Det är naturligt att föda barn. Med den etablerade synen blir det enkelt att nedprioritera allt som har med förlossningar att göra.Och resultatet är att vi i Sverige befinner oss i en skamlig och ovärdig nedförslöpa.

Av Britt-Marie Mattsson

Ibland låter det som om krisen i förlossningsvården bara är ett glesbygdsproblem. Det skulle i så fall vara ett tillräckligt stort bekymmer för att få politiskt ansvariga att reagera och agera. Men sanningen är att politiker även i större städer som Stockholm och Göteborg sedan lång tid tillbaka har sparat in på det mesta som har med kvinnors reproduktiva hälsa att göra. Hängiven förlossningspersonal, som vet vad som krävs, hamnar i kläm mellan en professionell syn och orimliga besparingskrav.

Att, som idag, tvinga gravida kvinnor att sväva i ovisshet om var de skall ”få” föda in i sista skedet av förlossningen – och ofta sedan de avvisats från flera resursförsvagade BB:n efter varandra – kan inte benämnas som något annat än psykisk tortyr. Att låta kvinnor gå orimligt länge över tiden är ett risktagande som inte bör accepteras. Att omföderskor, med skador från tidigare förlossningar, skall behöva böna och be om att ” beviljas” kejsarsnitt – och oftast avfärdas trots att de medicinska skälen för ett planerat snitt är otvetydiga – är ingenting annat än misshandel. Att nyförlösta mammor, som spruckit och sytts efter besvärliga förlossningar, sänds hem efter några timmar är häpnandsväckande.. Att en kvinna som till sist ”fått” kejsarsnitt tvingas åka hem efter ett drygt dygn – med katetern kvar dinglande mellan benen och med uppmaningen att köa in på gynakuten dagen därpå för att få den borttagen- är skandalöst. Och att knuffas ut efter ett knappt dygn efter en svår förlossning med två läkarintyg på receptet med en stor förpackning beroendeframkallande opiater – och med uppmaningen att hemma medicinera sig själv trots att tabletterna vid amning kan påverka den nyföddes andning – är inte bara snudd på tjänstefel utan ett allvarligt snedsteg som strider både mot yrkesetiken och väl beprövad erfarenhet.

Kvinnor håller inte längre tyst om vad de utsatts och utsätts för i förlossningsvården. Sociala medier svämmar över av hårresande berättelser om vanmakt och vanvård. Men rösterna klingar i stort sett ohörda. För om sjukvårdsansvariga politiker lyssnade är frågan – varför händer det då så lite och i de flesta fall ingenting alls?

Det är upprörande i sig att förlossningsskador ända fram till våra dagar inte dokumenterats och arkiverats, och senare digitaliserats, i nationellt tillgängliga register där verksamheter kan jämföras och utvärderas. I de fall som skador finns med i journalerna beskrivs de dessutom ofta som ”normala ” och uppföljning saknas över hur omfattande besvär skall hanteras.

Nyförlösta kvinnor förväntas tiga och lida. De få som till sist når hjälp, och tas på allvar, kommer ofta för sent för att besvären skall kunna åtgärdas och skuldbeläggs därmed för att de inte själva tagit sig fram i vårddjungeln. Det kan ha varit åratal av både fysiskt och psykiskt lidande som i värsta fall aldrig kan behandlas på det sätt som skulle kunnat varit möjligt i samband med förlossningen.

När jag skrev min bok Kvinnorna byggde välfärden” ( 2022) kom jag i kontakt med läkarna Gunilla Carlstedt och Annika Forssén som under åren 1991 – 1993 i sin studie ” Arbete för livet” djupintervjuat kvinnor som var födda 1909 – 1929. Avsikten med deras studie var från början att kartlägga kvinnors arbetsliv och de inkluderade barnafödande som arbete. Men ju längre intervjuerna pågick i livsloppsundersökningen , desto mer blev dessa läkare medvetna om den vanmakt, rädsla och förtvivlan i samband med graviditeter och förlossningar som förföljt många av kvinnorna ända upp i ålderdomen.” Normala ” förlossningar, som beskrivits som ” utan komplikationer”, var i realiteten skräckupplevelser med allvarliga trauman. Att vara en ”duktig” föderska, som inte klagade, var en del av hela förlossningsvården på den tiden.

