av Ingemo Bonnier

Artros är den vanligaste av de sjukdomar som drabbar leder. Den beror på en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosk i lederna, ofta felaktigt kallat ”ledförslitning”. Artros drabbar var fjärde person i Sverige över 45 år, ungefär en miljon individer. Oftast drabbas lederna i knän, höfter, fingrar, rygg och tår.

Det finns genetiska skillnader mellan könen, artroser drabbar män och kvinnor olika. Kvinnor får artros mest i knäleder och tummens grundleder. Hårt kroppsarbete ger inte mer artros, det finns inga direkta korrelationer mellan kroppsarbete och förekomsten av artros – om man undantar extremsporter eller cirkusartister och balettdansare som belastar leden i extrema vinklar så brosket i sig skadas. Den vanligaste typen av artros är knäartros som drabbar cirka 14 procent av alla över 45 års ålder. Därefter höftledsartros sex procent, tre procent har artros i fingrarna samtidigt som totalt tolv procent har artros i andra leder. Nästan 80 procent av alla 65 – åringar visar tecken på artros. Knäartros förekommer även mer hos kvinnor än män. 

Forskningen har inga entydiga och säkra svar varför vi dag har mera artros än ”förr i världen”, men misstanken om ökad fysisk inaktivitet finns givetvis. Resultatet blir att ett tunnare brosk utvecklas. 

Artrosutveckling och symptom

Gemensamt för artrosutveckling, oberoende av led i kroppen, är:

• Brosket mjukas upp och kan inte suga in vätska från ledvätskan, som behövs för att hålla brosket vitalt (vilket till stor del är ärftligt betingat)

• Brosket blir skört och spricker, flagnar sönder

• Brosket försvinner helt och benet inunder blir synligt

 Så länge det finns brosk syns inte artrosen i sin helhet på röntgen.

De första symtomen på artros brukar vara ledsmärta vid belastning och rörelser. I senare skeden av sjukdomen kan smärtan även uppträda i vila, ofta på natten. Inskränkt rörelse i leden är också vanligt samt upplevelsen av ”svårt att komma igång på morgonen”. 

Behandling

Brosk genomströmmas inte av blod utan behåller sin form av ledvätskan. När brosket komprimeras genom belastning, för att sedan expandera, sugs ledvätska in i brosket. Därför är belastning av lederna viktigt för att förebygga och motverka artros. En utvärdering av knä- och höftartros visar att fysisk träning kan öka funktionsförmågan och minska artrosrelaterad smärta.

Behandlingsalternativ

• Träning, sjukgymnastik, artrosskola för den drabbade leden och muskulaturen runt omkring

• Läkemedel; antiinflammatorisk behandling, vilken också minskar svullnaden i ledkapseln (”strumpan” kring leden)

• Injektioner av kortison som har en inflammationshämmande och smärtstillande effekt som kortsiktigt är effektivt, men sällan hjälper i längden. Det finns även belägg för att upprepade injektioner ” stjälper mer än vad de hjälper” avseende brosket.

• Injektioner av tuppkam. För ca 20 år sedan fanns en övertygelse av att ersätta hyaluronsyra i ledvätska med tuppkamsgelé vilket skulle ge betydande resultat, men dessvärre har resultaten inte motsvarat förväntningarna.

• Injektioner av kroppseget plasma. Denna metod av kroppsegna faktorer ger en läkning som har mycket goda behandlingsresultat och har revolutionerat den moderna artrosbehandlingen.

• Tillskott av olika naturpreparat som behandling med gurkmeja, ingefära, glucosaminer, nypon med mera har tunn vetenskaplig grund. Vissa studier kan intyga användning av nypon förbättrat läget för den drabbade till viss del, men för övrigt finns inga övertygande resultat om artrosbehandling.

Träning vid artros 

Ibland kallas artros för ”ledförslitning” och många tror att ju mer leden används ju sämre blir den. Men egentligen är det precis tvärtom. Ett flertal studier har visat att träning minskar smärtan och förbättrar funktionen hos artrospatienter.

Det är både motionen och muskelträningen som är av värde för artrossymtomen. Om man har artros i fot eller fotled och har svårt att motionera på ett viktbärande sätt så kan simning fungera utmärkt. En annan motionsform som är mycket bra och fungerar för de flesta knäpatienter är cykel.

Fysioterapeut samt organiserad artrosskola kan med fördel konsulteras då dessa är duktiga på att ge individuell stöttning och träningsprogram.

Operation 

Det är naturligtvis så att ibland är det bara operation som återstår.

