Stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar. Vid stress fungerar våra kroppar på samma sätt i dag som de gjorde hos våra förfäder. När fara hotar reagerar kroppen intuitivt. Hjärnan sänder signaler som får hjärtat att slå fortare. Musklerna spänns. Stresshormoner utsöndras i blodet för att frigöra nödvändig energi. Smärttröskeln höjs. Blodet blir mer trögflytande för att vi inte ska förblöda om vi skadas. När kroppen går på högvarv koncentreras all energi på att vi ska prestera vårt allra bästa. Organ som matsmältning och fortplantning går på sparlåga eftersom de inte behövs i en kamp på liv och död. När hotbilden är borta går kroppen tillbaka i normalläge, slappnar av och återhämtar sig inför nästa uppladdning.

Ständigt Beredskapsläge

Så länge kroppen ges tillfälle att återhämta sig kan akut stress vara den positiva kraft som gör att vi klarar av svåra utmaningar. Om vi däremot ofta reagerar med kraftig stress, även när det egentligen inte behövs, kan stress vara skadligt. Får vi ingen möjlighet att återhämta oss mellan uppladdningarna försämrar stressen i stället vår prestationsförmåga. Om kroppen ständigt står i beredskapsläge kommer kroppen i  obalans och en sådan konstant anspänning sliter hårt på kroppen Långvarig stress och  stress utan möjlighet till återhämtning är skadlig både för kropp och själ och kan leda till många symtom, sjukdomar och problem med hälsan.

Metabola Syndromet

Det varnas ofta för det metabola syndromet som sambandet mellan typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och bukfetma kallas. Långvarig stress ökar risken för metabolt syndrom, som i sin tur innebär en betydlig ökande risk för att insjukna i kranskärlssjukdom eller stroke. Långvarig stress ökar också risken för de enskilda  riskfaktorerna som ryms inom det metabola syndromet, framför allt högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) (cystor på äggstocken) kallas kvinnans metabola syndrom, har allt enligt ovan plus för öga testosteronnivå i blodet ledande till manlig behhåring typ skäggväxt).

Inlägget Detta är den skadliga stressen dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

I det priviligierade Sverige i dag är sex gånger fler kvinnor sjukskrivna för utmattning jäm-fört med 2010. ”Någonstans mellan lämning på förskola och morgonmötet, mellan aw:n och föräldramötet, eller med pannan lutad mot tvättmaskinens lucka brakar kvinnorna samman” har någon sagt.

Ja, så kan det te sig i dag, där så många blir sjuka och behöver lång återhämtning för att kunna komma tillbaka till en produktiv och fungerande arbetstillvaro med rimliga vardagskrav. För hur ska samhället utan rimlighet kunna utvecklas till att balanseras mellan yrkesliv, familjeliv och lönearbete för både kvinnor och män.

I det här läget talar vi hälsa och framfört allt, kvinnohälsa. Under många år har den så kallade pigdebatten varit i gång. Den totala jämställdheten i parrelationen har ansetts vara enda lösningen på hur avlastningen ska hända – och det är en god tanke. Men det fungerar inte fullt ut. Fortfarande har kvinnorna det största ansvaret och den största arbetsbelastningen i hemmet, även om vi kommit en bra bit på väg, i alla fall i Sverige. Men kanske kan vi rätt snabbt komma ännu längre om vi lär oss att ta hjälp. Och efterfrågan på hushållsnära tjänster fortsätter öka. Det finns företag som har breda tjänsteutbud för vardagshjälp, som hos Hemfrid, där kan man köpa tjänster som innefattar mycket mer än bara städning, allt från att hämta och lämna barn på förskolan, få hjälp med tvätt och strykning, fixa trädgården, flytthjälp eller, vilket är vanligt hos de äldre, få hjälp med till exempel enklare matlagning och ärenden eller sällskap till läkaren. Det finns en mängd tjänster, det här är bara några.

Maria Andersson, VD på Hemfrid, som erbjuder marknadens kanske bredaste utbud av hushållsnäratjänster, säger att det har hänt mycket i samhället som gör att den här typen av hjälp till hushållen – vare sig det är bland de yngre eller äldre, fått allt mera uppskattning och behoven är tydliga.

–Vår grundare Monica Lindstedt startade Hemfrid för över 20 år sedan med idén om hur fler ska orka mer. Sedan dess har vi fortsatt driva och utveckla branschen. Främst är det förstås rutavdraget som varit betydelsefullt, det har gett incitamentet att börja köpa tjänster. Och när man väl börjat ta hjälp inser många vilken lättnad det ger i vardagen, säger Maria.