Men jag påminde mig då plötsligt också om att smärtlindring vid förlossning inte ens var självklart för födande kvinnor på 1960-och 1970-talen. Kvinnorörelsen – med Grupp 8 i spetsen – demonstrerade för smärtlindring och för att bedövning skulle användas när skador i underlivet skulle sys.

Hur är det möjligt, frågade jag mig, att den kvinnokampen är som bortglömd och att unga kvinnor idag skall behöva ta upp samma kamp igen? Då fick åtminstone nyförlösta kvinnor stanna kvar en vecka på sjukhus i normalfallen och längre vid kejsarsnitt för att återhämta sig och för att det nyfödda barnen skulle kunna undersökas noggrant. Nu skickas mammor och barn hem efter endast några timmar. Helt utlämnade åt sig själva och med uppmaningen att ” höra av sig” till den vanliga vården om det skulle bli några komplikationer. En nyförlöst kvinna skall vara ” duktig” än idag. Förlossningar är ju normalt, eller hur? Alltså är det orimligt att ” gnälla”.

Tanken svindlar att andra medicinska ingrepp – med så omfattande påverkan på kroppen som en förlossning – skulle beskrivas som ingenting och med hemsändning efter några timmar utan sjukskrivning. Särskilt om det handlade om operationer där patienterna är män .

Och eftersom graviditet och förlossning inte kan inordnas under ”sjukdom” utan är ” normalt” är ”sjukskrivning” dessutom nästan alltid uteslutet . Om själva ordet ” sjuk” leder till debatt , varför inte kalla två veckor efter förlossningen för ” mammatid” med sjukpeng och helt inriktad på återhämtning innan föräldraledigheten tar vid ? De som har lyckan att inte påverkas nämnvärt av förlossningen är bara att gratulera, men ” mammatid” är också till för dem.

Det är dags för Sverige – som länge talat om välfärdsfrågor som centrala – att helt omvärdera synen på förlossningar. De skall hanteras som dramatiska och omvälvande, både fysiskt och psykiskt och med stor respekt för den födande kvinnan. Den gamla ramsan om att ”kvinnor alltid har fött barn” får inte vara skäl för att de skall misshandlas.

BRITT-MARIE MATTSSON

Inlägget Dagens förlossningar liknar psykisk tortyr och misshandel dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Inlägget Alexandra Charles är nästan blind: Jag var förtvivlad och grät dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

• Mer än varannan person med osteoporos som behandlas inom primärvården anser att kunskapen är låg hos läkaren.
• Ju yngre personen är, desto större bedöms kunskapsbristen, vilket tolkas som att yngre personer har mer egen kunskap om sjukdomen och kan bedöma läkarens kunskapsnivå.
• På frågan om kunskapsnivån inom primärvården generellt, svarar över 70 % att kunskapen är låg.

– Kritiken mot osteoporosvården gäller allt från medicinering, utvärdering av behandlingen, målet med den, behandlingsalternativ och livsstilsråd. Personerna känner sig utlämnade med sin sjukdom, konstaterar Mai Bergström, ordförande Osteoporosförbundet.

 

Majoriteten patienter med osteoporos behandlas inom primärvården och i de stora regionerna Västra Götaland, Skåne och Stockholm, är det mer än 70 procent som anser att kunskapen om sjukdomen är låg inom primärvården.

– I vår undersökning svarar 70 procent att det är viktigt med en fast vårdkontakt, något man sedan flera år har rätt till men som inte fungerar i praktiken, säger Anita Sandström, vice ordförande Osteoporosförbundet.

– Vi vill se att denna rättighet blir verklighet i hela landet för bättre behandling genom kontinuitet i mötet mellan läkare och patient. Till sin hjälp behöver allmänläkarna ett kunskapscentrum i varje region som de kan rådfråga och få stöd av, avslutar Anita Sandström.

Den 17 augusti publiceras också förbundets debattartikel på Altinget.

Inlägget 70 % tycker att kunskapen om osteoporos i primärvården är låg dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Sepsis börjar med en infektion någonstans i kroppen som gör att kroppens immunförsvar aktiveras och hamnar i obalans. Detta leder till att flera stora organ i kroppen börjar fungera sämre. Vanliga följder av sepsis på de stora organen:

• Lungorna får svårare att syresätta blodet.
• Blodtrycket sjunker.
• Hjärnan påverkas så att du blir förvirrad eller får nedsatt vakenhet.
• Njurarna fungerar sämre och mindre urin bildas.