Eftersom det är individuellt hur artrosen utvecklar sig kan operation bli ett alternativ snabbare hos några än hos andra. Hos vissa stannar artrosutvecklingen helt medan smärtan hos andra snabbt kan accelerera.

Det är den individuella smärtnivån som avgör när det är dags att operera eftersom man via röntgen sällan exakt kan se hur mycket besvär man har. Man kan se slitet brosk på röntgen hos en patient som inte upplever en smärtnivå som motiverar kirurgiska ingrepp samtidigt som andra känner en hög nivå av smärta med i princip obefintliga skador synliga vid röntgen.

Att operera in en ledprotes där man ersätter den slitna ledytan med metall och plastyta är den vanligaste kirurgiska lösningen som innebär att smärtan omgående försvinner vilket givetvis är en stor lättnad för den som är drabbad.

För en lyckad rehabilitering är det viktigt att ha tränat innan operation, då återhämtar sig musklerna mycket snabbare.  Efter tre månader kan de flesta efter knä- eller höftoperation promenera bra och efter sex månader känner de flesta sig i princip helt återställda.

Nota bene – det finns ingen anledning att inte operera individer som har mycket ont, samtidigt som andra patienter (som har mindre smärtbesvär) kan söka sig till annan behandling.

Vilken behandlingsform det än gäller-liksom vid så många andra tillstånd – är det fysisk aktivitet som är nyckeln till framgång.

Källa: Kvinnor och Hälsa, Så mycket bättre, 2018

Finns att köpa i vår webshop.

Inlägget Artros – ett mänskligt gissel dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som främst drabbar personer som har hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen innebär att en eller flera leder blir inflammerade vilket leder till smärta, stelhet och svullnad.

Sjukdomens svårighetsgrad varierar kraftigt. Hos vissa är sjukdomen mild med endast lättare ledvärk. Andra har en mycket allvarlig psoriasisartrit som bryter ned och förstör 

ledernas funktion. Diagnosbeskedet är mycket viktigt. Det är först då som patienten kan få rätt vårdinsatser för att bromsa den kroniska skadliga sjukdomsprocessen.

– Det är oacceptabelt! Lång väntan kan leda till permanent ledförstörelse och vävnadsskador. Utan rätt diagnos och tidig behandling leder sjukdomarna till felaktig medicinering och nedsatt livskvalitet, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande i Reumatikerförbundet.

Upplysningskampanjen och patientundersökningen genomfördes under perioden april 2017 till april 2018 på hemsidan Hardupsoriasisartrit.se, där över 7 500 personer deltog. Mer än 3 000 personer har lämnat detaljerade upplysningar om sin sjukdom. Över två tusen personer har via kampanjsajten skrivit personliga berättelser om hur det är att leva med psoriasisartrit och med ledsmärtor. Några personer som lever med smärtorna, men som ännu inte fått diagnosen psoriasisartrit berättar: ”Jag har nyligen fått besked av husläkare att jag har artrit. Detta genom att han såg på mina fingrar där knölar uppstått. Jag har inte fått några råd, medicin eller återbesök. Ingen behandling.”

En allvarlig signal i patientundersökningen är att patienter utan diagnos har en mycket hög användning av smärtstillande läkemedel med starkt beroendeframkallande opiater. Regelbundet, långvarigt bruk kan utveckla psykiskt och fysiskt beroende och ökad tolerans som leder till att brukaren behöver större doser för önskad effekt.

Källa: Netdoktor!

Inlägget Lång väntan på diagnos och medicin är oacceptabelt! dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Kvinnor lever 4,5 år längre än män och står för sextio procent av alla sjukskrivningar där diagnoser som artros, smärta, värk, ont i leder, rygg och nacke dominerar.

Artros, från grekiskans ”Arthrosis”, är ett medicinskt begrepp för vissa förändringar i lederna, då  en gradvis nedbrytning av brosket som täcker ledens benändar sker. Artrosen kan vara mer eller mindre utvecklad och ge allt från lindriga besvär till påtagligt plågsamma.

Muskelseneinflammationer, s.k tendiniter, drabbar i princip alla vuxna svenskar någon gång under livet. Tennisarmbåge, sen-problem i axeln, nackspärr och ryggskott är några av de vanligaste muskel- och seninflammationerna, något de flesta har erfarenhet av. Kronisk värk i nacke, ländrygg och i muskelfästena kring höften eller knäna drabbar dock oftare kvinnor och dominerar deras sjukskrivningar. Smärta och värk tillhör, tråkigt nog, många kvinnors vardag.