–Hemfrid började med veckostädning, idag erbjuder vi en helhetslösning för hemmet och familjen. Vi satsar hela tiden på utveckling för att hitta de tjänster som är mest värdefulla för våra kunder. Bland annat erbjuder vi barnpassning, trädgårdsservice och enklare hantverkshjälp. Vi kan städa ur ditt förråd, sortera gamla prylar och åka till återvinningen, så tillsammans gör vi även skillnad för miljön. Hållbarhet är viktigt för oss och vi har till exempel tagit fram egna städmedel som är miljömärkta med Bra Miljöval. Vi är också noga med att matcha hemfridare efter kundens önskemål, framförallt när det gäller våra omsorgstjänster för barnpassning och vardagsomsorg. 

–Och våra anställda är anställda hos oss, av Hemfrid, med kollektivavtal vilket vi haft sedan bolaget startades. När det gäller utbildning och språkundervisning är vi delaktiga i integrationsfrågan vilket vi också är stolta över. Swedish Fika, vårt språkcafé, är ett annat uppskattat forum där vi bjuder in våra hemfridare och kunder till en gemensam fika i syfte att träna på det svenska språket.

Hög tid att ta hjälp för att orka alltså. Det handlar verkligen om kvinnors hälsa och är ännu ett viktigt sätt att skydda sin hälsa!

Läs mer på www.hemfrid.se.

Inlägget Hjälp när man behöver hjälp dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Nästan var 8:e vuxen i Sverige har fått antidepressiva läkemedel utskrivet i år. Detta är en ökning med 60% sedan 2006. Ångest och utmattning har gått ned i åldrarna och depression toppar WHOs lista av orsaker till ohälsa. Vad är det som stressar oss idag? Hur känner vi när vi börjar bli överansträngda? Och vad ska vi göra åt det? 

Av Gabriella Svanberg

På mitt jobb träffar jag så gott som dagligen personer som drabbats av utmattningssyndrom. Högpresterande personer som pressat sig hårt under lång tid för att få livspusslet att gå ihop. De som kän-ner hur orken minskar för var dag som går.

VIKTEN AV ÅTERHÄMTNING 

Jag brukar jämföra en utmattad hjärna med en överansträngd lårmuskel. Till skillnad från elitidrottsmannen har vi inte fått lära oss vikten av återhämtning, inte vad som pressar oss, hur vi känner när vi börjar bli överansträngda och vad vi då ska göra. En människa som börjar få svårt att koncentrera sig, få svårt att sova, får sämre minne gör ofta precis tvärtom. Istället för att se det som symtom på överansträngning och vila och släppa alla måsten för en stund försöker vi pressa oss själva lite till, gå upp lite tidigare för att få de där mailen ivägskickade.

VAD ÄR DET SOM STRESSAR OSS?

Stress är kroppens fantastiska system som ska rädda oss i nöden. Det är det biologiska larm som går på av verkliga eller inbillade hot, som sprutar ut kortison för att ge oss tillfälliga superkrafter. Systemet är skapat för akut fara och ska stängas av så fort faran är över. Så fort lejonet försvunnit ska vår kropps kemi gå till normalläge. Hotet idag är dock inte som lejonet som försvinner när det fått sitt byte för kvällen. Det som skulle få oss att faktiskt lägga oss tryggt bakom en buske och andas ut. Det som skulle få våra kortisolnivåer att blixtsnabbt sjunka. Hotet idag är mycket mer diffust och svårhanterligt. Det största hotet idag är det sociala hotet. Hotet att inte räcka till. Hotet att inte vara duktig nog, attraktiv nog, intressant nog, smart nog, att inte duga som chef, som förälder, som vän, som partner. Vi har en naturlig drivkraft till att vilja bli accepterade av ”flocken” då det evolutionärt innebar en stor fara att hamna utanför och då kunna bli ett lätt byte. Rädslan för att inte bli accepterad, att bli utesluten är djupt rotad inom oss och det är idag en konst att känna sig tillräcklig i en tid där man inte längre jämför sig med sina grannar utan med en hel värld.

VAD SKA VI GÖRA ÅT DET? 