Är du drabbad av detta behöver du sjukhusvård för att bli bra igen.

Katetrar och andra föremål kan leda till sepsis

Sepsis kan också orsakas av att bakterier kommer in i kroppen via konstgjorda föremål som har satts in. Det kan vara en urinkateter, en dialyskateter eller ven- port. Svåra infektioner och ibland sepsis, kan också uppstå kring främmande föremål som ledproteser, en pacemaker, konstgjorda blodkärl eller andra, tillverkade föremål.

Hög alkoholkonsumtion en riskfaktor

Det är större sannolikhet att få sepsis och att bli allvarligt sjuk i sepsis för äldre liksom för den som har nedsatt immunförsvar. Det gäller också om du har en allvarlig sjukdom som cancer, diabetes, reumatiska sjukdomar eller en sjukdom som påverkar de stora organen. Det är också högre risk om du länge har haft en hög alkoholkonsumtion. Även långvarig kortisonbehandling och annan behandling med immunhämmande läkemedel kan öka risken för sepsis.

Av Ingemo Bonnier

Inlägget Därför kan du drabbas av sepsis dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

”Alkohol påverkar kvinnors hjärthälsa – men hur ?”
Sara Wallhed-Finn, psykolog på mottagningen för alkohol och hälsa vid Beroendecentrum Stockholm.

Hon forskar om kvinnor och alkohol vid institutionen för Global Folkhälsa vid Karolinska Institutet.
Det saknas mycket kunskap om hur förändrade alkoholvanor egentligen påverkar hjärthälsan, särskilt hos kvinnor. Inom ramen för en pågående långtidsuppföljning i det som kallas LIV, livsstilens betydelse för hälsan, kommer 1 500 personer med alkoholproblem inkluderas.
– Här hoppas jag kunna ta reda på mer om könsskillnader vid alkoholkonsumtion och hjärtkärlsjukdom. Vi gör det genom att studera vilken betydelse vår behandling på mottagningen har på längre sikt och vilken påverkan livsstilen har för hälsan.

Sara Wallhed-Finn tilldelas 125 000 kr

“Kvinnor har sämre överlevnad efter aortakirurgi”
Anna Jonsson Holmdahl, ST-läkare i thoraxkirurgi vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

– Min forskning avser att undersöka om ett aortamått justerat efter kroppsstorlek, jämfört med ett absolut aortamått, bättre kan förutsäga komplikationer i samband med och efter kirurgi. Det är något förvånande att det är precis samma mått som används som operationsindikation för både kvinnor och män. Det finns studier som visat att kvinnor har sämre överlevnad efter aortakirurgi än män.

Anna Jonsson Holmdahl tilldelas 50 000 kr

Finns det skillnader i intensivvården mellan män och kvinnor? Erik Zettersten, specialistläkare inom anestesi och intensivvård på Karolinska Sjukhuset i Solna, framför allt inom fältet neurointensivvård.

– Min avsikt är att undersöka om det finns någon skillnad i hur intensivt man idag behandlar män och kvinnor avseende blodtrycket efter en mycket svår form av hjärnblödning, “ICH”, och om det ser ut att ha någon effekt på hur det går för patienterna. Bidraget ger mig nu möjlighet att fortsätta försöka förstå om män och kvinnor får jämlik intensivvård efter allvarliga hjärnblödningar.

Erik Zettergren tilldelas 125 000 kr 

“Skräddarsy endometrios-behandlingen”
Lisa Söderman, gynekolog, med.dr, post.doc, SöS och Vancouver. Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar 10 procent av kvinnor i fertil ålder.

– På mottagningen träffar jag som gynekolog många kvinnor med endometrios och ser hur stora skillnader det är i både effekt och biverkningar av olika behandlingar hos olika patienter. Som kliniker vill jag att det ska finnas mer att erbjuda och att kunna ge mer individualiserad vård, vilket driver på forskningsmotivationen.
Studien ska bidra till att i framtiden kunna förutsäga smärteffekter som hjälp vid operationsbeslut.

Lisa Söderman tilldelas 100 000 kronor ur stipendiefonden till Anna Söderbergs minne.