Det finns konventionella riktlinjer till behandling för artros som anpassad träning, anti-inflammatorisk medicinering för muskel och sen- problem, men också riktad sjukgymnastik, stötvågsterapi och metoder som akupunktur för att lindra och förebygga smärta.

Men det finns också andra behandlingar som inte är så vanliga i Sverige. Ett alternativ är behandling med egna tillväxtsfaktorer som används i andra länder i Europa, främst i Tyskland och Nederländerna. Här används patienternas egna plasmaprodukter som standardbehandling. I Sverige är vi dock långsamma med att ta till oss nya metoder, så nu erbjuds dessa behandlingsmetoder endast inom privatsjukvården.

Plasmabehandling (även kallat ACP eller PRP) är ett alternativ till de konventionella metoder som nu dominerar i artrosvården. Plasma betyder ”allt flytande i blodet minus blodkroppar”, den är hyperrik på proteiner, hormoner, tillväxtfaktorer (dina egna). Tillväxtfaktorerna är vanligtvis mycket utspädda och utgör endast cirka 1 procent av blodet. Man lämnar sitt blodprov under ett mottagningsbesök. Provet centrifugeras sedan och därigenom separeras blodplättar, tillväxthormoner, och antikroppar från blodet. Därefter injiceras den separerade vätskan i den drabbade leden eller senfästet, vanligen knäartros eller tennisarmbåge. Hela proceduren tar cirka 20 min. Från blodprovet får man ut cirka 6 ml plasma vilket räcker att dela på t.ex. till båda knäna. Bästa resultat får man på koncentrerad behandling, som en injicering i veckan tre gånger, och en boosterdos efter 4-6 månader, totalt 4 gånger. I Sverige kan du inte få detta finansierat eller genomfört via Landstinget, sålunda får du som patient själv stå för kostnaden. Priset varierar mellan 3000 – 5000:- per injektion. Patienten ges det bästa ur det egna systemet, biverkningsfritt och utan artificiella tillsatser. ACP har spelat en viktig roll i läkning av vävnader och har använts för en mängd olika indikationer i över 30 år, och det finns dokumenteras användning över 200 år.

Kärt barn har många namn.

ACP som står för Autologous Conditioned Plasma, det betyder kroppseget behandlad plasma. PRP är princip samma sak som ACP, Platelet Riched Plasma = Plasma som är berikad med blodplättar, de har bara olika namn. Man hittar lätt bra forskningsresultat när man söker på nätet av ortopedisk behandling av artros och sen-inflammationer, många studier av god kvalitet har gjorts i olika länder.  Särskilt bra resultat finns på lindrig artros som inte gått för långt samt muskelsenfästen i armen.

Visst är det ologiskt, för att inte säga dumt, att inte erbjuda denna behandling till fler. Viss förändring är dock på gång och en del försäkringsbolag har börjat acceptera behandlingskostnaden. Men sammantaget behandlas bara de som har råd. Det blir en ojämställd vård, majoriteten av kvinnor och äldre tillhör inte gruppen av höginkomsttagare. Samhällsvinsten, både i form av minskat lidande och reducerade kostnader, är uppenbar. Så varför vi är så långsamma när vi dras med skenande sjukvårdskostnader?

Marjut Sohlman Carlström M.D, MBA Ortoped, Överläkare

Inlägget PLASMA – alternativ behandling till ledvärk och mjukdelsinflammationer? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Mer än en miljon svenskar har reumatiska symtom och det var inte länge sedan som ledgångsreumatism var en negativt laddad sjukdom som inte gav patienter särskilt mycket utrymme för framtidstro. Tack vare nya behandlingsmetoder är situationen idag en helt annan.

Webbplatsen att Leva med RA, www.levamedra.se är ett forum med information om både stort och smått som kan göra att vardagen fungerar bättre för den som lever med RA.

– Många kanske glömmer bort att det ofta är de små vardagliga tipsen som kan förbättra livskvaliteten. Det är de som lever med RA som bäst förstår hur andra patienter har det. Vi hoppas därför att patienterna själva ska bidra till att det blir en webbplats som innehåller information de själva har nytta av. De flesta har knep som förbättrar vardagen. Varför inte dela med sig till andra, säger Christina Trollmo, från Roche AB som är avsändare till sidan.

