Meny
PLASMA – alternativ behandling till ledvärk och mjukdelsinflammationer?
Kvinnor lever 4,5 år längre än män och står för sextio procent av alla sjukskrivningar där diagnoser som artros, smärta, värk, ont i leder, rygg och nacke dominerar.
Artros, från grekiskans ”Arthrosis”, är ett medicinskt begrepp för vissa förändringar i lederna, då en gradvis nedbrytning av brosket som täcker ledens benändar sker. Artrosen kan vara mer eller mindre utvecklad och ge allt från lindriga besvär till påtagligt plågsamma.
Muskelseneinflammationer, s.k tendiniter, drabbar i princip alla vuxna svenskar någon gång under livet. Tennisarmbåge, sen-problem i axeln, nackspärr och ryggskott är några av de vanligaste muskel- och seninflammationerna, något de flesta har erfarenhet av. Kronisk värk i nacke, ländrygg och i muskelfästena kring höften eller knäna drabbar dock oftare kvinnor och dominerar deras sjukskrivningar. Smärta och värk tillhör, tråkigt nog, många kvinnors vardag.
Det finns konventionella riktlinjer till behandling för artros som anpassad träning, anti-inflammatorisk medicinering för muskel och sen- problem, men också riktad sjukgymnastik, stötvågsterapi och metoder som akupunktur för att lindra och förebygga smärta.
Men det finns också andra behandlingar som inte är så vanliga i Sverige. Ett alternativ är behandling med egna tillväxtsfaktorer som används i andra länder i Europa, främst i Tyskland och Nederländerna. Här används patienternas egna plasmaprodukter som standardbehandling. I Sverige är vi dock långsamma med att ta till oss nya metoder, så nu erbjuds dessa behandlingsmetoder endast inom privatsjukvården.
Plasmabehandling (även kallat ACP eller PRP) är ett alternativ till de konventionella metoder som nu dominerar i artrosvården. Plasma betyder ”allt flytande i blodet minus blodkroppar”, den är hyperrik på proteiner, hormoner, tillväxtfaktorer (dina egna). Tillväxtfaktorerna är vanligtvis mycket utspädda och utgör endast cirka 1 procent av blodet. Man lämnar sitt blodprov under ett mottagningsbesök. Provet centrifugeras sedan och därigenom separeras blodplättar, tillväxthormoner, och antikroppar från blodet. Därefter injiceras den separerade vätskan i den drabbade leden eller senfästet, vanligen knäartros eller tennisarmbåge. Hela proceduren tar cirka 20 min. Från blodprovet får man ut cirka 6 ml plasma vilket räcker att dela på t.ex. till båda knäna. Bästa resultat får man på koncentrerad behandling, som en injicering i veckan tre gånger, och en boosterdos efter 4-6 månader, totalt 4 gånger. I Sverige kan du inte få detta finansierat eller genomfört via Landstinget, sålunda får du som patient själv stå för kostnaden. Priset varierar mellan 3000 – 5000:- per injektion. Patienten ges det bästa ur det egna systemet, biverkningsfritt och utan artificiella tillsatser. ACP har spelat en viktig roll i läkning av vävnader och har använts för en mängd olika indikationer i över 30 år, och det finns dokumenteras användning över 200 år.
Kärt barn har många namn.
ACP som står för Autologous Conditioned Plasma, det betyder kroppseget behandlad plasma. PRP är princip samma sak som ACP, Platelet Riched Plasma = Plasma som är berikad med blodplättar, de har bara olika namn. Man hittar lätt bra forskningsresultat när man söker på nätet av ortopedisk behandling av artros och sen-inflammationer, många studier av god kvalitet har gjorts i olika länder. Särskilt bra resultat finns på lindrig artros som inte gått för långt samt muskelsenfästen i armen.
Visst är det ologiskt, för att inte säga dumt, att inte erbjuda denna behandling till fler. Viss förändring är dock på gång och en del försäkringsbolag har börjat acceptera behandlingskostnaden. Men sammantaget behandlas bara de som har råd. Det blir en ojämställd vård, majoriteten av kvinnor och äldre tillhör inte gruppen av höginkomsttagare. Samhällsvinsten, både i form av minskat lidande och reducerade kostnader, är uppenbar. Så varför vi är så långsamma när vi dras med skenande sjukvårdskostnader?
Marjut Sohlman Carlström M.D, MBA Ortoped, Överläkare