De senaste 20 åren har jag jobbat mycket med att försöka förstå fenomenet och vad vi behöver göra för att kunna hantera detta larmsystem som egentligen bara vill skydda oss. Jag har kommit fram till vikten av att lära oss att känna oss tillräckliga vilket är en konst idag inte minst för ungdomar som lever i en värld där man kan mäta sig med alla, där en statusuppdatering kan vara viktigare än verkligheten, där majoriteten säger att de hellre skulle bli av med sin röst än sin telefon. Det positiva här är att hjärnan är plastisk, formbar och har en fantastisk förmåga att reparera sig. Kan vi lära oss konsten att stänga av larmet så har vi goda förutsätt-ningar för att hålla oss hållbara. Vi tränar dessa mentala redskap inom yoga, inom kamsport och meditation och så även inom Acceptance and Commitment Therapy 

(ACT) som är en träning i hållbart förhållningsätt. Här tränas mentala styrkor genom övningar i att stanna upp, i att få distans till sina tankar, att lära sig vad acceptans är, vad meningen med värderingar är samt förmågan att ta steg. Här kallas det man tränar upp psykologisk flexibilitet vilket är förmågan att rikta sitt fokus där det i stunden gör mest nytta. Precis som fotbollsspelaren behöver ha fokus på bollen, kan vi behöva ha fokus på våra uppgifter snarare än på jämförelser med omvärlden, dömande tankar om vår prestation, onödiga orostankar som är helt irrationella, spekulationer 

om inte går att få svar på. Det handlar här om att minimera onödigt lidande, att ha fokus där det gör nytta, där vi får en lagom ansträngning för att växa och utvecklas inom områden vi vill, men samtidigt må bra, vara harmoniska och hållbara.

PSYKOLOGISK FLEXIBILITET

Det är dags att vi börjar tänka lite mer som en elitidrottsman. Som jag ser det behöver vi se över vår kravnivå för vår hjärna. Vi behöver väga in återhämtning för vår hjärna som en självklar del som vi ej ska ha dåligt samvete för, vi behöver lära känna och lyss-na på våra symtom på att hjärnan behöver vila och lära oss konsten att då släppa alla krav och måsten för en stund. Allt detta går att träna upp och med vår plastiska hjärna blir det lättare och lättare ju mer vi tränar på det.

                                                                                     Gabriella Svanberg

                                                                    leg. psykolog, specialist i neuropsykologi

Inlägget Varför är vi så stressade? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Handledning/coaching – varför då?

Aleksandra Elfström

I våra liv idag behöver vi få till stånd balans i tillvaron, balans mellan de olika arenorna – arbete, familj och personligt. Den ständigt ökade stressen i arbetslivet ihop med våra egna krav och förväntningar på livet gör att frågan om hur vi får balans i livet alltmer hamnar i fokus.

Det gäller att få en balans mellan krav och förväntningar på oss själva och våra resurser och förmågor. Balans handlar om att vårda, odla och lyfta fram det jag vill, tror på, önskar och behöver. Det man ger fokus och näring kommer att växa.

Vad är handledning/coaching?

Begreppet coaching kommer ursprungligen från USA. I början använde man coaching inom idrottsvärlden för att förbättra resultat och nå sina mål. Med tiden insåg man att coaching även fungerade inom organisationer för att öka effektivitet och stärka målfokus. Idag har även egenföretagare, entreprenörer, ledningsgrupper, företagsledare, privatpersoner och par insett fördelarna  med att anlita en coach/handledare.

Coaching är ingen terapi- eller kurator/mentorrelation. Ordet coaching missbrukas alltsom oftast.

Man använder det i situationer där coachen ger expertråd och svar på lösningar. Eller där man ställer allför mjuka frågor och bara väntar på svar. I båda fallen blir inte resultatet speciellt

lyckat. Handledarens/coachens roll är inte att ge lösningar på problem eller att staka ut exakt var möjligheterna ligger utan innebär att hjälpa den som handleds/coachas att själv finna möjligheterna och lösningarna.

Handledning/coaching är ett förhållningssätt och en kraftfull väg till utveckling med stor respekt för individen och en tro på individens inneboende förmåga. Den hjälper individen att fokusera på de viktigaste frågorna i yrkes- och eller privatlivet.

Många anser att handledning/coaching endast ska arbeta med nuet och framtid. Att arbeta med och lägga ner tid på att undersöka det förflutna anses kontraproduktivt. Min egen uppfattning i frågan är den att man  med fördel många gånger kan backa tillbaka bandet och blicka på det som har varit för att förstå, inse och se vilka behov som behöver tillgodoses nu och framåt.

