Olika system i vår hjärna utvecklas och aktiveras för vår överlevnad och reproduktion. Bland annat har vi spegelneuroner som utvecklas redan vid 6 månaders ålder som hjälper oss att känna det andra känner. Det är dessa små neuroner som gör att vi gapar när vi matar en bebis, att vi nästan lyfter från soffan när någon på tv tar sats för det där höjdhoppet i VM.

Olika system i vår hjärna gör att vi omedvetet och automatiskt observerar andras små subtila rörelsemönster. Det kan vara ett lyft av ett ögonbryn, rörelse av en hand. Vi är olika känsliga för dessa subtila koder och studier visar hur kärlekspar rör sig i samklang utan att de ens är medvetna om det. För den känsligas öga blir detta märkbart och denne kan lättare avgöra vilka som har känslor för varandra. Studier visar att även klienter och terapeuter börjar röra sig i samklang.

Att dela fokus med en annan människa och rent bokstavligt hamna i samklang där neuropsykologiska kopplingar går i samma banor, samma mönster kan liknas vid två klockor som börjar ticka i takt.

Med samma system (anterior insula) som vi känner vår egen smärta med, känner vi andras. Har vi svårt att förstå och sätta ord på våra egna känslor kan vi ha svårt att förstå andras. Det betyder dock inte att vi inte känner. Vi kan känna utan att förstå (se Tania Singer director of the social neuroscience department in Leipzig, Tyskland.

Precis som att vi kan träna upp vår musikaliska finkänslighet. Jobba upp vår musikaliska ådra att höra de små nyanserna i både ton och styrka, kan vi träna upp denna avläsningsförmåga. Tränar vi på att ”tune in” i oss själva, får vi också lättare att ”tune-in” i någon annan. Precis som att goda fotbollssspelare har god spelförståelse kan detta liknas vid god människoförståelse. Avläsning av både kroppssspråk, ton och takt och synkning för att stämma ihop sig med olika personer. Att säga ”hon är en god kandidat för detta jobb” och höja ögonbrynen och nicka under ordet god ger en positiv signal. Att säga samma mening och höja ögonbrynen och nicka efter att man sagt ordet god kan istället ge en sarkastisk känsla. Precis som i musiken är det de där nyanserna som gör skillnaden.

Intressant eller hur!?

kram

Gabriella

Inlägget Vi kan vara i ”synk” eller i disharmoni med en människa dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Hej vänner!

Hjärnforskning var ett hett ämne vid årets World Economic Forum i Davos. Bland annat deltog chefen för National institute of Mental Health i USA och hjärnforskaren Richard Davidson. De talade om vad som är aktuellt inom hjärnforskning och om positiva effekter av mindfulnessträning. De förklarade att träningen visar påtagligt goda effekter vid ex depression och ångest som över 350 miljoner människor sägs lida av!!

De talade om intressanta studier inom smärta. Om det faktum att om vi människor vet att vi snart ska få ont så triggas våra smärtcentra i hjärnan redan innan. Efter att vi har utsatts för smärta så är våra områden i hjärnan också aktiverade ett tag efteråt. De som tränar mindfulness/fokusträning visar dock ett minimerat lidande. Inte i stunden under smärtan men innan och efter. Man kan säga att lidandet är centrerat. Om man jämför detta med ångest (oro inför något) och depression (ältande) så kan vi tänka oss att vi med mindfulnessträning kan minimera det onödiga lidandet även där. Minimera oro och minimera ältande!

Lyssna på länken om du vill höra detta intressanta inlägg:

https://effortlessmindfulness.wordpress.com/2015/01/27/richard-davidson-and-thomas-insel-discuss-the-brain-mental-health-mindfulness/?shared=email&msg=fail

Gå gärna in på mindfulnesscenter om du vill veta mer och även börja med denna träning själv. Personligen finns det inget psykologiskt redskap jag har mer nytta av.

Förutom att jag själv arbetat med metoden för egen del har jag som psykolog arbetat med metoden på många olika håll. Började att arbeta med människor med en psykosproblematik på en psykiatrisk mottagning i Stockholm, arbetade där även med metoden för personer med instabil personlighet (Borderline). Har senare arbetat med metoden för människor med stressproblematik inom företagshälsovård samt inom missbruksvård för personer med missbruk och /eller ADHD.

Med andra ord: att minimera onödigt lidande kan vara något för oss alla.