Fakta om reumatoid artrit

Reumatoid artrit är en av de vanligaste autoimmuna sjukdomarna och drabbar mer än 21 miljoner människor världen över. I Sverige är cirka 45 000 personer drabbade. Kvinnor insjuknar mer än dubbelt så ofta som män. Insjuknandet kan ske i vilken ålder som helst, vanligast är dock mellan 45 och 65 år. Incidensen beräknas i Sverige vara 1 500 till 2 000 nya fall per år.

Inlägget Bättre vardag för reumatiker dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Sanning: Artros är inte en del av det naturliga åldrandet, utan en sjukdom. Tungt, fysiskt arbete, övervikt, tidigare idrottsskador och ärftliga faktorer spelar roll för risken att drabbas. De flesta insjuknar efter 50-årsåldern.

Myt: Ledvärk går inte att göra något åt.

Sanning: Sjukgymnastik och smärtstillande medel är självklara inslag i behandlingen av artros. Men det finns också läkemedel som innehåller ett naturligt ämne som finns i brosk och senor. Artrox lindrar smärta och stelhet och kan också hejda nedbrytningen av brosket.

Myt: Har man ont i lederna bör man hålla sig i stillhet.

Sanning: Artros kan göra så ont att man drar sig för att röra på sig . Men motion anpassad efter förmågan är av godo. Det minskar risken för att musklerna försvagas. Simning är bra motion, belastningen på lederna är liten samtidigt som muskler, hjärta och lungor får arbeta.

Myt: Artros är samma sak som ledförslitning.

Sanning: Nej, artros ger en nedbrytning av ledbrosket, inte själva lederna. Nedbrytning av ledbrosket kan leda till förändringar i vävnaderna runt leden, till exempel cystbildningar, benförtätning och ledhinnereaktioner. Det är dessa förändringar som ger smärta och stelhet. Lederna byggs upp och förstärks av rörelse. Därför kan ordet ledförslitning leda tankarna fel eftersom det låter bättre att sitta still än att använda sin kropp.

Myt: Artros är vanligast bland magra personer.

Sanning: Nej, tvärtom drabbas överviktiga personer oftare av artros eftersom de har en ökad belastning på lederna.

Myt: Artros och reumatism är egentligen samma sak.

Sanning: Sjukdomarna har vissa likheter – båda ger ledvärk och är kroniska. Men artros är en följd av nedbrytning av ledbrosket medan reumatoid artrit, ledgångsreumatism, är följden av en långvarig inflammation. Artros är en mycket vanlig sjukdom, mellan 400 000 och 500 000 svenskar beräknas ha det i någon form. Mellan 50 000 och 100 000 svenskar beräknas vara drabbade av reumatoid artrit.

Myt: Ingefärsrot, nyponextrakt och musselolja botar artros.

Sanning: Ja, det finns en rad hälsokostprodukter som tillskrivs lindrande effekt vid artros. För den som väljer apotekets produkter finns artrox som innehåller glukosamin, ett naturligt ämne som finns i brosk och leder.

Myt: Att fasta regelbundet är bra om man lider av ledvärk.

Sanning: De finns inga vetenskapliga belägg för att fasta skulle vara nyttigt vid artros. Däremot är det bra att gå ned i vikt eftersom det minskar belastningen på lederna.

Kom ihåg att:

• Motion hjälper till att behålla rörligheten. Cykling, simning och stavgång belastar lederna mjukt. Styrketräning bygger musklerna och gör lederna stabilare. Måttlig belastning ökar hållfastheten hos brosket.
• Ta din värk och dina stela leder på allvar – symptomen kan lindras
• Håll dig varm när det är kallt ute
• Skaffa information om artros på apoteket eller via Internet
• Kontakta läkare om din värk är svår, lid inte i onödan.

Inlägget Artros – myter och sanningar dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Ledsvikt, det som också kallas artros, är vanligare än högt blodtryck, diabetes och hjärtbesvär hos äldre personer. Några av riskfaktorerna för att utveckla ledsvikt är tung och ensidig belastning under lång tid, vridna arbetsställningar och övervikt. Inte minst knäartros kan orsakas av övervikt. Men ledsvikt kan också uppstå vid normal belastning om en led av någon orsak redan är försvagad, liksom att det finns ärftliga faktorer som påverkar.

Det finns vetenskapliga faktorer om betydelsen av fysisk aktivitet vid ledsvikt, framförallt knäartros hos äldre. Där handlar det främst om att stärka benets och lårets muskulatur. Muskler hjälper till att stödja och stabilisera leden. Vid höftartros gäller det att så långt det är möjligt bevara rörligheten.