Att handleda/coacha är att ge hjälp och stöd till andra så att de lyckas med sin upppgift, löser sitt problem, hanterar sin situation eller genomför sin förändring och utveckling. Det handlar om att ställa både kraftfulla frågor med tydligt syfte i kombination med att ge feedback.

Handledning stödjer och främjar handling och inlärning genom att medvetandegöra, utmana och motivera. Den ger tid för reflektion, prioriteringar och självinsikt.

Hur går det till?

Handledning/coaching bygger alltid på förtroende och tillit. Om inte den som ska handledas känner fötroende för och tillit till den som handleder kommer det inte att fungera. Förutsättningen för relationen är kommunikation. Där det är viktigt att inse hur vi talar men framförallt hur vi lyssnar. Handledaren tillför nya perspektiv och infallsvinklar och är en samtalspartner som är uppriktig.

Handledaren arbetar eklektiskt. Hon/han använder sig av olika metoder och angreppssätt beroende på vad som passar där och då. Det handlar om att agera så att det passar den individ eller grupp man handleder. Att laga efter läge – känna in på vilket sätt man ska stödja, vänta in, trycka på, sätta fokus på och ge feedback. Vid rätt tidpunkt, på rätt sätt och i rätt mängd. För att få individen och gruppen att växa, ta till sig och utvecklas.

Vad krävs av handledaren/coachen?

Handledaren/coachen måste arbeta utifrån nyfikenhet med lyssnandet som verktyg. Hon/han tar en aktiv roll, är inriktad på handling och age

rar med kraftfulla frågor och ger feedback som driver processen framåt. Det är ett förhållningssätt som man lägger ovanpå den kompetens man i övrigt samlat på sig. Förhållningssättet måste utgå från frågor, feedback, den egna intuitionen och bygger på öppenhet mellan handledare och kund.

En riktigt bra handledare/coach har en tydlig målorientering, vet när det gäller att lyssna och när det är läga för att avbryta, fokuserar på den coachades BEHOV istället för på någon speciell metod eller teknik. Det handlar om en fingertoppskänsla – att känna när det är läge att vänta, trycka på och ge feedback och göra det vid rätt tillfälle och i rätt mängd utifrån just den individens behov. Det är  viktigt att ha ett genuint intresse för och en vilja att förstå någon annas behov. 

Ett handlednings- coachtillfälle sker först när handledaren/coachen och den coachade samarbetar som jämlikar och kan utbyta tankar och erfarenheter med ömsesidig respekt. Handledaren/coachen måste ha tålamod och vara uppriktigt nyfiken på den person hon/han ska handleda/coacha.  Som handledare måste man använda och lita på sin intition när frågor ska ställas och svar ska tolkas. Det handlar om att ha en tydlig grund för att kunna hantera alla olika tekniker och verktyg som står till buds samt att kunna hantera det oförutsägbara i samtalet. Utifrån detta kan den coachade individen fatta avgörande beslut för liv och arbete som kommer att påverka hennes/hans liv lång tid framöver.

Vilka förutsättningar behövs för att en person ska välja handledning/coaching?

Det behöver finnas en vilja, lust och önskan att utvecklas hos individen. Det kräver mod och uthållighet för att agera utifrån vad som har kommit fram i samtalen. Hon/han behöver ta sig tid till både reflektion och handling.

För vem är handledning?

Vi leder alla, andra människor och ska fungera i förhållande till dem, som förälder, chef, medarbetare, tränare, lärare osv.  Att då få någon som reflektera på ens agerande, att få bekräftelse och bli sedd,  att få en belysning av behov, få feedback, få en spegling av beteendena, att få en kick och spark i baken om det behövs och sist men inte minst att skapa sina egna lösningar och möjligheter.

När jag arbetar med handledning arbetar jag med chefer, ledningsgrupper, grupper, individer och par. Där jag måste se, förstå och arbeta utifrån att varje individ, situatuation och behov är unika.   

Och kräver sitt speciella bemötande och agerande.

Inget självändamål med handledning

Det finns inget självändamål med Handledning/coaching – målet är alltid att stärka individen eller gruppen i att själv ta ansvar, lita på sin förmåga, fatta beslut och följa dem, se och känna in vad hon/han behöver och vad hon/han utifrån det behöver göra nu och i framtiden. Som handledare måste man alltid jobba på att inte behövas.

Handledning/coaching handlar för mig om att lita på individens inneboende förmåga att själva lösa sina problem, göra val och  ta en aktiv roll i sin egen utveckling. Som utvecklingskonsult med mer än 15 års erfarenhet av att arbeta med utveckling av företag, organisationer och människor blir jag dagligen glad över styrkan med coaching  som förhållningssätt och som stöd i den processen.

