågt blodsocker. En nattsmörgås efter festen kan förebygga insulinkänning.

Om du har infektion och då särskilt med feber stiger blodsockret. Extra blodsockerkontroller krävs för att avgöra ifall du medicinerar om du då behöver öka behandlingen.

Kom också ihåg att enstaka förhöjda blodsockervärden inte har någon som helst betydelse.

(Gun Olsson, diabetessjuksköterska)

Livsmedel och blodsocker

Att våra livsmedel påverkar blodsockret det vet vi. Här får du några enkla tumregler för att få bättre kontroll på hur ditt blodsocker reagerar på måltiden. Minns att det kan variera mycket hur olika kolhydratrika livsmedel påverkar ditt blodsocker och att det alltid är en klar fördel att välja livsmedel som får ditt blodsocker att stiga långsamt.

Glykemiskt index är en teoretisk term för hur mycket och hur snabbt ett givet livsmedel får blodsockret att stiga. Vid första anblicken förefaller det vara ett bra redskap men dessvärre är glykemiskt index inte så praktiskt att använda som man skulle önska. Ett index anger endast hur enskilda födoämnen påverkar blodsockret, alltså inte hela den måltid du äter. Dessutom är det är långtifrån alla livsmedel som är testade.

Men det finns några enkla grundregler som kan ge en fingervisning om hur en måltid kommer att påverka ditt blodsocker.

Koncentrationen av kolhydrater i måltiden

Ju fler kolhydrater måltiden innehåller, ju mer kommer blodsockret att stiga. Exempel: 10 gram kolhydrater får blodsockret att stiga med 1 mmol/l, t.ex från 5 till 6. Det rör sig om en mellanstor potatis, trekvarts deciliter ris eller pasta eller 1–2 skivor knäckebröd, eller en halv skiva mörkt bröd. Det är ungefär 10 gram kolhydrater.

Koncentrationen av fibrer

Hur många gram fibrer måltiden innehåller. Ju fler desto bättre. Fibrer hjälper till att förkorta den tid maten tar på sig att passera genom tarmarna och fördröjer kolhydraternas upptagning i kroppen vilket ger en jämnare blodsockerstigning. Pasta och ris innehåller nästan inga fibrer vilket potatis, knäckebröd och mörkt bröd gör.

Det har betydelse om livsmedlet är flytande eller fast

De flytande livsmedlen som juice, mjölk och yoghurt får blodsockret att stiga snabbare än de fasta. Kroppen kan snabbare smälta och ta upp den flytande maten.

Generellt sett är det en god idé att lägga lika mycket grönsaker på tallriken som potatis eller pasta liksom man ska se till att äta mera grovt bröd än vitt bröd.

När det gäller juice finns det en del att vara uppmärksam på; juice är flytande, det innehåller inga kostfibrer och du dricker som regel mer än 1 deciliter åt gången. Juice är därför en av de matvaror som får blodsockret att stiga mycket.

Ät lagom mycket fett och fett av bra sort

Lagom mycket fett beror på hur mycket energi du behöver för att behålla eller uppnå normalvikt. 30 procent av kaloriintaget, det vill säga av all mat och dryck, bör komma från fett. Om du behöver 2. 100 kalorier per dag ska 700 av dem komma från fett. 2/3 av det fett vi konsumerar är osynligt, det vi får genom till exempel ost, köttbullar och korv, medan 1/3 är synligt, det vill säga det som vi använder på smörgåsen och i matlagningen.

Men fett är det näringsämne som ger oss mest kalorier, ungefär dubbelt så mycket som vad kolhydrater och protein ger. Titta efter nyckelhålssymbolen, den betyder bland annat att produkten innehåller mindre fett än motsvarande, ej nyckelhålsmärkta, likartade produkter.

Det finns tre typer av fett Mättat, enkelomättat och fleromättat. Alla livsmedel innehåller en blandning av dessa tre.

