Nyligen publicerades en undersökning i den medicinska tidskriften Lancet där man efter denna nedgång i USA sett en minskning av bröstcancerinsjuknande hos kvinnor äldre än 50 år.

Detta gällde framförallt de östrogenkänsliga bröstcancertumörerna.

Det intressanta var att minskningen sågs redan efter ett år, och hur stämmer det med att flera tidigare undersökningsresultat visar att det tar fem behandlingsår innan man kan se en ökning av antalet bröstcancerfall?

Sannolikt är det här frågan om två olika mekanismer.

1. Mer än fem års behandling med framförallt kombinationen östrogen och gulkroppshormon ökar risken för bröstcancer
2. Om en kvinna redan har en hormonkänslig tumör kan hormonbehandling påskynda utvecklingen av cancertumören vilket gör att den upptäcks tidigare och prognosen till och med kan bli bättre. Detta stöds av flera undersökningar som visar att kvinnor som stått på hormonbehandling när de får sin diagnos har bättre prognos.

Många forskare ställer nu frågan: Innebär denna tydliga minskning av antalet bröstcancerfall nu att  vi istället  senarelägger  bröstcancerdebuten av de hormonkänsliga tumörerna och att man totalt sett inte får någon minskning av antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer?

Gunilla Björk, specialist, gynekolog.

Inlägget Apropå minskad hormonbehandling dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Östrogenpreparaten Premarina eller Premelle sekvens togs vid årsskiftet bort från apotekets sortiment. Orsaken som uppges är att de förskrivits i så ringa omfattning och att ersättningsprodukter finns att tillgå. Gynekologen Gunilla Björk beklagar beskedet djupt.

– Jag håller inte med om att det finns likvärdiga ersättningsprodukter, säger hon.

Preparaten ifråga innehåller konjugerade östrogener som utvinns ur urin från dräktiga connemaraston på Irland. Detta är världens mest använda östrogen mot klimakteriebesvär. Många kvinnor föredrar det framför det naturliga, syntetiskt framställda, östrogenet som är det mest använda i Sverige. Det framställs och byggs upp som det kroppsegna östrogenet.

Att svenska kvinnor anses föredra det naturliga östrogenet beror på en missuppfattning. På 70-talet trodde man att en ökad förekomst av livmodercancer bland östrogenbehandlade kvinnor berodde på konjugerat östrogen, det då mest använda. Senare framgick att båda östrogentyperna påverkar livmoderslemhinnan som växer till, eftersom mensen inte längre finns stannar slemhinnan kvar och blir gammal, och därmed ökar risken för livmodercancer. Därför kompletterar man numera med gulkroppshormon, gestagen, som eliminerar denna ökade risk.

Kvinnor har olika typer av klimakteriebesvär och reagerar olika på behandlingar. Vissa föredrar naturligt östrogen, andra blir bättre hjälpta av konjugerat östrogen. För mig är det självklart att förskriva det som kvinnan själv anser sig må bäst av. Den valmöjligheten finns tyvärr inte längre. Jag hoppas därför att Wyeth AB snarast ändrar sitt beslut och ger svenska kvinnor möjlighet att åter kunna välja det östrogen som hon mår bäst av.

Gunilla Björk, Gynekolog

Inlägget Oro över utgångna östrogenpreparat dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

NAMS är en organisation som grundades 1989 i i syfte att förstå och förbättra kvinnors hälsa under och efter menopausen. Varje år hålls en kongress i syfte att förmedla och utbyta kunskap specialister emellan.

1,6 miljonerklubbens gynekolog, specialist Gunilla Björk, deltog i år i kongressen som hölls i ett sommarvarmt Washington under ett par intensiva dagar.

Det vetenskapliga programmet hölls, säger Gunilla, på en mycket hög nivå. Dessutom var den väl anpassad till gynekologens dagliga arbete i mötet med patienterna.

Hormonbehandling

Huvudsakligen rörde sig diskussionerna om hormonbehandling under och efter klimakteriet. Risker vägdes mot vinster, med eller utan behandling.

I USA har, liksom i övriga Europa, många kvinnor slutat med sin hormonbehandling beroende på de risker som påvisats under de senaste åren. Intresset för fördelarna med hormonbehandling har varit betydligt mindre. Gunilla sammanfattar här vad analyser av olika studier och jämförelser mellan studier lett till för rekommendationer i USA.