Aleksandra Elfström
Utvecklings- och organisationskonsult med mer än 15 års erfarenhet av stora ledarutvecklingsprogram och grupputvecklingar.

Kontakt: aleksandra.elfstrom@comhem.se

Inlägget Handledning/coaching – varför då? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Nu drar arbetslivs- ochstressforskaren samt kärntruppsmedlemmen i 2,6 miljonerklubben Christin Mellner tillsammans med utvecklings- och organisationskonsulten Aleksandra Elfström igång ett utbildningsprogram för framgångsrikt ledar- och medarbetarskap.

Nu tar tjejerna ledningen!

De har kombinerat sina kompetenser för att tillsammans skräddarsy uppdragsutbildningar åt företag och ledningsgrupper. I den senaste forskningen inom ledarskap och vad som skapar både hälsa och motivation bland anställda ges konkreta verktyg att använda i den dagliga verksamheten.

Konkurrens på en globaliserad marknad

Dagens arbetsliv präglas i stor utsträckning av att företag för sin överlevnad tvingas att anpassa sig till konkurrensen på en globaliserad marknad. För att möta marknadens krav satsar många företag på att vara flexibla, vilket leder till återkommande omorganiseringar, uppköp, expansioner, sammanslagningar, nedskärningar, förflyttning av produktion till andra länder eller slutligen nedläggningar. En flexibel organisation kan lättare kunna anpassa sig till en föränderlig omvärld, vilket är en viktig faktor för framgång, men det betyder också ett uppskruvat tempo med höga krav på snabba omställningar och fokus på att ta marknadsandelar. Priset är ofta kortsiktiga vinster och återkommande chefsbyten.

Plus och minus för flexibilitet

Omstruktureringar syftar ofta till platta organisationer för att ytterligare öka flexibilitet och effektivitet. Det resulterar i att ledare och chefer får bredare, tyngre och otydligare ansvarsroller. Flexibilitet innebär också att arbetsuppgifter blir mer flexibla och att anställningsformer luckras upp så att företag i hög grad satsar på tidsbegränsade anställningar, inhyrd personal och konsulter för att anpassa personalstyrkan till skiftande konjunkturlägen. Det ger ökad ansvarsbörda och svårare uppdrag för chefer och ledare, men också att många inte längre har en lika trygg anställning som tidigare. Forskning visar att situationen leder till stress, oro, osäkerhet och minskat välbefinnande, men även minskad arbetstillfredsställelse samt engagemang och prestation. Denna otrygghet handlar om att man inte kan förutsäga och kontrollera varken arbetssituation eller egen ekonomi. Bristande kontroll är en tydlig, evidensbaserad risk för ohälsa, i synnerhet i kombination med höga krav.

Flexibilitet kan förstås även innebära fria arbetstider, hemarbete/distansarbete och självständiga projekt där den anställde i viss utsträckning tillåts styra över sitt arbete. Då har individen fått ett ökat ansvar att själv definiera, initiera, planera och genomföra arbetet. Denna flexibilitet innebär, trots det positiva i ökad frihet, ansvar och inflytande, dock risker för den anställde då ett ”friare” arbete blir svårare. Man är ständigt tillgänglig, nåbar och ”uppkopplad” – och egentligen aldrig ledig. Dagens arbetsliv ställer också höga kunskapskrav inte minst genom tekniskt avancerade lösningar vilket kräver att man håller sig uppdaterad inom den senaste utvecklingen. Man behöver ständigt utvecklas för att höja sin kompetens och vara anställningsbar, allt för att stå sig i den hårdnande konkurrensen.

Ett gränslöst arbetsliv?

Det nya arbetslivet kan på detta sätt kallas gränslöst i meningen att roller och uppdrag är otydliga. Det kan vara oklart vem som gör vad. Det kan brista i organisatoriska stödfunktioner i kölvattnen av nedskärningar och omstruktureringar och ny teknik som gör att vi i stort sett kan jobba när, var och hur mycket som helst. Det blir upp till den enskilde att själv sätta gränser och avgöra när arbetet är slutfört. Alltså kan dessa nya arbetskrav, där tempot är högt och tid för reflektion och lärande är en bristvara, ge stressreaktioner som frustration, känsla av maktlöshet, man tappar motivationen och förmågan att prestera.

