Meny
Hundra tusen svenska kvinnor behandlas för sköldkörtelrubbningar. Symptomen är diffusa men sjukdomen upptäcks lätt med blodprov och är oftast enkel att behandla.
Känner du dig ovanligt trött och hängig? Har du diffusa fysiska symptom som till exempel huvudvärk, trötthet och sköra naglar? Är du därtill kvinna i åldern 50 plus? Då bör du kanske gå till doktorn för att för att få dina sköldkörtelhormoner kontrollerade.
– Om man känner sig helt slut efter en vanlig dag och inte orkar med normala aktiviteter kan det bero på rubbningar i sköldkörtelns funktioner och då bör man vända sig till läkare, säger docent Ove Törring, verksam vid Södersjukhuset och Karolinska Insitutet. Han är endokrinolog och specialist på sköldkörtelsjukdomar.
Sköldkörtelrubbningar är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Mellan fem och tio gånger fler kvinnor än män drabbas. Antalet drabbade ökar med stigande ålder. Det gäller särskilt de problem som uppstår när sköldkörteln producerar för lite hormon. Man räknar med att ungefär fem av hundra medelålders kvinnor har sköldkörtelrubbningar. Bland äldre är andelen större.
I Sverige finns åtminstone hundra tusen kvinnor som behandlas för störningar i sköldkörtelns hormonproduktion. Men mörkertalet är stort. Symptomen förväxlas ofta med övergångsbesvär, depressioner eller utbrändhet.
Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen, under struphuvudet som en liten uppnålad men ändå högst levande fjäril. Denna lilla körtel reglerar många av kroppens funktioner och påverkar snart sagt varje organ, bland annat reglerar den ämnesomsättningen och värmen i kroppen.
Dess intrikata hormonsystem drabbas ofta av rubbningar. En del av dem ger tydliga symptom och är därmed lätta att identifiera och mestadels även att åtgärda, andra är diffusa och svårare att komma tillrätta med.
Sköldkörtelns hormoner är de enda som innehåller jod. För att undvika jodbrist tillsätts extra jod i bordssalt i Sverige sedan 1930-talet. En del sköldkörtelrubbningar har därefter minskat i antal. Ändå är rubbningar i sköldkörtelns funktion mycket vanliga. Risken för sköldkörtelstörningar är större hos dem som har släktingar med sådana rubbningar.
För låg ämnesomsättning, hypothyeros, är betydligt vanligare än för hög. Oftast beror den rubbningen på inflammation i sköldkörteln eftersom jodbrist knappast förekommer längre. Inflammationen är en så kallad autoimmun sjukdom, det vill säga kroppen angriper den egna vävnaden. Det är oklart varför detta sker. Det verkar som om ärftlighet finns med i bilden. Kroppens immunförsvar är också mer på sin vakt inför vissa ämnen. Dit hör bland annat den grupp kemiska ämnen som jod räknas till.
Eftersom alla kroppens celler behöver sköldkörtelhormon kan symptomen komma från så många och så olika organ som nervsystemet, huden, musklerna, magen, öronen, näsan, halsen, hjärtat och kärlen.
– Man kan få stickningar i huvud och fötter, huvudvärk, sämre koordinationsförmåga, svullna eller stela muskler och värk. Huden blir torr och blek, håret glanslöst och naglarna sköra, säger Ove Törring.
Liksom de flesta hormonrubbningar är sjukdomen betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. En anledning kan vara att kvinnors hormonsvängningar är större än mäns. Varje menscykel, varje graviditet, liksom klimakteriet innebär stora hormonomställningar.
Återkommande hormonomställningar i ett känsligt system riskerar att någon gång leda till en rubbning. Hypothyeros drabbar vanligen kvinnor efter klimakteriet, kanske så många som hundratusen i hela landet.
Symptomen kommer ofta smygande under en lång tid. De kan börja med att patienten känner sig trött och hängig, fryser, svullnar, får svårt att andas och blir hes.
Ett enkelt blodprov kan visa om sköldkörteln producerar för lite hormon. Men det gäller att patienten går till doktorn med sina besvär och att doktorn inser att detta blodprov ska tas. Eftersom symptomen åtminstone till en början är otydliga och kan komma från så många olika organ är det inte säkert att doktorn genast associerar till sköldkörteln.
Sköldkörtelrubbningar hör till de problem som kan åtgärdas, eftersom hormonerna kan ersättas med konstgjorda substanser. Tabletten Levaxin ersätter det hormon som sköldkörteln inte förmår producera.
Sköldkörtelrubbningar drabbar även mellan fem och sju procent av barnafödande kvinnor. Under graviditeten sänker immunförsvaret aktiviteten för att så småningom öka den igen efter förlossningen. Då kan det hända att sköldkörteln angrips av antikroppar. Oftast reglerar kroppen själv dessa rubbningar. Övriga kan behöva hormonbehandling.
Om sköldkörteln producerar för mycket ämnesomsättningshormon drabbas patienten av hyperthyreos, Graves sjukdom. Förr kallades den Basedows sjukdom. Symptomen beskrivs ungefär samtidigt som ungefär första hälften av 1800-talet av irländaren James Grave och tysken Karl von Basedow. I dag är det dock namnet Graves sjukdom som gäller. Det medicinska namnet är toxisk diffus struma, i folkmun giftstruma.
Struman innebär helt enkelt att sköldkörteln förstoras. Det kan ha samband med sjukdom men måste inte ha det.
Graves sjukdom kan utlösas av stress, infektion eller av en livskris, oftast hos ärftligt disponerade, men för det mesta finner man ingen tydlig orsak till att vissa patienter drabbas. Risken för att drabbas är inte knuten till någon viss åldergrupp, men det är vanligast mellan tjugo och fyrtio år.
Typiska symptom vid sköldkörtelförgiftning (thyreotoxikos) är hjärtklappning, viktnedgång, svettningar över hela kroppen, oro och kort stubin. Inte sällan drabbas också ögonen som kan bli utstående med svullnader runt omkring. Ögonen kan svida, rinna, kännas grusiga och blicken blir stirrande.
Docent Ove Torring kan berätta om följderna av oupptäckt och obehandlad förhöjd ämnesomsättning.
– Den som drabbas blir hektisk till hela sin funktion liksom omsättningen i kroppens celler. Den sjuke vill att allt ska gå undan, sysslar kanske med flera saker samtidigt, startar projekt efter projekt, får ofta försämrat omdöme vilket kan visa sig i trafiken och ekonomin. Relationerna till familjen och kollegerna på arbetsplatsen blir ansträngda,
Det finns tre olika behandlingsmetoder vid Graves sjukdom. Den som har en lätt till medelsvår sjukdom kan behandlas med medicin. Men om patienten också har en förstorad sköldkörtel föredrar man ofta operation. Ett kirurgiskt ingrepp ger snabb och effektiv lindring, men patienten blir oftast livslångt beroende av att ta sköldkörtelhormoner i tablettform efter operationen. Den tredje metoden är behandling med radiojod. Själva behandlingen är enkel. Patienten får dricka en smakfri lösning. Men dosen måste beräknas oerhört noga och efter behandlingen måste patienten få sina hormonvärden regelbundet kontrollerade.
Text: Christina Zaar, Dagens Nyheter