• Indikation för hormonbehandling är klimakteriebesvär.
• Enbart slemhinnebesvär ska behandlas med lokalbehandling i slidan
• Östrogen i kombination med gulkroppshormon ökar risken för bröstcancer vid mer än fem års behandling. Det behövs fler studier som visar om det finns skillnad mellan kontinuerlig och sekventiell gulkroppshormontillägg.
• Gulkroppshormon ska ges för att skydda livmodern
• Enbart östrogenbehandling visar ingen ökad risk för bröstcancer
• Hormonbehandling är effektivt för att skydda mot benskörhet
• Hormonbehandling skyddar mot grovtarmscancer.
• Lägre doser än standard ska eftersträvas
• Behandling av klimakteriebesvär ska ske med lägsta effektiva dos och ska individualiseras till varje kvinna – det anges ingen tidsgräns för behandlingen.

Oenighet råder när det gäller rekommendationer om förebyggande av hjärtsjukdomar med hormonbehandling. Tidig insättning tycks ge ett skydd, medan insättning av hormoner i 60-årsåldern inte skyddar mot redan uppkomna skador. Därmed tycks inte heller risken för hjärtinfarkt minska.

Annat intressant att rapportera från kongressen är bland annat att fetma ökar risken för bröstcancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar.

Sockerfri diet ger snabb viktminskning.  Vi äter alldeles för mycket socker och sockret ökar frisättningen av insulin.  Insulinet sänker blodsockret och vi måste äta mera socker för att hålla blodsockernivån normal – och vi blir sockerberoende. Äter vi mer blir vi självklart också tjockare. Tänk efter på hur mycket smygsockrad mat vi äter. Bli en kritisk granskare av innehållsdeklarationer – och du kommer att må så mycket bättre. Kom ihåg att viktminskning kan normalisera blodfetterna, och risken  för hjärt- kärlsjukdom därmed minskar.

Den sexuella lusten

Minskad sexuell lust får inte klassas som sjukdom. Det är ett naturligt tillstånd i livet och någonting som kan vara svårt att hinna eller orka med. En föreläsare påstod att det enda som var säkerställt var sambandet mellan längden på relationen och den sexuella lusten. Ju längre förhållande, desto sämre lust! Ja, vad tror ni?

Man redovisade också resultat av studier där man har behandlat kvinnor med låga doser av manligt hormon, testosteron – och de flesta studier påvisade också ökad lust, större sexuell tillfredsställelse och ökad sexuell aktivitet.  Biverkningarna var acne och ökad hårväxt hos en mindre del av de kvinnor som provade.

En negativ påverkan av blodfetterna kunde också registreras, särskilt om man gav testosteron i tablettform jämfört med plåster. Men varken i USA eller Sverige finns det testosteronmediciner avpassade för kvinnor, vilket gör det svårt att dosera de beredningar med höga doser som finns för män. Jag är dock helt säker på, avslutar Gunilla Björk, att vi i framtiden också kommer att ge lite testosteron för att ersätta den brist som uppstår i samband med klimakteriet och när äggstockarna opererats bort.

Inlägget Allra senaste nytt om hormonbehandling dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

De båda skriver som om kvinnor vore mähän som tar hormoner för att doktorn säger så eller för att hålla sig unga, vackra och behaga männen.

Dessutom skiljer inte skribenterna på hormonbehandling och östrogenbehandling. Om en kvinna har livmodern kvar, ges östrogen i någon kombination med gestagen, gulkroppshormon. När det gäller risken för bröstcancer är det enligt senare rön framförallt gestagen som tycks vara boven, inte östrogenet. Hormonbehandling i klimakteriet handlar om dessa båda hormoner. Har man ingen livmoder kvar behöver man inte ta gestagenet. Den bild skribenterna ger stämmer inte med den verklighet jag arbetar i. Jag verkar som gynekolog sedan 30 år och har ingen koppling till läkemedelsindustrin. Medelåldern på mina patienter är drygt 55 år. Jag har mött mängder av kvinnor med klimakteriebesvär genom åren.

”Sanningen” om östrogen och gestagenbehandling har varierat. De flesta kvinnor jag träffar är pålästa och ifrågasättande. Och det är inte något jag upplever vara irriterande eller besvärande. Kvinnorna söker framförallt läkarhjälp för att de har besvär med svettningar och vallningar, besvär som gör att de sover dåligt och får sänkt livskvalitet. En del väljer då att pröva östrogen. Många försöker sedan att sluta efter ett eller ett par år. Ibland går det bra, men det är inte få som efter ett utsättningsförsök väljer att fortsätta – trots tidningarnas larmrapporter. Det gäller ju att må bra här och nu, och då får man väga för- och nackdelar. Får man inte en enda natt med ostörd sömn är inte det heller bra för hälsan.

Jag kan inte på rak arm erinra mig någon patient som velat ha östrogen för annat än att må bra. Inte för att hålla sig ung eller behaga mannen. Där hjälper inte östrogen.