Men det nya arbetslivet ger på samma gång större möjligheter till stimulans, utmaningar och utveckling. Individer kan använda sin initiativrikedom och kreativitet, öka sitt eget ansvar, fatta egna beslut i arbetet och själv kunna bestämma över arbetstider och vara delaktig i det som rör organisationens framtid. Detta har också visat sig vara betydelsefullt för att må bra på arbetet och öka arbetstillfredsställelsen. Men det är en frihet och inflytande som måste backas upp av återkoppling och stöd, vilket är särskilt viktigt ifrån framförallt chefer. Stöd är en väsentlig och hälsofrämjande faktor som visat sig vara ett skydd mot många negativa hälsoeffekter.

Hur ser ett gott ledarskap ut?

Beroende på hur vi som individer hanterar dessa nya arbetskrav och villkor, men också vilket stöd vi har ifrån ledning och organisation, så kan alltså effekterna skilja sig åt, antingen negativa eller positiva. Många av de fallgropar, men också möjligheter, som finns i detta gränslösa arbetsliv kan kopplas till ledarskapet på arbetsplatsen. Det är ju ledningen som styr och strukturerar arbetet och organisationen som helhet. Den ledarstil chefer har påverkar de anställdas engagemang, motivation och hälsa.

Önskvärt och föredömligt är ett utvecklande, transformativt ledarskap, en ledarstil som bidrar till välmående, effektivitet och känslan av meningsfullhet, rolltydlighet och utvecklingsmöjligheter bland medarbetarna.

• Utvecklande ledarskap utgörs av föredöme, personlig omtanke samt inspiration och motivation.

• Ett föredömligt ledarskap handlar om att ledaren har en god värdegrund, tar ansvar för verksamheten samt föregår med gott exempel och visar personlig omtanke, att ledaren är kapabel att ge stöd åt sina anställda och på ett framgångsrikt sätt kan konfrontera de individer som inte utfört sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt, men även lyfta det som medarbetarna utfört väl.

• I ledarskapet ingår vidare att utforma och förmedla tydliga och avgränsade ansvarsområden, roller och arbetsbeskrivningar för såväl chefer som anställda, samt att kontinuerliga uppföljningar och återkoppling på arbetsprestation görs.

Men ett framgångsrikt ledarskap är inte möjligt utan medarbetarna. Det finns inget ledarskap utan människor att leda, och det utvecklas genom relationerna. Om inte medarbetarna förstår och stödjer ledaren så blir det inget väl fungerande företag. Att leda bygger på att medarbetarna känner tillit och förtroende för ledaren och att ledaren i sin tur lyssnar. För att leda andra krävs insikt i vad som skapar motivation hos varje individ. En av de viktigaste frågorna för människan är meningsfullhet. Den som känner sig sedd och bekräftad upplever en mening med sitt arbete och känner sig motiverad och betydelsefull.

För att kunna tillgodose varje individs behov och även se vad gruppen behöver för att utvecklas, växa och gå framåt behöver ledaren förståelse för hur människor och grupper fungerar och kunna hantera processer inom gruppen. Denna typ av lyhört och både individ- och situationsanpassat ledarskap förutsätter i sin tur en god kunskap och självmedvetenhet samt insikt i hur egna behov och beteenden styr och påverkar andra. Ett utvecklande ledarskap uppmuntrar och ger stöd, är närvarande, skapar dialog samt ger feedback och utrymme för reflektion.

Framgångsrikt ledarskap innebär att vara både uppgifts- och relationsorienterad. En ledare av idag behöver god självinsikt, goda kunskaper om relationer samt kompetens att själv coacha/handleda individer och grupper, med andra ord: ett coachande ledarskap. Genom att hjälpa andra att hitta sina drivkrafter och definiera önskade resultat så hjälper ledaren sina medarbetare att få ut mer av sin faktiska potential. Det vinner alla, ledare, medarbetare och företaget på.

Omvärdera ledarskapet

Vi behöver en omvärdering av ledarskapet. Från enbart affärsplanering och ekonomiskt tänkande till öppen dialog, relationsbyggande och närvaro med fokus på hållbarhet, både vad gäller verksamhet och människorna som ska utföra detta. Nästa generations ledare, där män och kvinnor utgör lika delar, kommer att kräva det för att deras anställda och de själva ska hålla och därför tycka att det är värt att ta en plats i ledningsgruppen!

Vi har verktygen – ni viljan!

Inlägget Framgångsteknik för ledarskap och medarbetarskap dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Det var rubriken på ett seminarium för kvinnor arrangerat av 1,6miljonerklubben i samarbete med MammaMia och Swedbank i Stockholm.