Sjukgymnastik ingår ofta i behandlingen av ledsvikt, sjukgymnasten tar tillsammans med den drabbade fram ett lämpligt program. Hur det utformas beror givetvis på typen av ledsvikt, hur utbredd den är, och personliga förutsättningar.

Några typer av motion passar särskilt bra för personer med ledsvikt:

• Styrketräning är bra vid knä-artros. Det hjälper till att bygga upp stödjande muskler runt leden. Svag muskulatur är i sig en riskfaktor för ledsvikt.
• Stavgång har blivit populärt. Det ger mindre belastning på fötter, knän och höfter än vanlig gång. Det är även bra mot besvär i nacke och rygg.
• Cykling ger effektiv konditionsträning och man använder stora muskelgrupper i benen utan att belastningen för den skull är hög.
• Simning innebär låg belastning på lederna. Det är också lätt att ta ut rörelserna ordentligt.

Men vissa former av träning bör undvikas. Löpning, till exempel ökar skaderisken genom överbelastning på höfter, knän och fotleder. Fotboll och andra kontaktidrotter ger risk för ledskador och kan förvärra de skador man redan har. Eftersom ledsvikt är en kronisk sjukdom är det viktigt att motionen är regelbunden. Den träningsform du väljer ska kännas tilltalande, inte som en plikt, eftersom träningsaktiviteterna då ofta riskerar att rinna ut i sanden.

Endorfinerna får fart

Det är inte ovanligt att man kan vara rädd för att röra på sig i tron att det förvärrar tillståndet och rädslan kan därmed bli ett hot mot framgångsrik behandling. Visst kan det göra ont i början, men det är bara naturligt, det tar någon vecka innan smärtlindringen sätter in. Att motion kan lindra smärta beror på att den sätter fart på endorfinerna, kroppens eget ”morfin” – detsamma som kvillrar i kroppen vid förälskelse. Har du väl kommit igång ökar även möjligheterna att förebygga fortsatt skadliga förändringar i brosk och leder. Ett fysiskt aktivt liv minskar dessutom riskerna för andra sjukdomar som vuxendiabetes och hjärtproblem.

Inlägget Enkel träning bra vid artros dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Det finns ett 80-tal reumatiska sjukdomar, varav reumatoid artrit, det vill säga ledgångsreumatism, är den vanligaste formen. Ledgångsreumatism kan debutera i alla åldrar men uppträder vanligtvis först i 60-65 årsåldern. Sjukdomen drabbar tre gånger så ofta kvinnor som män.

Produktionsbortfallet dyrare än vården

Hälsouniversitetet i Linköping presenterade nyligen en rapport som visar att de reumatiska sjukdomarna kostar det svenska samhället minst 36 miljarder kronor om året.

Rapporten bygger på siffror från 2001 och visar en mycket hög andel indirekta kostnader. Endast 14 procent, fem miljarder, används till vård och läkemedel. Övriga 86 procent är produktionsbortfall – förtidspensioner samt sjukbidrag står för 19 miljarder och sjukskrivningar för 12 miljarder kronor. Produktionsbortfallet motsvarar 350 miljoner kronor per 100.000 invånare. Kvinnornas andel var cirka 2/3.

Smärta bör behandlas

Reumatiska sjukdomar är ofta förenade med smärta som bör behandlas. Först och främst för att undvika onödigt lidande, men också därför att obehandlad värk kan leda till sömnproblem, depression och att smärtan blir ännu värre.

Inte sällan används värktabletter som har antiinflammatorisk effekt, så kallade NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska medel). Dessa läkemedel verkar inflammationshämmande, men problemet är att läkemedlet inte bara lindrar värken, det förstör samtidigt en del av det skydd som magen behöver och ökar därför dramatiskt riskerna för allvarliga eller dödliga komplikationer i magen. Nya smärtläkemedel riktar sig däremot bara mot värken och låter magens skydd vara ifred.

Det finns därför goda medicinska skäl att byta ut äldre smärtläkemedel mot dessa specifika COX-2 hämmare, åtminstone för patienter som har förhöjd risk för magkomplikationer.

Färre blödande magsår med COX-2-hämmare

Återigen har det bekräftats, nu i en oberoende epidemiologisk studie som publicerades i höstas, att risken för blödande magsår är fyra gånger större för patienter som fått konventionella NSAID preparat jämfört med patienter som fått coxiber.