Anita Hagstad, leg läkare,
medicine doktor, Göteborg

Inlägget Saxat ur Dagens Nyheter: Om hormonbehandling dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Inlägget Ny stor studie om hormonbehandling påbörjad dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Professor Britt-Marie Landgren kommenterar situationen så här:

”Bromsen är inte så hårt tillslagen. Vi har hela tiden haft indikationer för östrogenbehandling, klimakteriella övergångsbesvär och profylax mot benskörhet. Vi har aldrig haft indikationen profylax mot hjärtsjukdom.

Jag har själv utformat vårdprogrammen där man rekommenderar att behandlingen inte ska pågå längre än nödvändigt och detta innebär en rekommendation att man med jämna mellanrum som kvinnan själv avgör ska testa om besvären finns kvar vid ett par veckors uppehåll med behandlingen. Beroende på besvären rekommenderas hon sedan att sluta eller fortsätta. Vid behandling mot benskörhet rekommenderar vi att begränsa behandlingen som bör pågå i 10-15 år till de kvinnor som har hög risk för frakturer. Vi medicinerar riskkvinnor som har stark ärftlighet, med frakturer, med någon sjukdom eller medicinering som vi vet ger ökad risk för benskörhet. Bentäthetsmätning samt hormon – och kalcium tester sker innan hormonbehandling sätts in. Det finns också annat skydd mot benskörhet som kalktabletter, motion och träning av balansen.”

Nu tittar forskarna på mat som är rik på växtöstrogen som ett möjligt alternativ till hormonbehandling. Forskningen kring växternas egna hormoner, växtöstrogenerna, är intensiv.

I 45 forskningscentra i Europa, däribland Karolinska institutet i Stockholm, är förhoppningarna stora. Bland annat stöder man sig på att kvinnor i Japan och Kina, där maten är rik på växtöstrogener, drabbas mera sällan av övergångsbesvär och att benskörhet och bröstcancer är ovanligare än bland kvinnor i västvärlden. Mindre studier har dessutom visat att kosttillskott med växtöstrogen kan möjligen hjälpa mot vallningar och öka benmassan.

Växtöstrogener är en grupp av ämnen, vars gemensamma faktor är att de kan ändra sitt utseende så att de binder till en särskild östrogenreceptor och liknar det kvinnliga hormonetöstrogen. Växtöstrogenet kan i kroppen ersätta en del av könshormonet östrogen vilket tros ge en förbättring av klimakteriebesvär. Teoretiskt sett anses det också minska risken för benskörhet och risken för cancer i bröst och livmoder som är starkt kopplat till östrogen.

Då frågar man sig givetvis varför dessa växtöstrogener skulle vara snällare mot kroppen än de syntetiskt framställda hormontillskotten. Vi lät frågan gå vidare till gynekolog Gunilla Björk, som menar att det för närvarande saknas undersökningar som visar att växtöstrogener är effektiva, snälla eller ofarliga. ”Min erfarenhet”, säger Gunilla Björk, ”är att växtöstrogen inte hjälper vid uttalade besvär. Men jag ser fram emot fler studier i ämnet.”

Britt-Marie Landgrens uppfattning är att fytoöstrogener kan ha samma effekt som andra östrogener. ”Det är nog mest en fråga om dos och hur länge man tar dem.

Fytoöstrogener påverkar sannolikt bröstkörtelvävnad och livmoderslemhinnan, därför håller vi på med en sådan undersökning här på Huddinge Sjukhus. Möjligen påverkar fytoöstrogenet också benuppbyggande precis som andra östrogener,” menar Britt- Marie Landgren.

Gunilla Björk ifrågasätter att kvinnor i Japan och Kina har mindre klimakteriebesvär.

Detta håller professor Landgren med om, hon menar att frågar man kvinnorna finns besvären där.

Gunilla lyssnade för ett par år sedan på en föreläsare, en kvinnlig läkare från Hong Kong, om hur klimakteriet uppfattas i olika kulturer. Hur det uppfattas beror dels på vilka besvär kvinnan har, men de kulturella aspekterna är viktiga. Kulturen påverkas förstås av kroppskonstitution, diet och livsstil men även av attityder. I Asien erhåller kvinnan större respekt och högre status, menopausen är en tid då det är dags att skörda. Den ger större sexuell frihet, frigör från tidigare restriktioner i samband med mensperioden och är en naturlig del av åldrandet. I västvärlden är tonen en annan. Här innebär klimakteriet ett negativt åldrande, att nedräkningen har börjat, förlust av attraktionsförmågan, slutet på sexlivet och början på bristsjukdomar. Klimakteriet är här associerat till obehag och olust.