“Graviditetskomplikationer är en etablerad riskfaktor för senare hjärt- och kärlsjukdom- ändå är uppföljningen av drabbade kvinnor både bristfällig och godtycklig”
Elin Täufer Cederlöf, ST-läkare i Allmänmedicin på Östervåla vårdcentral i Region Uppsala.

–Aortastenos står för en betydande sjuklighet och dödlighet, men kan i stor utsträckning förebyggas. Stipendiet möjliggör att vi kan studera om graviditetskomplikationer tidigare i livet ökar risken att drabbas av tillståndet.
Vidare vill vi också studera om det kan finnas gemensamma biomarkörer vid graviditetskomplikationer och hjärt-och kärlsjukdom.

Elin Täeufer Cederlöf tilldelats 100 000 kronor ur stipendiefonden till Anna Söderbergs minne. 

Inlägget Årets stipendiater dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Inlägget Hög tid för ett allmänt vaccinationsprogram för 60-plussare dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Av Ingemo Bonnier

I en kartläggning som Socialstyrelsen gjort i fem regioner svarar drygt hälften av vårdcentralerna att de behöver mer utbildning om klimakteriebesvär. Illavarslande nog ingick också gynekologiska mottagningar och barnmorskemottagningar i undersökningen. Runt nio procent av befolkningen består av kvinnor i klimakteriet, vilket är en relativt stor andel av primärvårdens patientunderlag. Vården ser inte den här gruppen. När kvinnor mår dåligt i onödan är det en förlust för individen, familjen, och samhället i stort.

UTBILDNING BEHÖVS

Det är alltså belagt att det saknas kunskap om kvinnors hälsa i klimakterieåldern. Socialstyrelsen anser att det behövs ett nationellt kunskapsstöd och att vårdcentralerna i högre grad än i dag borde erbjuda insatser vid klimakteriebesvär. Både kvinnorna själva och
vårdpersonal vittnar om att patienter med svåra klimakteriebesvär har svårt att få rätt hjälp och skickas runt mellan olika verksamheter.

ENKÄT TILL 2 000 KVINNOR – VAR TREDJE DELTAGARE HAR HORMONSKRÄCK

Socialstyrelsen gjorde enkät där totalt 2000 kvinnor i åldern 50–59 år svarade. De flesta upplevde någon form av besvär i samband med klimakteriet. Sju av tio hade sömnproblem och drygt sex av tio hade måttliga till svåra besvär med värmevallningar och svettningar. Förvånansvärt många, en tredjedel, var helt oförberedda på att komma i klimakteriet och få problem. Läkemedelsverket mäter att var tredje kvinna uppger så svåra besvär att hon behöver någon form av behandling. Men enkäten till kvinnorna visar också att var tredje deltagare med besvär var negativa till hormonläkemedel.

Hormonskräcken, ett resultat av den stora amerikanska, kritiserade och sedermera omvärderade, studien WHI (Women´s Health Initiative), gav vid handen att MHT (menopausal hormon terapi) ökade risken för bröstcancer och blodpropp samt för hjärt-kärlsjukdom. MHT användes av nästan varannan kvinna vid millennieskiftet men nu blev
det tvärstopp. Läkemedelsmyndigheter världen över drog i nödbromsen. Tyvärr, för många kvinnor har sedan dess levt i en tid där hormonbehandling setts som väldigt farligt och det är svårt att vända den skutan. Men de risker som påtalades vid den stora undersökningen var i stor utsträckning felvärderade, dels beroende på att urvalet av patienter de var enkelt för gamla då de fick hormonbehandlingen, dels på felaktigt studieupplägg.

NYA RÅD 2021

Svensk förening för Obstetriker och Gynekologer, SFOG, kom 2021 med nya råd. Om man har klimakteriebesvär som påverkar livskvaliteten negativt är det ok att använda hormonbehandling. Nyttan överväger riskerna. Det är viktigt att behandlingen är individualiserad – men problemet är att vården i dag, vilket enkäten visat, har för liten kunskap och det finns för få gynekologer.

RISKER MED HORMONBEHANDLING, MHT

Bröstcancer är den vanligaste risken. 13 av 1 000 kvinnor får bröstcancer under en femårsperiod. Om alla fick MHT skulle siffran öka till 21 av 1 000 kvinnor. Kvinnor som haft bröstcancer rekommenderas inte behandling. Risken för blodproppar är kopplad till för hög dos och om man tar tabletter eller hormonplåster. Lägsta möjlig dos ska användas. .