Allt gott till er! /Gabriella

(OBS: Bilden är tagen i Davos december 2014 och inte under World Economic Forum nu i januari 2015)

Inlägget Hjärnforskning – Davos World Economic Forum 2015 dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Precis som Dan Harris uttrycker tror jag på meditation för folket. Mina år som psykolog, mitt intresse för hjärnans anatomi och formbarhet leder till min hypotes. Vi människor behöver fokusträning/mindfulness för att vår primitiva hjärna ska få återhämtning i detta stressiga samhälle. För att förhålla sig till alla krav, till den otillräcklighet som det innebär att vara människa idag . Vi behöver ett sätt både för att få pauser från allt, samt för att hantera och förhålla oss till det informationsflöde(tankar, känslor, bilder, minnen) vi lever i.

Med vetskapen om hjärnans plasticitet, hur vi kan träna olika förmågor är det tydligt att två förmågor är av stor vikt. 1)Fokus på ett enskilt objekt (smalt fokus på en punkt), såsom 2) fokus med ett öppet och ickedömande  sinne. Vår mänskliga tendens att döma och värdera är kanske det som mest skadar oss och leder till såväl stress som annan psykisk ohälsa. Vårt jämförande leder till otillräcklighet som leder till stress, som leder till fysiologiska symtom, som leder till trötthet, depression och minnesförlust osv osv.

Precis som Dan Harris tror jag att detta med mikromeditation kommer att bli lika vanligt som att ta en joggingtur. Studie på studie visar hur tio minuters träning per dag har en avgörande effekt och inom mitt område exploderar olika behandlingsinterventioner.

Videoklippet där nyhetsankaret Dan Harris förklarar hur meditation påverkar vår hjärna.

Ta er gärna tid att se detta 3 minuters videoklipp. Har ni synpunkter får ni gärna maila mig på gabriella.svanberg@gmail.com

Varmaste hälsningar!

Gabriella

För träning finns olika alternativ. Själv använder jag mig av Dr Ola Schenströms material se www.mindfulnesscenter.se

Inlägget Nyhetsankaret Dan Harris förutspår fokusträning för alla dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Det kallas spelförståelse, att hela tiden anpassa sig till nya situationer. Att vara dynamisk och kreativ och psykologiskt flexibel.

Hjärnforksare har studerat toppspelarnas hjärnfunktioner och sett att deras exekutiva funktioner är extremt goda. De exekutiva funktionerna är just de delar som jobbar med informationsbearbetning och planerar, strukturerar, analyserar och verkställer eller håller tillbaka impulser.

Predrag Petrovic, läkare och hjärnforskare vid Karolinska Institutet berättar i tv inslaget om aktuell studie där han tillsammans med sina kollegor studerat internationella forbolsspelares hjärnor.  Se inslaget  här: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fotbollsspelare-har-annorlunda-hjarnor

Detta är ej förvånande för den som  intresserar sig för neuropsykologi, men det är fantastiskt att se att resultaten var så markanta, att spelarna hade så mycket bättre exekutiv funktion.  För mig som jobbar med träningsprogram för just exekutiva funktioner leder det till spännande tankar. Vi återkommer till den vanliga frågeställningen arv eller miljö!? Hur mycket kan vi träna upp våra exekutiva funktioner? Hur bra var spelarnas funktioner från början? och hur mycket har de tränats upp av sitt spelande?  Kan även du och jag bli den där toppspelaren?:)

Nu är det ju ej enbart exektutiv funktion som spelarna behöver, men den flexibilitet och kreativa anpassningsförmågan kan ju användas till så mycket mer än på en plan. Samma förmåga kan hjälpa oss att säga rätt sak vid rätt tillfälle, söka jobb eller se rätt person vid rätt tillfälle. Helt enkelt sätta våra fötter i livet på rätt plats vid rätt tillfälle!

Spännande spännande!

Gabriella

Inlägget Spelförståelse kan mätas i hjärnan dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Thomas Insel, chef för the National Institute of Mental Health (NIMH) förklarar att framgångsreceptet är tidig upptäckt och tidig intervention. Vi har inte tid att vänta på en hjärtattack innan vi sätter in åtgärder. Vi har heller inte tid att vänta på att någon ska försöka ta sitt liv innan vi gör någonting!

Länge har man trott att hjärnan är statisk, men idag vet vi att den är plastisk och träningsbar. Vi börjar se vilka delar av hjärnan som är skadade vid olika sjukdomar och vid missbruk och inte bara mediciner efterfrågas. Personligen tror jag att vi mer och mer kommer att kunna se små tendenser tidigt och då sätta in träningsprogram för att träna upp vår hjärna och därmed beteende. Jag har själv skapat ett träningsprogram för personer med missbruksproblematik. Jag återkommer med info om det projektet som uppskattats mycket av klienterna vilket är jättekul att höra. Blir ni nyfikna kan ni smygläsa lite om ACT-projektet på Statens Institutions Styrelses sida.