Men sammanfattningsvis visade två stora undersökningar att majoriteten av menopausala kvinnor har symptom i bägge kulturerna, men att de beskrevs olika. I Asien vittnar kvinnorna om rygg- och muskelvärk, glömska, trötthet, spänningar, sömnproblem synförändringar. I västvärlden beskriver kvinnorna svettningar, vallningar, humörförändringar, irritabilitet, sömnproblem, minskad sexlust och nedstämdhet och depression.

”Studierna påvisar således att det är lika vanligt med klimakteriebesvär i Asien som här, men besvären beskrivs på olika sätt och framförallt visas hur kulturella skillnader i synen på kvinnan i klimakteriet skiljer sig väsentligt åt. Jag tycker därför det är viktigt att vi inte oreserverat tar till oss påståenden om att de asiatiska kvinnorna har mindre besvär enbart på grund av att deras kost innehåller mera växtöstrogener,” avslutar Gunilla Björk.

Om du ändå vill prova så är mat med höga halter av växtöstrogen ändå både nyttig och god.

Det här ska du äta:

• Sojaprodukter: sojabönor, tofu, sojamjölk, sojamjöl, rent allmänt sojabaserade produkter som sojakorv etc.
• Bönor: bruna bönor, kikärter, vita bönor, gröna ärter, linser
• Mjöl & frön: grovt mjöl, alla slag, rågflingor, rågbröd, korngryn, veteflingor, musli, linfrö, linfröolja, pumpafrön, solrosfrön, sesamfrön, nötter.
• Grönsaker & svamp: alfagroddar, munggroddar, brocoli, aubergine, pumpa, svamp, vitlök, morot, rödkål, zucchini, selleri, sallad, kål
• Frukt: apelsin, kiwi, cantaloupmelon, äpplen, päron
• Bär: blåbär, jordgubbar, vin bär, tranbär, ingefära,
• Drycker: kaffe, grönt te, rött vin
• Godis: nattsvart choklad, med mer än 70% kakaohalt

De kosttillskott som idag säljs är: Kvinna Fytoöstrogen, Menosoy, Tofupill.

Remifemin som är ett väldokumenterat alternativ vid klimakteriebesvär är inte ett fytoöstrogen och ska således inte ses som ett sådant.

Inlägget Kan mat med växtöstrogen ersätta hormonbehandling? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Nu har våra specialister, professor Britt-Marie Landgren och gynekolog Gunilla Björk gått igenom och utvärderat resultatet av den brittiska undersökning som ligger till grund för rubrikerna.

Våra specialister bekräftar studien

Båda understryker att vi måste väga för- och nackdelar med behandlingen för varje enskild kvinna, samtidigt som de poängterar nödvändigheten av forskningen för att kunna säkra medicineringen.

Uppenbarligen är det så att det är längden på den kombinerade östrogen och gulkroppsbehandlingen som ökar risken för bröstcancer. Enbart östrogen ger inte samma riskökning för bröstcancer men kan inte rekommenderas till de kvinnor som har livmodern kvar. Slutsatsen båda våra specialister ger är att du bör tala igenom din medicinering med din läkare och gemensamt väga för- och nackdelar mot riskerna.

Hormonbehandling är individuell och ska skräddarsys och baseras på just dina besvär.

Så här skriver Gunilla Björk:

Nyligen publicerades en studie, utförd i England, benämnd Million Women Study, en observationsstudie med syfte att undersöka sambandet mellan olika hormoner och bröstcancer på kvinnor i åldern 50-64 år.

Kvinnor mellan 50 och 64 år kallas till mammografiundersökning var tredje år i England. Under åren 1996-2001 skickades tillsammans med kallelsen ett frågeformulär som handlade om hormonbehandling och som gav information om studien.

Ungefär 70 procent av de tillfrågade kvinnorna tackade ja till att vara med i studien – antalet blev 1 084 110 kvinnor – därav namnet Million Women Study.

Undersöka samband

Avsikten med studien var att undersöka sambandet mellan olika typer av hormonbehandling och bröstcancer. Syftet var också att se om det fanns någon skillnad i risk mellan olika östrogener, gulkroppshormon (gestagener) och olika doser samt om längden på behandlingen hade betydelse.

Detta är den första undersökning som (på olika sätt) försöker utröna om det finns någon skillnad mellan olika preparat och olika regimer.

Studien ger därför ytterligare information som gör att vi på ett säkrare sätt kan behandla de problem som faktiskt 75% av alla kvinnor har under övergångsåren.