En av föredragshållarna var fil dr i Psykologi Giorgio Grossi, som talade om kvinnor och vardagsstress. Någonting många kände igen sig i.

Giorgio fick snabbt en bra kontakt med publiken när han började sitt föredrag med att ställa frågor till kvinnorna om de kände igen sig i vissa situationer. Ovanligt många erkände generat att de också känt en impuls att knuffa till gubben i kön framför, när det inte gick tillräckligt fort. Och andra stress-relaterade handlingar.

Stimuli och respons

Giorgio talade bland annat om stimuli och respons. Alltså någonting händer (kön till kassan på Ica är oändlig och du har bara 10 minuter kvar på din lunchrast) och det påverkar dina tankar, dina känslor, ditt beteende och din fysiologi. T ex ”kan hon inte plocka upp sina varor lite snabbare…”. Tankar som gör dig upprörd – känslor. Så irriterad att du byter kö eller kanske till och med knuffar till gubben framför dig i kön – beteendet – som bidrar till att din puls går upp, du får hjärtklappning m m – fysiologin. Alla komponenter påverkar varandra och det spelar ingen roll om det är tankarna, känslorna, beteendet eller fysiologin som startar processen. Det slutar oftast med att du försöker hitta korta vinster (t ex byter kö) när du egentligen borde ifrågasätta dina egna tankar och beteende och försöka ändra på det, för att må bra och få vinster på lång sikt.

– Det finns många exempel på den här typen av flyktbeteende, menar Giorgio, alltså när man söker korta vinster, korta kickar. Nikotin, alkohol, spelmissbruk, sexmissbruk och liknande är alla exempel på ”belöningar” som ger snabb tillfredsställelse för stunden, men är förödande för hälsan på lång sikt.

Mycket av föredraget handlade förstås om kvinnor och stress. Om att många av oss ”går in i väggen” eller som man säger på fackspråk; drabbas av utmattningssyndrom. I den här salen, bland hundratals kvinnor, var det många som kände igen sig i typiska stress-beteenden, men hur vet man om man är i riskzonen? Innan man går in i väggen och lidandet tar över vardagen och livet?

– Ja det finns tidiga tecken som vi själva kan vara uppmärksamma på, menar Giorgio, och försöka förändra vårt beteende och våra tankar, innan det är för sent.

1. Rubbad sömn

Vi laddar våra batterier när vi sover. De som lever ett stressigt liv, men sover gott om nätterna får återhämtning, och klarar sig ofta därför från att ”gå in i väggen”. Många kvinnor, och även män, kan ligga vakna och älta vardagsproblem nätterna igenom, och då får man ingen god sömn. Man är så mån om att ”ligga steget före”, alltså en slags förberedelse inför ”allt” som ska hända nästa dag eller nästa vecka, att man går igenom med sig själv där i nattens mörker vad man ska säga och göra.

2. Minnet sviker

Ni vet när man upptäcker att man glömt någonting viktigt när man lämnade hemmet på morgonen och springer tillbaka. Men när man står där i köket minns man inte vad det var man hade glömt… Ännu otäckare är det när du sitter i bilen på motorvägen och plötsligt undrar vart du är på väg.

3. Svårt att hålla koncentrationen

Som när du står på Ica och språkar med grannen och upptäcker att du inte har hört ett ord av vad hon sagt… Eller när du läser en spännande bok och kommer på dig själv med att du tänkte på tvätten som ska strykas de senaste två sidorna, och får därför läsa dem en gång till.

4. Virrig

Se ”Minnet sviker” och liknande omotiverade och oplanerade handlingar. T ex om du ska åka buss och vet vilken tid bussen går, men upptäcker när du lämnat bostaden att du inte vet var busshållplatsen är… Ett annat exempel är när du häller mjölk i juicen i stället för i kaffet.

5. Svårt att ta beslut

Aftonbladet eller Expressen? Loka eller lättöl till lunchen? Ska jag ringa mamma nu eller senare? Både små och stora beslut känns omöjliga att ta och det i sin tur gör att man känner sig inkompetent och då blir man ledsen för det också.

6. Humöret i obalans

Ett tidigt tecken är när du blir rasande över någonting som du aldrig tidigare blivit upprörd eller arg på, kanske bara skrattat lite överseende åt. Du får kortare stubin helt enkelt. Dessutom blir du lättare kränkt och stött. Du tolkar in kommentarer och skämt från andra och tar det personligt. Du tror att det handlar om dig även om du kanske inte ens är inblandad.

