Hormonskräck och kunskapsluckor

Sju av tio kvinnor har klimakteriebesvär, ibland svåra – men bara en av tio får hormonbehandling trots att behandling finns. En ojämlik vård och okunskap både inom vården och hos kvinnorna själva spelar in.

Av Ingemo Bonnier

I en kartläggning som Socialstyrelsen gjort i fem regioner svarar drygt hälften av vårdcentralerna att de behöver mer utbildning om klimakteriebesvär. Illavarslande nog ingick också gynekologiska mottagningar och barnmorskemottagningar i undersökningen. Runt nio procent av befolkningen består av kvinnor i klimakteriet, vilket är en relativt stor andel av primärvårdens patientunderlag. Vården ser inte den här gruppen. När kvinnor mår dåligt i onödan är det en förlust för individen, familjen, och samhället i stort.

UTBILDNING BEHÖVS

Det är alltså belagt att det saknas kunskap om kvinnors hälsa i klimakterieåldern. Socialstyrelsen anser att det behövs ett nationellt kunskapsstöd och att vårdcentralerna i högre grad än i dag borde erbjuda insatser vid klimakteriebesvär. Både kvinnorna själva och
vårdpersonal vittnar om att patienter med svåra klimakteriebesvär har svårt att få rätt hjälp och skickas runt mellan olika verksamheter.

ENKÄT TILL 2 000 KVINNOR – VAR TREDJE DELTAGARE HAR HORMONSKRÄCK

Socialstyrelsen gjorde enkät där totalt 2000 kvinnor i åldern 50–59 år svarade. De flesta upplevde någon form av besvär i samband med klimakteriet. Sju av tio hade sömnproblem och drygt sex av tio hade måttliga till svåra besvär med värmevallningar och svettningar. Förvånansvärt många, en tredjedel, var helt oförberedda på att komma i klimakteriet och få problem. Läkemedelsverket mäter att var tredje kvinna uppger så svåra besvär att hon behöver någon form av behandling. Men enkäten till kvinnorna visar också att var tredje deltagare med besvär var negativa till hormonläkemedel.

Hormonskräcken, ett resultat av den stora amerikanska, kritiserade och sedermera omvärderade, studien WHI (Women´s Health Initiative), gav vid handen att MHT (menopausal hormon terapi) ökade risken för bröstcancer och blodpropp samt för hjärt-kärlsjukdom. MHT användes av nästan varannan kvinna vid millennieskiftet men nu blev
det tvärstopp. Läkemedelsmyndigheter världen över drog i nödbromsen. Tyvärr, för många kvinnor har sedan dess levt i en tid där hormonbehandling setts som väldigt farligt och det är svårt att vända den skutan. Men de risker som påtalades vid den stora undersökningen var i stor utsträckning felvärderade, dels beroende på att urvalet av patienter de var enkelt för gamla då de fick hormonbehandlingen, dels på felaktigt studieupplägg.

NYA RÅD 2021

Svensk förening för Obstetriker och Gynekologer, SFOG, kom 2021 med nya råd. Om man har klimakteriebesvär som påverkar livskvaliteten negativt är det ok att använda hormonbehandling. Nyttan överväger riskerna. Det är viktigt att behandlingen är individualiserad – men problemet är att vården i dag, vilket enkäten visat, har för liten kunskap och det finns för få gynekologer.

RISKER MED HORMONBEHANDLING, MHT

Bröstcancer är den vanligaste risken. 13 av 1 000 kvinnor får bröstcancer under en femårsperiod. Om alla fick MHT skulle siffran öka till 21 av 1 000 kvinnor. Kvinnor som haft bröstcancer rekommenderas inte behandling. Risken för blodproppar är kopplad till för hög dos och om man tar tabletter eller hormonplåster. Lägsta möjlig dos ska användas. .

FÖRDELAR MED MHT

  • MHT minskar risken för livmoder
    cancer, benskörhet och hjärt-kärlsjuk
    dom
    • Slemhinnan i slidan påverkas positivt.
    • Kvinnorna upplever ofta att sexlivet
    förbättras

Källa: Socialstyrelsen.