Här följer en sammanställning av resultaten:

• Kvinnor som står på hormonbehandling löper större risk att drabbas av bröstcancer
• Risken ökar med det antal år som kvinnan behandlas
• Kvinnor som får kombinationen östrogen – gulkroppshormon (gestagen) löper större risk än de som enbart medicineras med östrogen

Vi ser att risken ökar med stigande ålder och den ökar vid östrogenbehandling under förutsättning att kvinnan har sin livmoder kvar. Risken för livmodercancer ökar inte vid kombinationsbehandlingen östrogen/gulkropps- (gestagen) behandling.

Ingen skillnad för cykliskt eller kontinuerligt tillägg

Man har inte i den här undersökningen kunnat påvisa någon skillnad mellan cykliskt eller kontinuerligt tillägg av gulkroppshormon (se vidstående ruta ang. cykliskt och kontinuerligt).

Man har heller inte kunnat visa någon skillnad mellan olika östrogener eller gulkroppshormoner. Hög eller låg dos har heller inte haft någon betydelse.

Den ökade risken för bröstcancer under pågående hormonbehandling stämmer med tidigare, väl kända undersökningsresultat.

Kombinationen östrogen/gulkroppshormon (gestagen) ökar risken mera än vid medicinering med enbart östrogen. Detta har också påvisats i tidigare undersökningar.

Million Women Study visar ingen skillnad mellan olika sorters östrogen eller gulkroppshormon. Den visar heller ingen skillnad mellan olika doser och detta är den första undersökningen som tar upp detta.

Ingen riskskillnad kunde påvisas mellan cykliskt eller kontinuerligt tillägg av gulkroppshormon. I andra undersökningar har en sådan skillnad till fördel för den cykliska behandlingen funnits.

All behandling med östrogener med eller utan gulkroppshormon bör kallas hormonbehandling eller specificeras. De olika kombinationerna har olika för- och nackdelar. Östrogen ges i princip bara till kvinnor utan livmoder. Östrogen kan kombineras cykliskt 10-14 dagar, eller varje till var tredje månad = sekventiellt för att framkalla en rengöringsblödning. Östrogen kan också kombineras med gulkroppshormon som tas dagligen – det vill säga kontinuerligt för att kvinnan ska slippa blödningar.

Övrig intressant information ur studien är:

• 1 av 2 har ätit p-piller
• 1 av 2 har testat hormonbehandling för klimakteriebesvär
• 1 av 3 stod på hormonbehandling
• 1 av 4 hade fått livmodern bortopererad
• 1 av 8 behandlades för högt blodtryck
• 1 av 10 behandlades för depression eller oro
• 1 av 11 hade en nära släkting med bröstcancer
• 1 av 70 hade behandlats för bröstcancer

Av de som stod på hormonbehandling fördelade sig behandlingarna enligt följande:

• 41 % östrogen
• 50 % kombinationen östrogen/ gulkroppshormon
• 6 % tibolon (Livial, vävnadsspecifikt hormonliknande preparat utan östrogen men med östrogeneffekter och som inte har effekt på slemhinnan i livmodern)
• 1 % annat
• 2 % visste inte

I den här undersökningen var resultatet för tibolon jämförbara med resultaten för enbart östrogenbehandling.

Detta är således en studie som tyder på att risken för bröstcancer är större om östrogen kombineras med gulkroppshormon (gestagen). Denna studie påvisar ingen skillnad mellan kontinuerlig och cyklisk behandling. Andra studier har dock visat en sådan skillnad. Därför är det viktigt att vi får mera kunskap för att kunna öka säkerheten för de kvinnor som önskar hormonbehandling för sina klimakteriebesvär.

Det kan inte rekommenderas att avstå från gulkroppshormon (gestagen) om du har livmodern kvar. I så fall ökar risken för livmodercancer vilket du kan se på kurvan. Det är omöjligt att ge generella råd eftersom varje kvinna har sina egna besvär och därmed olika önskemål om behandling.

Det är viktigare än någonsin att man diskuterar med sin doktor och att man kommer överens om en behandling utifrån den kunskap som finns och att man inte accepterar slentrianmässig utskrivning.

Hur vet jag om jag fortfarande behöver ta hormoner?

Det enklaste sättet att veta om du behöver fortsätta att ta hormoner är helt enkelt att göra ett litet uppehåll med hormonbehandlingarna och se om besvären återkommer. Att du övergående kan känna lite besvär av svettningar och vallningar när du slutar är inte ovanligt men de besvären brukar försvinna ganska snabbt.

Om besvären inte försvinner så snabbt och du upplever att din livskvalitet i hög grad försämras, ja då var det inte dags att sluta. För de flesta håller besvären i sig 3-5 år.

Om du vill sluta med hormoner och står på ett preparat där du får blödningar är det lämpligt att sluta i samband med blödningen.