7. Ständig oro

Du är rädd för att göra fel, göra för lite, göra för mycket, inte duga och inte räcka till. Du oroar dig även på natten och vill alltid ligga steget före. Du oroar dig för det du sa och det du kommer att säga. Du grubblar på ekonomin, jobbet, relationen, barnen, föräldrarna, rynkorna och omfånget på magen. Du ger ingen plats för skratt och glädje i ditt liv, bara ansvar för allt och alla.

8. Trött och seg

”Jag är så trött”. När du säger det flera gånger per dag är det dags att reflektera på varför. För många blir tröttheten också en orsak till att dra sig undan. Du ringer inte till väninnan och går inte på den där tjejträffen. Du orkar inte. Till slut kan du bli helt isolerad från ett socialt liv och då har det gått långt. Reagera och agera innan du hamnar där!

9. Värk

Kroppen gör ont. Det kan vara allt från spända axlar till högt blodtryck. Magen krånglar, ryggen värker, huvudet dunkar och hjärtat klappar hårdare och snabbare än det ska. Att leva med ständig värk påverkar också psyket och det är lätt att hamna i en negativ spiral. Den här typen av smärta är oftast förknippad med din livsföring. Visst kan värktabletter hjälpa för stunden, men för att bli fri från smärtan krävs en förändring i hur du lever ditt liv.

10. Slarvig med sin livsföring

När du hoppar över frukosten – varje dag – eller struntar i lunchen, alternativt slevar in den från diskbänken på fem minuter, då är du i riskzonen. Det gäller även när du skippar promenaden eller duschen, flera dagar i sträck. När jobbet, både det du får betalt för och det du gör hemma, alltid går före ”din egen tid”. Då är det dags att omprioritera.

Det går att förändra

Och kvinnor som känner igen sig i de här tidiga tecknen, hur ska vi bryta trenden för att inte hamna i utmattningsdepression? Hur ska vi stoppa oss själva innan vi också stapplar in i ”väggen”?

– Det finns en del saker man absolut kan göra, menar Giorgio. Enkla förändringar i vardagen, som inte behöver ta så lång tid och som inte innebär att du måste förändra hela ditt liv.

1. Ta en paus

Unna dig en paus på 15-20 minuter på förmiddagen och en på eftermiddagen. Gör någonting helt annat under en stund. Sitter du framför datorn i ditt jobb, lämna rummet och gå en liten promenad. Har du ett stillasittande jobb ska du röra på dig under pausen och har du ett hektiskt jobb där du springer omkring hela tiden ska du vila – kanske meditera – i en kvart. Återhämtning är viktigt! Om du bara kör på i 180 hela tiden, går kropp och själ på högtryck och till slut kraschar kroppen av sig själv – allt för att få en stunds vila.

2. Lunchen är okränkbar

Under lunchen ska du byta miljö – både mentalt och fysiskt! Det innebär att du inte snackar jobb under lunchen! Du ska avsätta minst 45 minuter och njuta av det du äter. Finns det möjlighet kan du ta en liten promenad ute i friska luften efter maten. Bra för matsmältningen och humöret. En god lunch, där du ger dig hän och njuter av varje tugga, kan bli din räddning!

3. Gå igenom vardagsproblemen mitt på dagen

Vi har en tendens att älta alla problem när vi lagt huvudet på kudden och egentligen ska sova! Det är då tankarna kommer och vi förbereder oss för det som komma skall. Det är tabu om du vill må bra! Planera hellre in en stund på dagen, kanske en kvart innan du ”stämplar ut” och går hem från jobbet, då du går igenom samma typ av vardagsproblem som de du ältar när du ska sova. Om tankarna ändå kryper på dig när du lagt dig i sängen, ska du se dem i vitögat och be dem lämna dig omedelbart. Påminn dem om att de är välkomna i morgon när det finns tid avsatt för dem.

4. Varva ner innan du går och lägger dig

Gå inte direkt ifrån datorn till sängen! Se till att du varvar ner ett par timmar innan du går och lägger dig. Skapa en lugnande ritual, gör ingenting engagerande precis innan du går och lägger dig. Det är bra med motion, men gör ingen joggingrunda efter klockan nio på kvällen. En lugn promenad är okej, men ingenting fysiskt som ökar din puls och får adrenalinet att rusa. Låt din hjärna gå ner i varv och njut av din vila.

Ingvor Farinotte

Inlägget Är du i riskzonen för stress dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Inlägget Bli ung och glad av stress dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.