Ja, Asperger har ju tagits bort och istället har man delat upp autismområdet i olika grader. Tidigare asperger är således en mycket högfungerande grupp inom autismspektrumområdet.

Många frågor är fortfarande obesvarade men man ser tydliga samband mellan exempelvis dygnsrytm och ADHD och professor Martin Holtmann är en av forskarna som visar på pågeående studier inom området. Man spekulerar huruvida dygnsrytmen är annorlunda varpå personer med ADHD är mer av ”nattugglor” och på dagen går runt med en slags social ”jet lag”.

För att skapa balans studeras effekten av bland annat ljusterapi  (Bogen et al. Trials 2013), neurofeedback (Holtmann et al)

och mindfulness(Brefczynski-Lewis et al. PNAS 2007, Lutz et al. Trends Cogn Sci. 2008), (Barry et al. Clin Neurophysiol 2010, Maxwell et al. J Autism Dev Disord 2013, Sun et al. J Neurosci 2012, Keizer et al. Neuroimage 2010)

Mindfulness och fokusträning är ett hett ämne på konferensen. Detta för att träna upp exekutiva funktioner såsom impulskontroll, planering och beteendeövervakning. Detta är intressant för mig som just håller på med ett pilotprojekt inom området!

Forskningsprojekt pågår i bland annat Tyskland med Martin Holtmann i spetsen. Även  professor Ludger Tebartz van Elst driver projekt inom området.

Vidare jämförs ADHD med autismspektrumproblematik och man vet idag att diagnoserna överlappar varandra och går i varandra. Många har drag av både ADHD med (hyperaktivitet och bristande impulskontroll), samt autismspektrumproblematik( med mer rigiditet, tendens att fastna vid saker och svårighet för förändringar etc).

Idag studerar man också likheter med diagnosen Borderline personlighet och studier kommer fram till att 50% av de som lider av Borderline personlighet även uppfyller kriterier för en ADHD diagnos. Enkelt förklarat kan man säga att ADHD utmynnar i mer problematik med uppmärksamhet och aktivitetsnivå medan man vid Borderline har en mycket ojämn emotionell nivå och således pendlar mellan toppar och dalar i känsloläge. Viktigt att förtydliga är att detta ej på något vis är ”sjukdomar”. Det är bara en samling drag som tillsammans kan skapa problem. Samma drag kan i många fall också ses som styrkor. Exempelvis styrkan att kunna hyperfokusera, att kunna se detaljer på extremt vis, att se samband enligt logiska mönster och ha enorm energi. Ja, som med allt finns det två sidor av myntet.

Dialektisk beteendeterapi som är en rekommenderad behandlingsmetod vid Borderline börjar  även användas vid ADHD problematik. En omarbetad version är Hesslingers gruppbehandling för vuxna med ADHD.

Fylld av kunskap och inspiration skall jag nu skriva skriva vidare på min vetenskapliga artikel. ACT inom LVM – Hur man med mindfulnessträning kan träna upp sina exekutiva funktioner.

Ta hand om er vänner!

/Gabriella

Inlägget Forskningsnytt inom ADHD & Autism dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Riktigt snygg, innehållsrik och bra.

Det är få jag lär mig så mycket av som personer med asperger. Inte bara deras faktakunskaper är fascinerande utan tankesättet och sättet att bete sig. En underbar tjej beskrev sig själv som en ”annan ras”. Hon gillade katter och precis som att olika kattraser har olika beteenden har olika typer av människor olika beteenden, styrkor och svagheter.

I boken ”All cats hav asperger” ges en fin skildring av detta.

Somliga har svårt med ögonkontakt….

somliga trivs i ensamhet i sin egna värld…

Att ha asperger är ingen sjukdom. Det är en samling beteenden som är av den grad att diagnos uppfylles. Egentligen tycker jag att detta med diagnos är fel. Jag gillar jämförelsen med kattraser. Personer med asperger är ofta mycket ärliga och raka. Det kan ställa till problem i vår värld, men egentligen är det ju inte individerna det är fel på utan världen. Personer med asperger kan ställa frågan varför man exempelvis säger ”vi ses” om man inte tänkt ses, eller ”å vad gott” om man inte tycker det….

Ja, som sagt. Det finns få som väcker så många tankar hos mig!

/Gabriella

Inlägget Ung & asperger dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Neuropsykiatri är hett idag och köerna för att få ADHD och autismutredningar växer. Inom autismspektrumet ligger också Aspergers syndrom. Under mina 13 år som psykolog har jag varvat terapi med utredning och ofta reagerat över den subjektiva dimensionen av en utredning. Neuropsykiatrisk problematik är gradvis och det blir slutligen en bedömning huruvida en individ uppfyller tillräckligt många kriterier för att uppfylla diagnos eller ej. Man är inte antingen impulsiv eller ej, hyperaktiv eller ej, rigid eller ej. Vi ligger alla på en skala precis som som att vi alla är olika långa. Var går gränsen för att längden skall anses vara ett problem? I vissa fall är en diagnos tydlig, men många befinner sig inom gränslandet. Precis som att 2 meter lång är ok men 2.30 ”ev. skadligt lång” kan man befinna sig inom gränslandet för neuropsykiatriska kriterier.  En utredning består av kognitiva test, skattningsformulär och anhörigintervju. Precis som artikeln hävdar finns dock inga test som ger annat än underlag för tolkning. Jag hoppas och tror att mina kollegor alltid ser till klientens bästa och väger alla kriterier på guldvåg , men jag tycker att vi ska spela med öppna kort. Det finns inga prover som säger om du har en neuropsykiatrisk problematik eller ej. Det är ett detektivarbete som kräver att man väger många parametrar och det händer att människor uppfyller kriterier under en period i livet men ej en annan. Kanske har man exempelvis fungerat väl så länge livet i stort var strukturerat nog, men symtomen blommat ut när fasta ramar försvunnit? Neuropsykiatrisk problematik är ju ingen sjukdom utan en kombination av drag som kan leda till problem i vårt samhälle. Som en dam med asperger sa: ”Det är inte jobbigt för mig att ha asperger. Det jobbiga är att försöka vara som alla andra”

Jag sitter just och skapar en kurs baserat på Valerie Gaus fina bok Living Well on the Spectrum. Vi kan alla må bra, men vi behöver olika förutsättningar. Det gäller såväl i skolan, på arbetsplatsen, i familjelivet och i livet i stort.

Önskar dig allt gott, var på skalan du än befinner dig! /Gabriella

Inlägget Kan man mäta autism? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Hon är idag över 40 år och får först nu diagnosen asperger.

Förra veckan ordnade 1,6/2,6miljonerklubben en helkväll om neuropsykiatriska funktionshindren ADHD och Asperger. Det var en otroligt fin kväll som belyste flera vinklar av problematiken.

Psykiatriker Kristiina Westberg talade om Flickor med autism som ofta blir missförstådda och kan vara svåra att upptäcka.

Jag är glad att kunna berätta att denna fantastiska föreställning har premiär idag och givetvis har jag bokat biljetter!

Ett drama av, med och om unga med autism/ asperger syndrom. Producenter är Marianne Scheja och stöd&resursgruppen.

Här står jag, Marianne Scheja och Eva-Maria Lemker efter förra veckans kväll om ADHD och Autism.

Inlägget Fri att vara jag dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.