Har du en kombination av östrogen och gulkroppshormon som inte ger blödning kan du sluta när som helst. Ibland kan det komma en liten blödning efter ett par dagar som beror på att du slutat med behandlingen. Denna blödning är helt ofarlig.

Om du inte har livmodern kvar och bara tar östrogener (spelar ingen roll om du tar tabletter, plåster eller gelé) är det bara att sluta.

Vill du sedan börja igen kanske du kan testa en lägre dos, du kanske inte behöver ha lika mycket som tidigare för att må bra. Målet bör vara att eftersträva lägsta, effektiva dos.

Preparatlista

Preparat med enbart östrogen:

• Progynon, Femanest, Premarina
• Plåster: Evorel, Estradot, Estraderm, Climara, Femseven, Monorest, Oesclim
• Gelé: pigel

Kombinationspreparat i kontinuerlig behandling, östrogen/gulkroppshormon:

• Kliogest, Activelle, Femanor, Premelle, Totelle, Climodien, Inpna
• Plåster: Estalis

Preparat för sekventiell kombinationsbehandling:

• Trisekvens, Femasekvens, Totelle sekvens, Premelle sekvens, Cyklabil, pina, Terivina
• Plåster: Estalis sekvens, Estracomb

Tibolon:

• Livial

Östriolbehandling:

Östriol är ett lågaktivt östrogen avsett för lokal behandling i slida och slidväggar som enbart stärker slemhinnorna. Ger ingen riskökning för bröstcancer.

• Ovestrin, Oestriol
• Salva: Ovesterin, vagitorier och salva.

Det har också under sommaren sagts att hormontillskott kan orsaka demens!

I det här fallet rör det sig om den stora amerikanska WHI-studien. De kvinnor som deltog i demensstudien var 65 år och äldre, och behandlades med en kombination av östrogen och gulkroppshormon. Resultatet visade att risken för demens var fördubblad för de behandlade kvinnorna.

Men gynekolog Gunilla Björk pekar på en mera modifierad bild

– Kvinnorna i den här undersökningen var 65 år och äldre när de behandlades med en kombination av östrogen och gulkroppshormon och detta i doser som vanligtvis används på yngre kvinnor mot klimakteriebesvär. Dessa kvinnor jämfördes med en grupp lika gamla kvinnor som fick verkningslös placebo. Undersökningen pågick i tre år och man fann negativa effekter på den kognitiva förmågan och visade på sämre prestation hos de hormonbehandlade kvinnorna. Detta visar bara att det är olämpligt att ge kvinnor över 65 år hormonbehandling i doser avsedda för klimakteriebesvär. De flesta kvinnorna har passerat dessa besvär och har andra typer av bekymmer som kräver anpassad behandling, som till exempel lokalbehandling för torra slemhinnor. Om studien gällt yngre kvinnor, i tidiga femtioårsåldern som under ett par år tar hormontillskott för att lindra klimakteriebesvär hade resultatet antagligen sett annorlunda ut.

Britt-Marie Landgren, professor, Huddinge Universitetssjukhus:

Risken att få bröstcancer ökar med tidslängden som man använder hormoner, det är en ökning som syns tydligt efter fem-tio års behandling.

Man fann i den brittiska studien att efter 10 års användning av preparat med endast östrogen resulterar detta i fem extra fall av bröstcancer per 1.000 användare per år.

Vid kombinationsbehandlingen östrogen och gulkroppshormon blev siffran19 extra cancerfall per 1.000 användare och år.

Tabletter ger en något högre relativ risk än plåster. De kvinnor som tidigare tagit hormoner och slutat kommer snabbt ner på samma risknivå som de kvinnor som inte använt sig av hormonbehandling.

Vad betyder då dessa resultat för oss här i Sverige?

Vid förskrivning av hormonbehandling har vi har indikationen övergångsbesvär med svettningar, värmevallningar och humörsvängningar som drabbar många av oss när menstruationen upphör. Det rör sig oftast om en period under övergångsåren som vanligtvis är kortare än 5 år.

Den andra indikationen är för att förebygga benskörhet och då handlar det om lång tids behandling, mer än 10 år. Det är här vi kommer att skärpa identifieringen av de kvinnor som efter att behandlingen upphört årligen förlorar så mycket benmassa eller har så låg benmassa från början att de kommer att utveckla benskörhet. I dessa fall kommer hormonbehandling inte längre att rekommenderas. En utredning måste då i stället ske med bentäthetsmätning av ländrygg och höft och analys av hormonnivåer – bi, och sköldkörtelhormon – samt mätning av kalkhalt i blodet. Vi kommer även för dessa kvinnor att rekommendera kalktillägg och fysisk aktivitet i form av promenader och om möjligt, träningspass.

