Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Möt 1,6 miljonerklubbens grundare som gick från nattklubbsdrottning till frontfigur i kampen för kvinnors hälsa och livskvalité.
Nu har Svenska Läkemedelsverket slagit till östrogenbromsen. Lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid är nu receptet. Behandlingen bör utvärderas varje år och östrogen kan inte rekommenderas till friska kvinnor utan klimakteriesymptom till exempel för att minska risken för benskörhet. För kvinnor med klimakteriesymptom som påverkar livskvaliteten negativt anses hormonbehandling under kortare tid överväga riskerna.
Professor Britt-Marie Landgren kommenterar situationen så här:
”Bromsen är inte så hårt tillslagen. Vi har hela tiden haft indikationer för östrogenbehandling, klimakteriella övergångsbesvär och profylax mot benskörhet. Vi har aldrig haft indikationen profylax mot hjärtsjukdom.
Jag har själv utformat vårdprogrammen där man rekommenderar att behandlingen inte ska pågå längre än nödvändigt och detta innebär en rekommendation att man med jämna mellanrum som kvinnan själv avgör ska testa om besvären finns kvar vid ett par veckors uppehåll med behandlingen. Beroende på besvären rekommenderas hon sedan att sluta eller fortsätta. Vid behandling mot benskörhet rekommenderar vi att begränsa behandlingen som bör pågå i 10-15 år till de kvinnor som har hög risk för frakturer. Vi medicinerar riskkvinnor som har stark ärftlighet, med frakturer, med någon sjukdom eller medicinering som vi vet ger ökad risk för benskörhet. Bentäthetsmätning samt hormon – och kalcium tester sker innan hormonbehandling sätts in. Det finns också annat skydd mot benskörhet som kalktabletter, motion och träning av balansen.”
Nu tittar forskarna på mat som är rik på växtöstrogen som ett möjligt alternativ till hormonbehandling. Forskningen kring växternas egna hormoner, växtöstrogenerna, är intensiv.
I 45 forskningscentra i Europa, däribland Karolinska institutet i Stockholm, är förhoppningarna stora. Bland annat stöder man sig på att kvinnor i Japan och Kina, där maten är rik på växtöstrogener, drabbas mera sällan av övergångsbesvär och att benskörhet och bröstcancer är ovanligare än bland kvinnor i västvärlden. Mindre studier har dessutom visat att kosttillskott med växtöstrogen kan möjligen hjälpa mot vallningar och öka benmassan.
Växtöstrogener är en grupp av ämnen, vars gemensamma faktor är att de kan ändra sitt utseende så att de binder till en särskild östrogenreceptor och liknar det kvinnliga hormonetöstrogen. Växtöstrogenet kan i kroppen ersätta en del av könshormonet östrogen vilket tros ge en förbättring av klimakteriebesvär. Teoretiskt sett anses det också minska risken för benskörhet och risken för cancer i bröst och livmoder som är starkt kopplat till östrogen.
Då frågar man sig givetvis varför dessa växtöstrogener skulle vara snällare mot kroppen än de syntetiskt framställda hormontillskotten. Vi lät frågan gå vidare till gynekolog Gunilla Björk, som menar att det för närvarande saknas undersökningar som visar att växtöstrogener är effektiva, snälla eller ofarliga. ”Min erfarenhet”, säger Gunilla Björk, ”är att växtöstrogen inte hjälper vid uttalade besvär. Men jag ser fram emot fler studier i ämnet.”
Britt-Marie Landgrens uppfattning är att fytoöstrogener kan ha samma effekt som andra östrogener. ”Det är nog mest en fråga om dos och hur länge man tar dem.
Fytoöstrogener påverkar sannolikt bröstkörtelvävnad och livmoderslemhinnan, därför håller vi på med en sådan undersökning här på Huddinge Sjukhus. Möjligen påverkar fytoöstrogenet också benuppbyggande precis som andra östrogener,” menar Britt- Marie Landgren.
Gunilla Björk ifrågasätter att kvinnor i Japan och Kina har mindre klimakteriebesvär.
Detta håller professor Landgren med om, hon menar att frågar man kvinnorna finns besvären där.
Gunilla lyssnade för ett par år sedan på en föreläsare, en kvinnlig läkare från Hong Kong, om hur klimakteriet uppfattas i olika kulturer. Hur det uppfattas beror dels på vilka besvär kvinnan har, men de kulturella aspekterna är viktiga. Kulturen påverkas förstås av kroppskonstitution, diet och livsstil men även av attityder. I Asien erhåller kvinnan större respekt och högre status, menopausen är en tid då det är dags att skörda. Den ger större sexuell frihet, frigör från tidigare restriktioner i samband med mensperioden och är en naturlig del av åldrandet. I västvärlden är tonen en annan. Här innebär klimakteriet ett negativt åldrande, att nedräkningen har börjat, förlust av attraktionsförmågan, slutet på sexlivet och början på bristsjukdomar. Klimakteriet är här associerat till obehag och olust.
Men sammanfattningsvis visade två stora undersökningar att majoriteten av menopausala kvinnor har symptom i bägge kulturerna, men att de beskrevs olika. I Asien vittnar kvinnorna om rygg- och muskelvärk, glömska, trötthet, spänningar, sömnproblem synförändringar. I västvärlden beskriver kvinnorna svettningar, vallningar, humörförändringar, irritabilitet, sömnproblem, minskad sexlust och nedstämdhet och depression.
”Studierna påvisar således att det är lika vanligt med klimakteriebesvär i Asien som här, men besvären beskrivs på olika sätt och framförallt visas hur kulturella skillnader i synen på kvinnan i klimakteriet skiljer sig väsentligt åt. Jag tycker därför det är viktigt att vi inte oreserverat tar till oss påståenden om att de asiatiska kvinnorna har mindre besvär enbart på grund av att deras kost innehåller mera växtöstrogener,” avslutar Gunilla Björk.
Om du ändå vill prova så är mat med höga halter av växtöstrogen ändå både nyttig och god.
De kosttillskott som idag säljs är: Kvinna Fytoöstrogen, Menosoy, Tofupill.
Remifemin som är ett väldokumenterat alternativ vid klimakteriebesvär är inte ett fytoöstrogen och ska således inte ses som ett sådant.