Mättat fett

Mättat fett finns framförallt i feta mejeriprodukter som smör, grädde, fet ost och i charkprodukter som korv och bacon. Det finns också mycket mättat fett i choklad och bakverk. Mättat fett är hårt i kylskåpstemperatur.

Enkel- och fleromättat fett

Enkelomättat fett finns bland annat i oliver, men även rapsolja, nötter, mandel och avokado är rikt på enkelomättat fett. Fettet är mjukt i kylskåpstemperatur.

Fleromättat fett finns det mycket av i oljor som majsolja, solrosolja och i fet fisk som lax, makrill, sill och strömming. Det är mjukt i kylskåpstemperatur.

Enkelomättat och fleromättat fett ökar insulinkänsligheten.

Genomsnittskonsumtionen av fett i Sverige är cirka 82 gram per dag. Och då är det mesta mättat fett, vilket inte är bra eftersom det kan leda till hjärt- och kärlsjukdom.

Studier har visat att enkelomättat och fleromättat fett ökar insulinkänsligheten och att vissa omättade fettsyror, så kallade Omega 3 fettsyror, sänker blodfetthalten och minskar proppbildningsbenägenheten.

Fetma och diabetes är starkt kopplade till varandra. Svenskarna blir allt fetare och mörkertalet för diabetiker är stort. Man kan ha sjukdomen utan att veta om det. På två kända diabetiker går en okänd. Ett enkelt blodprov ger besked och kan vara en bra investering med tanke på följdsjukdomarna.

Stressad och utbränd

Den som har dålig kontroll över sin arbetssituation känner sig maktlös och saknar balans i tillvaron är i riskzonen för diabetes. En forskning på Karolinska sjukhuset utförd av Emelie Agardh och Claes-Göran Östergren visar att långvarig stress ökar halten av kortisol, vilket i sin tur kan leda till sämre insulinkänslighet och lägre insulinproduktion. Att leva med diabetes ställer stora krav. Man ska äta rätt, motionera ordentligt, mäta sitt blodsocker, ta sin medicin vid bestämda tidpunkter, kontrollera sina fötter. Varje dag, resten av livet. Många ger upp, tappar kontrollen, blir stressade av situationen, kanske deprimerade. Det kallas diabetes-burnout i USA där man gjort många undersökningar kring detta. Många känner sig ensamma och utlämnade i sin sjukdom.

Bäst är således att vara varsam i sitt kostintag, hålla lagom vikt, motionera och sluta stressa, helt enkelt att förebygga för att slippa drabbas av diabetes.

Inlägget Diabetes – en alldeles onödig folksjukdom dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Det finns två former: typ1, barn och ungdomsdiabetes, och typ 2, ålderdiabetes.

Vid typ 2 är förmågan att producera insulin inte helt borta, men mängden insulin räcker inte till för kroppens behov. De flesta med typ2 diabetes är överviktiga. Bukspottkörteln hinner inte med att producera det insulin som behövs för den nya, tunga och större kroppen. Bukfetma i kombination med ärftlighet är en stor riskfaktor

Vilka är symptomen?

Debuten av typ 2 diabetes är ganska smygande, men symptomen är törst, stora urinmängder, trötthet, klåda och infektioner.

Hur behandlas diabetes?

Det vanligaste är att lägga om matvanor för att gå ner i vikt samt att börja motionera. Viktminskningen gör att den egna produktionen av insulin räcker igen och ökad fysisk aktivitet gör att känsligheten för insulin ökar. Andra kan behöva ta tabletter eller dagliga insulininjektioner som håller blodsockret i schack.

Så förebygger du diabetes:

• Ät en sund kost. Tre mål mat om dagen, mycket frukt och grönt
• Minska på sötsaker, chips hamburgare och annan fet mat.
• Motionera så blir det lättare att hålla både blodsocker och vikt normala
• Välj bra fett, se till att du använder matfett som domineras av enkelomättat fett, olivolja, flytande margarin och rapsolja.
• Normalisera din vikt. Banta om du är överviktig.

(källa: Svenska diabetesförbundet)

Inlägget Vad är diabetes? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.