Sammanfattningsvis innebär resultaten av denna studie, som är den största som någonsin gjorts att vi skärper våra indikationer för behandling och att vi som tidigare fortsätter att väga för- och nackdelar med behandlingen för varje enskild kvinna.

Inlägget Hormonbehandling återigen ifrågasatt dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Känner du dig ovanligt trött och hängig? Har du diffusa fysiska symptom som till exempel huvudvärk, trötthet och sköra naglar? Är du därtill kvinna i åldern 50 plus? Då bör du kanske gå till doktorn för att för att få dina sköldkörtelhormoner kontrollerade.

– Om man känner sig helt slut efter en vanlig dag och inte orkar med normala aktiviteter kan det bero på rubbningar i sköldkörtelns funktioner och då bör man vända sig till läkare, säger docent Ove Törring, verksam vid Södersjukhuset och Karolinska Insitutet. Han är endokrinolog och specialist på sköldkörtelsjukdomar.

Sköldkörtelrubbningar är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Mellan fem och tio gånger fler kvinnor än män drabbas. Antalet drabbade ökar med stigande ålder. Det gäller särskilt de problem som uppstår när sköldkörteln producerar för lite hormon. Man räknar med att ungefär fem av hundra medelålders kvinnor har sköldkörtelrubbningar. Bland äldre är andelen större.

I Sverige finns åtminstone hundra tusen kvinnor som behandlas för störningar i sköldkörtelns hormonproduktion. Men mörkertalet är stort. Symptomen förväxlas ofta med övergångsbesvär, depressioner eller utbrändhet.

Vad är då sköldkörtelrubbningar och hur påverkar de kroppen?

Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen, under struphuvudet som en liten uppnålad men ändå högst levande fjäril. Denna lilla körtel reglerar många av kroppens funktioner och påverkar snart sagt varje organ, bland annat reglerar den ämnesomsättningen och värmen i kroppen.

Dess intrikata hormonsystem drabbas ofta av rubbningar. En del av dem ger tydliga symptom och är därmed lätta att identifiera och mestadels även att åtgärda, andra är diffusa och svårare att komma tillrätta med.

Sköldkörtelns hormoner är de enda som innehåller jod. För att undvika jodbrist tillsätts extra jod i bordssalt i Sverige sedan 1930-talet. En del sköldkörtelrubbningar har därefter minskat i antal. Ändå är rubbningar i sköldkörtelns funktion mycket vanliga. Risken för sköldkörtelstörningar är större hos dem som har släktingar med sådana rubbningar.

För lite sköldkörtelhormon

För låg ämnesomsättning, hypothyeros, är betydligt vanligare än för hög. Oftast beror den rubbningen på inflammation i sköldkörteln eftersom jodbrist knappast förekommer längre. Inflammationen är en så kallad autoimmun sjukdom, det vill säga kroppen angriper den egna vävnaden. Det är oklart varför detta sker. Det verkar som om ärftlighet finns med i bilden. Kroppens immunförsvar är också mer på sin vakt inför vissa ämnen. Dit hör bland annat den grupp kemiska ämnen som jod räknas till.

Eftersom alla kroppens celler behöver sköldkörtelhormon kan symptomen komma från så många och så olika organ som nervsystemet, huden, musklerna, magen, öronen, näsan, halsen, hjärtat och kärlen.

– Man kan få stickningar i huvud och fötter, huvudvärk, sämre koordinationsförmåga, svullna eller stela muskler och värk. Huden blir torr och blek, håret glanslöst och naglarna sköra, säger Ove Törring.

Liksom de flesta hormonrubbningar är sjukdomen betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. En anledning kan vara att kvinnors hormonsvängningar är större än mäns. Varje menscykel, varje graviditet, liksom klimakteriet innebär stora hormonomställningar.

Återkommande hormonomställningar i ett känsligt system riskerar att någon gång leda till en rubbning. Hypothyeros drabbar vanligen kvinnor efter klimakteriet, kanske så många som hundratusen i hela landet.

Symptomen kommer ofta smygande under en lång tid. De kan börja med att patienten känner sig trött och hängig, fryser, svullnar, får svårt att andas och blir hes.

Ett enkelt blodprov kan visa om sköldkörteln producerar för lite hormon. Men det gäller att patienten går till doktorn med sina besvär och att doktorn inser att detta blodprov ska tas. Eftersom symptomen åtminstone till en början är otydliga och kan komma från så många olika organ är det inte säkert att doktorn genast associerar till sköldkörteln.

Sköldkörtelrubbningar hör till de problem som kan åtgärdas, eftersom hormonerna kan ersättas med konstgjorda substanser. Tabletten Levaxin ersätter det hormon som sköldkörteln inte förmår producera.