FÖRDELAR MED MHT

• MHT minskar risken för livmoder
  cancer, benskörhet och hjärt-kärlsjuk
  dom
  • Slemhinnan i slidan påverkas positivt.
  • Kvinnorna upplever ofta att sexlivet
  förbättras

Källa: Socialstyrelsen.

Inlägget Hormonskräck och kunskapsluckor dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

I månadens nummer av 1,6 & 2,6 miljonerklubbens tidning berättar hon om den medicinska utvecklingen som ägt rum, om hur synen på sjukdomen har förändrats i takt med forskningens framsteg och om vad man bör tänka på som patient i möte med vården.

Rodnande, narig och ofta flagnande hud. Det är vanligen hur psoriasis visar sig utåt. Men denna ärftliga sjukdom är långt mer komplex än vad som kan uppfattas med blotta ögat.

• Psoriasis kan drabba huden och den kan även drabba leder i form av psoriasisartrit. Det finns också en stark koppling mellan psoriasis och förhöjd risk för övervikt, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Nyare forskningsrön pekar även på samband mellan psoriasis och depression.

Det berättar Mona Ståhle, professor i dermatologi och venereologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska sjukhuset. I två decennier har hon och hennes team bedrivit forskning om psoriasis och kunnat visa hur de inflammationer som orsakar psoriasisutslag på huden också påverkar andra organ i kroppen.

Ända sedan bibliska tider har Psoriasis omgärdats av missförstånd och fördomar. Det är därför särskilt viktigt att informera om sjukdomen, tillbakavisa myter och stödja patienterna.

• Många som har psoriasis känner sig ensamma och isolerade i sin sjukdom. Stigmat är prövande för de drabbade oavsett ålder, men kan vara extra besvärligt i tonåren. Det händer fortfarande att man stöter på folk som tillexempel tror att utslagen smittar. Det är helt felaktigt, förklarar Mona Ståhle.

Samtidens utseendefixering, som präglas av sociala medier och overkliga kroppsideal, har på många sätt gjort den sociala dimensionen av sjukdomen svårare. Men mycket har också blivit bättre för patientgruppen.

• Jag har varit hudläkare sedan slutet av 1970-talet. Då fick patienter med svår psoriasis behandling med salvor. Det var ett heltidsjobb att hålla efter sjukdomen, och man fick tillbringa mycket tid inlagd på sjukhus. I takt med att forskningen har fördjupat vår förståelse av psoriasis olika mekanismer har läkemedelsföretagen kunnat utveckla en rad nya behandlingar. I dag kan vi få kontroll över sjukdomen i nästan samtliga fall, säger Mona Ståhle.

Trots vikten av tidig behandling är det många patienter som inte får rätt omhändertagande eller en korrekt diagnos. Om man lider av psoriasis finns det goda skäl att vara framåtlutad i kontakten med vården, så att man får träffa en specialist som är kunnig och intresserad.

• Psoriasis, särskilt i lederna, kan vara svårt att diagnosticera. Om man inte får sin sjukdom under kontroll i primärvården bör man få träffa en specialist. Och alla barn med psoriasis ska åtminstone undersökas i början, så man kan säkerställa diagnos, säger Mona Ståhle

Artikeln är framtagen i samarbete med UCB Pharma

Inlägget ”Behandlingen av psoriasis ligger idag i framkant” dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Varje år drabbas 25 000 svenskar av stroke, långt ifrån alla får den rehabilitering de behöver. Vid ett webbinarium i maj med 1,6/2,6 miljonerklubben diskuterades hur strokevården efter akutskedet kan bli bättre.

Regeringen har tillsammans med Statens kommuner och regioner (SKR) beslutat att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för att skapa en mer jämlik strokevård över landet. Vårdförlopp 2 för stroke har varit ute på remiss och förväntas införas nästa år.

– Vårdförlopp 2 fokuserar på livet efter akutsjukvården och inleds vid utskrivning från strokeenhet och omfattar åtgärder och hjälp livet ut. Vi har stora förhoppningar att dessa riktlinjer ska komma varenda patient till del i hela landet, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande NEURO.

