Efter att ha läst Cecilia Magnussons artikel i Dagens Nyheter 19 februari, och Barbro Hedvalls ledare i samma tidning om kvinnliga försökskaniner (om hormonbehandling, reds anm.) känner jag mig tvingad att replikera.
De båda skriver som om kvinnor vore mähän som tar hormoner för att doktorn säger så eller för att hålla sig unga, vackra och behaga männen.
Dessutom skiljer inte skribenterna på hormonbehandling och östrogenbehandling. Om en kvinna har livmodern kvar, ges östrogen i någon kombination med gestagen, gulkroppshormon. När det gäller risken för bröstcancer är det enligt senare rön framförallt gestagen som tycks vara boven, inte östrogenet. Hormonbehandling i klimakteriet handlar om dessa båda hormoner. Har man ingen livmoder kvar behöver man inte ta gestagenet. Den bild skribenterna ger stämmer inte med den verklighet jag arbetar i. Jag verkar som gynekolog sedan 30 år och har ingen koppling till läkemedelsindustrin. Medelåldern på mina patienter är drygt 55 år. Jag har mött mängder av kvinnor med klimakteriebesvär genom åren.
“Sanningen” om östrogen och gestagenbehandling har varierat. De flesta kvinnor jag träffar är pålästa och ifrågasättande. Och det är inte något jag upplever vara irriterande eller besvärande. Kvinnorna söker framförallt läkarhjälp för att de har besvär med svettningar och vallningar, besvär som gör att de sover dåligt och får sänkt livskvalitet. En del väljer då att pröva östrogen. Många försöker sedan att sluta efter ett eller ett par år. Ibland går det bra, men det är inte få som efter ett utsättningsförsök väljer att fortsätta – trots tidningarnas larmrapporter. Det gäller ju att må bra här och nu, och då får man väga för- och nackdelar. Får man inte en enda natt med ostörd sömn är inte det heller bra för hälsan.
Jag kan inte på rak arm erinra mig någon patient som velat ha östrogen för annat än att må bra. Inte för att hålla sig ung eller behaga mannen. Där hjälper inte östrogen.
Anita Hagstad, leg läkare,
medicine doktor, Göteborg