Sköldkörtelrubbningar drabbar även mellan fem och sju procent av barnafödande kvinnor. Under graviditeten sänker immunförsvaret aktiviteten för att så småningom öka den igen efter förlossningen. Då kan det hända att sköldkörteln angrips av antikroppar. Oftast reglerar kroppen själv dessa rubbningar. Övriga kan behöva hormonbehandling.

För mycket sköldkörtelhormon

Om sköldkörteln producerar för mycket ämnesomsättningshormon drabbas patienten av hyperthyreos, Graves sjukdom. Förr kallades den Basedows sjukdom. Symptomen beskrivs ungefär samtidigt som ungefär första hälften av 1800-talet av irländaren James Grave och tysken Karl von Basedow. I dag är det dock namnet Graves sjukdom som gäller. Det medicinska namnet är toxisk diffus struma, i folkmun giftstruma.

Struman innebär helt enkelt att sköldkörteln förstoras. Det kan ha samband med sjukdom men måste inte ha det.

Graves sjukdom kan utlösas av stress, infektion eller av en livskris, oftast hos ärftligt disponerade, men för det mesta finner man ingen tydlig orsak till att vissa patienter drabbas. Risken för att drabbas är inte knuten till någon viss åldergrupp, men det är vanligast mellan tjugo och fyrtio år.

Typiska symptom

Typiska symptom vid sköldkörtelförgiftning (thyreotoxikos) är hjärtklappning, viktnedgång, svettningar över hela kroppen, oro och kort stubin. Inte sällan drabbas också ögonen som kan bli utstående med svullnader runt omkring. Ögonen kan svida, rinna, kännas grusiga och blicken blir stirrande.

Docent Ove Torring kan berätta om följderna av oupptäckt och obehandlad förhöjd ämnesomsättning.

– Den som drabbas blir hektisk till hela sin funktion liksom omsättningen i kroppens celler. Den sjuke vill att allt ska gå undan, sysslar kanske med flera saker samtidigt, startar projekt efter projekt, får ofta försämrat omdöme vilket kan visa sig i trafiken och ekonomin. Relationerna till familjen och kollegerna på arbetsplatsen blir ansträngda,

Behandlingsmetoder

Det finns tre olika behandlingsmetoder vid Graves sjukdom. Den som har en lätt till medelsvår sjukdom kan behandlas med medicin. Men om patienten också har en förstorad sköldkörtel föredrar man ofta operation. Ett kirurgiskt ingrepp ger snabb och effektiv lindring, men patienten blir oftast livslångt beroende av att ta sköldkörtelhormoner i tablettform efter operationen. Den tredje metoden är behandling med radiojod. Själva behandlingen är enkel. Patienten får dricka en smakfri lösning. Men dosen måste beräknas oerhört noga och efter behandlingen måste patienten få sina hormonvärden regelbundet kontrollerade.

Text: Christina Zaar, Dagens Nyheter

Ordlista

• Thyroidea: sköldkörtel (latin: glandula thyroidea)
• Struma: förstorad sköldkörtel
• Giftstruma: vardagsnamn för Graves sjukdom
• Knölstruma: en eller flera knölar i sköldkörteln som överproducerar sköldkörtelhormon
• Hypothyreos: låg ämnesomsättning (hypo betyder under)
• Hyperthyreos: hög ämnesomsättning (hyper betyder över)

Låg ämnesomsättning, symptom

• Håglöshet, sämre minne, koncentrationssvårigheter, depression
• Matsmältningsproblem som förstoppning och svårigheter att tillgodogöra sig näringsämnen
• Torr, blek sval hud torrt hår och håravfall, svullnad i ansiktet och över handryggarna
• Neurologiska problem som hörselnedsättning
• Öron-näsa-halssymptom som mörkare röst och heshet
• Från muskler och skelett kan störningen ge sig tillkänna som långsammare reflexer

Hög ämnesomsättning, symptom

• Ökad aptit i kombination med viktnedgång
• Svettningar över hela kroppen, svårt att stå ut med värme
• Hyperaktivitet, känslomässig labilitet, sömnrubbningar
• Muskelsvaghet, darrighet

Var finns jod?

• Sköldkörteln är den enda delen av kroppen som tar upp jod.
• Immunsystemet tycks vara känsligt för detta ämne.
• En vanlig anledning till störningar i sköldkörteln är att det egna immunsystemet angriper sköldkörteln
• Jod förekommer i fisk och skaldjur, ägg och mejeriprodukter, i joderat bordssalt och algkapslar
• I japansk mathållning ingår tångarter med mycket jod

Inlägget Störd hormonfunktion oerhört vanligt men förväxlas ofta med andra sjukdomar dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.