Områdena i vårdförloppet är många och ganska breda eftersom patienter kan få många olika komplikationer efter en stroke, som exempelvis:

• Sväljförmåga, nutrition.
• Tal, språk, kommunikation.
• Kognition, perception, fatigue.
• Emotion, psykosocial situation.
• Rörelseförmåga och förflyttningar.
• Aktiviteter, arbete och fritid.

Vad som ska erbjudas utgår från patientens behov, inte utifrån vilka resurser som finns. För att förhindra en ny stroke, behandla komplikationer och tillgodose rehabiliteringsbehov ska också strukturerad uppföljning göras med årliga besök i vården.

Ett patientkontrakt med fast vårdkontakt ska upprättas tidigt, helst på sjukhuset. Under utskrivningsprocessen ska det göras en tydlig överlämning från strokeenheten till primärvården, eller annan vårdinstans. Varje patient ska också få en individuell rehabiliteringsplan som uppdateras vid behov.

– Det ska ges en bättre sammanhållen planering och överblick över vilka insatser som behöver koordineras, säger Christina Brogårdh, professor i fysioterapi och docent i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och en av dem som deltagit i riktlinjearbetet.

Ojämlik vård mellan regionerna

Många patienter och närstående vittnar om brist på tillräckliga insatser efter det akuta skedet.

Kristina Niemi är kanslichef på NEURO. Hennes pappa fick en stroke 2012. Han överlevde men fick en omfattande skada i hjärnan som ledde till svåra komplikationer.

– Allt fick stridas för, ingenting var självklart, säger hon.

Hennes pappa blev halvsidesförlamad från halsen ner till fötterna. Rehabiliteringen fungerade relativt väl men när föräldrarna senare flyttade från Stockholm till Uppsala för att komma närmare sin dotter uppstod problem.

– När du byter region följer ingenting med. Det spelar ingen roll vad som hade bestämts i Stockholm. Det var bara att lämna tillbaka utprovade hjälpmedel som säng, rullstol, bälten, larm med mera.

Kristina och hennes familj fick börja om på nytt och strida för den hjälp hennes pappa behöver.

Bristande rehabilitering

Trots att det är lag på att varje patient ska få en rehabiliteringsplan är det bara en av fem som fått en, visar medlemsundersökningar från NEURO. Nio av tio patienter med olika neurologiska sjukdomar saknar också en aktuell plan för rehabilitering.

En av de vanligaste komplikationerna efter stroke är spasticitet – men få patienter får behandling. Spasticitet kan innebära allt från försämrad rörelseförmåga till total invalidisering.

– Ungefär 30 procent av de som får en stroke drabbas av spasticitet. Socialstyrelsens undersökningar visar att bara 15 procent av de som kan ha stor nytta av behandling av spasticitet erbjuds detta, säger Lise Lidbäck.

Nya vårdförloppet ska strukturera eftervården

För att rehabilitering inte ska vara en postnummer-fråga, där patienter längre norr ut får sämre tillgång till insatser har Vårdförlopp 2 tagits fram.

– Målet med det personcentrerade vårdförloppet är att skapa en mer jämlik strokevård i landet, säger professor Christina Brogårdh.

Post stroke-checklistan – viktigt verktyg

Utskrivningsprocessen från strokeenheten ska vara en god brygga till nästa vårdinstans. Inför utskrivningen finns en post stroke-checklista som ska gås igenom. Listan innehåller punkter som hembesök, anpassningar i hemmet, behov av hjälpmedel, remisser till andra vårdinrättningar, intyg för färdtjänst och sjukskrivning, behov av fortsatt rehabilitering.

– Vi jobbar i team med allmänläkare och distriktssköterska, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, vid behov psykolog eller kurator för att göra en helhetsbedömning. Vi informerar anhöriga om anhörigstöd i kommunen och går igenom hemsituationen, säger Marina Tuutma, specialist i allmänmedicin i region Värmland och ordförande för Distriktsläkarföreningen.

En rehabiliteringsplan ska göras utifrån de behov som finns efter kartläggningen.

– Rehabilitering handlar om så mycket mer än bara fysisk träning. Det är medicinska, fysiska, psykologiska, tekniska, sociala, pedagogiska, preventiva och arbetslivsinriktade insatser, säger Christina Brogårdh.