– Det är en mycket välgjord och stor studie som åter bekräftar fördelarna med COX 2-hämmare, säger Richard Ekesbo, distriktsläkare. För patienter med kronisk smärta, exempelvis de som lider av ledgångsreumatism är specifika COX-2-hämmare bra läkemedel. Dessa patienter tillhör en stor riskgrupp eftersom de ofta har andra mediciner som ökar risken för magproblem. Det är dyrare preparat, men valet är i alla fall enkelt eftersom man kan spara pengar i förlängningen genom att använda dem. Det är en kostnadsfråga men man måste se rimligheten i vad som kostar, avslutar han.

källa: pfizernytt

Inlägget Reumatism är tre gånger så vanligt bland kvinnor dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Ledvärk är vanligare bland kvinnor än män. Fyra av tio kvinnor över 50 år har sjukdomen. En undersökning bland 310 kvinnor i åldrarna 50-65 år visar att:

• 44 procent av kvinnorna har ledvärk
• 54 procent av dem tar medicin för att lindra värken eller minska besvären.
• 42 procent tror ledvärk är en del av ett naturligt åldrande – vilket är felaktigt och kan leda till att man inte söker vård och har ont i onödan
• 14 procent är sjukskrivna på heltid på grund av sin värk

Orsaken till ledvärken är att brosket i lederna brutits ner. Men det går att lindra besvären hos dem som har lätt till måttlig ledvärk. Resultat från studier tyder på att ämnet glukosamin även kan hejda nedbrytningen av brosket.

Glukosamin är ett ämne som finns naturligt i brosk och senor. Det bildas av socker och aminosyror. Det går också att tillföra utifrån i tablettform, genom Artrox som är ett receptfritt läkemedel som finns på apoteket. Det kan också skrivas ut av läkare och ingår då i högkostnadsskyddet för läkemedel.

Inlägget Ledsvikt drabbar 4 av 10 kvinnor! dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Pia Nordin, sjuksköterska från Örnsköldsvik, har lidit av smärta hela sitt vuxna liv. De tunga medicinerna har gett tillfällig lindring, fast oftast med svåra biverkningar. Men så fann hon boken ”Nu räcker det” skriven av Ursula Jonsson, som också ligger bakom Föreningen kroniska besvär.

Pia slukade de 234 sidorna. Aha-upplevelserna avlöste varandra. Pia följde delar av bokens dietråd. I dag säger hon sig aldrig ha mått bättre. Eksem, migrän, sockersug, gasbildning, myrkrypningar i benen, tarminflammationer, trötthet – nästan allt är borta. Och mer än fem kilo har försvunnit på tre månader. Livskvaliteten har återvänt.

Dieten handlar om att utesluta vitt bröd och alla produkter som innehåller mjölk och jäst. Borta är också kaffebröd, godis och alkohol. Efter ett par veckors abstinens kom vändningen. Numera är Pia pigg, glad och utvilad på morgonen. Tidigare tog arbetet nästan all kraft, nu orkar Pia inte bara med familjen utan också sina vänner. Nästa mål är att besegra de sista resterna av fibromyalgin, giktbesvären, genom att plocka bort också spannmålsprodukter ur kosten.

Vill du köpa boken kontakta då Bollsta-bruk förlaget.

Inlägget Pia: Efter år av smärta är fibromyalgin nästan besegrad dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Vilka är symptomen?

Symptomen är brännande, molande och ömmande muskler. Värken kan vandra runt i kroppen och orsaka sömnproblem, magbesvär och minnesluckor. Du känner dig ständigt trött.

Hur behandlas sjukdomen?

De flesta får ingen hjälp i den traditionella vården. Många söker egna vägar för att hitta lindring. Ett nytt vaccin som stimulerar immunförsvaret har testats mycket positivt och kan komma att hjälpa tusentals kvinnor inom cirka två år.

Diet kan vara positivt

Det finns ett samband mellan nickelallergi och fibromyalgi. Och eftersom vissa födoämnen innehåller just nickel kan en dietbehandling vara positiv, speciellt om den är relaterad till ett bristtillstånd eller ett allergiskt tillstånd.

Smärtan kan bevisas

Personer med sjukdomen fibromyalgi upplever smärta starkare än friska personer. Det har forskare nu för första gången kunnat bevisa med hjälp av magnetröntgen. Värksjukdomen har tidigare varit en omdiskuterad diagnos som ofta förklarades med psykiska besvär men nu har man upptäckt att personer med fibromyalgi har en annan smärtreaktion och lägre smärttröskel än friska personer. Över 200 000 svenskar beräknas lida av fibromyalgi

Inlägget Vad är fibromyalgi? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.