Länk till webbinariet: https://youtu.be/Mn_EGTBjdWI

Text: Matilda Lann

Inlägget Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer som ska ge bättre vård och rehabilitering efter akutskedet dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Våra vanligaste ögonsjukdomar och hur du känner igen dem.

Synfel som närsynthet, ålderssynthet och astigmatism har de flesta efter 50-års åldern. Och med stigande ålder ökar risken för sjukdomar som påverkar din syn. Beatrice Peebo som är medicinskt ansvarig läkare guidar dig genom våra vanligaste ögonsjukdomar:

Grå starr (Katarakt)

Grå starr drabbar alla om man får vara i livet tillräckligt länge. En gråstarroperation går till så att man byter ut den naturliga, grumliga linsen mot en konstgjord lins som återställer synförmågan. Det är Sveriges och även världens vanligaste operation – alla kategorier. Varje år görs 130.000 gråstarroperationer i Sverige. Så även om en sådan operation kan låta skrämmande ska du veta att läkarna som utför sådana är väldigt erfarna och att det sällan förekommer komplikationer.

Tecken på grå starr är suddig syn eller att du blir mer bländad av ljuskällor än du vanligtvis upplever eller att din färguppfattning förändras

I samband med en gråstarroperation hos Memira är det möjligt att själv betala extra för mer avancerade linser som gör att du helt eller delvis kan slippa glasögon efter operationen. För den som inte har grå starr men ändå vill slippa glasögon är det möjligt att göra ett linsbyte. Utöver glasögonfrihet har man därmed även eliminerat risken för framtida grå starr. Memira Eyecenter erbjuder medlemmar i 1,6 miljonersklubben rabatt på trifokala linser vid gråstarroperation eller linsbyte.

Grön starr (Glaukom)

Grön starr är en ärftlig sjukdomsgrupp där förhöjt tryck i ögat gradvis skadar synnerven och därmed synen. Obehandlad grön starr leder till blindhet. Lyckligtvis har behandlingsmetoderna vid grön starr förbättrats avsevärt de senare åren och prognosen är idag bättre än tidigare vid rätt behandling. Om du har grön starr i din släkt är det viktigt att med jämna mellanrum kontrollera ögats tryck och låta en ögonläkare undersöka ögonbotten för att finna förändringar i tid och vidta åtgärder som sänker ögats tryck och därmed den gröna starrens utveckling.

Grön starr kan upplevas som defekter i delar av synfältet, men det kan ofta dröja länge innan synen påverkas, så det är viktigt att regelbundet undersöka ögonen om du har grön starr i släkten.

Makuladegeneration (Gula fläcken)

Makuladegeneration upptäcks ofta genom att synen inte längre är linjär. Till exempel en rak horisontlinje ser ut att bölja. Degenerationen beror på åldersförändringar där syncellerna bryts ned. Det kan ske relativt snabbt och de flesta patienterna är över 75 år.

Man skiljer på sk våra respektive torra förändringar. De torra går att operera genom en relativt avancerad operation medan våta förändringar är kroniska, medan förloppet saktas ned genom medicinering genom injektioner i ögat.

Torra ögon/ hägnade ögonlock

Torra ögon är inte en sjukdom utan symtom på att ögat inte smörjs ordentligt. Även om det inte är lika alvarligt som sjukdomarna är det nog så besvärande. Torra ögon förvärras ofta med åldern liksom andra ögonproblem. I en del fall kan enkel massage av ögonlocken hjälpa körtlarna som producerar ögats smörjmedel. Räcker inte det finns receptfria, smörjande ögondroppar som kan tas tillfälligt eller över längre tid. Det finns även nya behandlingar med infrarött ljus som kan hjälpa i svårare fall. Ibland orsakas torrheten av att ögonlocken inte sluter tätt mot ögat och att ögongloben därför torkar ut. Hängande ögonlock kan relativt enkelt åtgärdas, t.ex. på någon av Memira Eyecenters kliniker.

Medlemsförmån

Rabatt på glasögonfrihet! Memira Eyecenter som vår sponsor. Medlemmar får 3000 kronor rabatt vid linsbyte eller gråstarroperation med trifokala linser hos dem. Bli fri från dina glasögon samtidigt som du blir av med risken för grå starr! Elisabeth Andreassen är en av Memiras alla nöjda kunder.

Läs mer om erbjudandet på www.memira.se/1-6

Inlägget När synen sviker dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.