Ta hand om er! Jag är tillbaka nästa vecka och ska fram till dess hålla ögon och öron öppna för all spännande hjärnforskning som pågår. /Gabriella

Inlägget Tidig upptäckt och tidig intervention är vägen dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Vad är det med detta spelande som är så speciellt? Som får miljontals människor att tappa tid och rum. På gott och ont. Jag faller in i tankebanorna gällande spelmissbruk, våra ungdomar och ovisshet om framtiden. Samtidigt tänker jag att vi borde ha mycket att lära av spelindustrin. Om vi hittar vad det är som triggar vårt belöningscentra så oerhört som spel gör, bör vi kunna utnyttja delar av det  inom arbetslivet och privatlivet.

Se Tom Chatfields intressanta teori om hur spelandet belönar vår hjärna på 7 olika sätt!   Tom Chatfield: 7 ways games reward the brain

1) Vi får hela tiden ett mått på hur vi ligger till

2)Korta- och långsiktiva mål varvas

3) Vi belönas för vårt jobb/flit även innan vi når våra mål

4)Vår feedback är tydlig och kommer direkt kopplad till insats utan fördröjning

5) Det finns hela tiden element av ovisshet!

6) En förhöjd uppmärksamhet råder

7)Många spel uppmuntrar och belönar samarbete med andra

Hur vore det om varje arbetsplats såg till att belöna våra hjärnor på samma sätt som spelindustrin? Spännande tanke, eller hur?

Allt allt gott inför ett spännande 2014! /Gabriella

Bifogar en krönika som jag efter detta inlägg skrev i tidningen Doktorn mars 2014:

Inlägget Låt oss ta lärdom av spelindustrin dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

När man studerar hjärnan är det viktigt att titta på hur vi är skapta och varför. Mycket  av vårt fungerande är till för att öka våra chanser att överleva. Hjärnan snappar snabbt upp minsta tecken på hot och förenklat kan man förklara det som att våra intryck går igenom två steg. 1)Föst går vårt intryck in i känslohjärnan, det limbiska systemet som leder till en känslomässig respons. 2) Sedan går processen vidare från känslohjärnan till frontala delar av hjärnan,  vår logiska, beslutsfattande del. I Frontala cortex, som den främre delen kallas, bearbetas informationen och vi kommer fram till om det är ett riktigt hot vi ska ta hänsyn till eller ej. Anta att vi hör smällare på stan. Först hoppar vi till och blir rädda, men sedan resonerar vi med oss själva, påminner oss om att det är Nyårsafton och att ljudet förmodligen bara är smällare. Limbiska systemet får tillbaka en signal och en känsloreglering görs. Samma process sker även vid exempelvis när vi får negativ kritik, lyssnar på musik eller om det är negativt prat vi skapar inom oss själva (se bild)

Hur kommer då kopplingen till fördomar in här? Jo, vår hjärna är mästare på att dra slutsatser och generalisera och för att skydda oss själva skapar vi lätt fördomar. Det är mänskligt att få fördomar, men skillnaden är hur mycket vi ser våra fördomar som sanningar. Anta att vi ser en människa som ser trasig och blodig ut på gatan. Kanske får vi först olika tankar om att detta kan vara en farlig person på ett eller annat sätt. Tänk om det är tvärtom. En människa som just drabbats av oprovocerat våld och behöver hjälp?

Ofta drar vårt system igång när vi ser saker som ser annorlunda ut. Hjärnan producerar lätt olika tankar.  Inom psykologin finns ett begrepp som jag tycker mycket om och tycker att vi alla ska träna på. ”The art of not knowing”. Det handlar om att acceptera att vi får dessa fördomar, då det är mänskligt, men se att det faktiskt bara är tankar och inte nödvändigtvis sanningar. Vi kan därefter göra en omprövning för att se vad vi ska agera på som om de vore sanningar och inte.  Inom ACT, Acceptance and Coimmitment Therapy är just detta, en av de centrala delarna. Att skapa en distans till sina tankar och inte tro på allt vi tänker.

/Gabriella

Inlägget fördomar och neuropsykologi dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Detta långa citat är givetvis generaliserande, men det ger en god bild i stora drag. Ouppmärksamheten, hyperaktiviteten och impulsiviteten finns genom livet men beroende på yttre omständigheter och vad personen själv tränat på så kan dragen av ADHD synas eller vara mer eller mindre tydliga. Ett litet barn som ej hunnit lära sig hur ”man bör uppföra sig”, ej hunnit träna på att inhibiera sin impulskontroll och ej har någon förståelse av sin problematik, kanske hoppar runt och klättrar på möbler på gränstlöst vis, men när samma individ lärt sig av sina misstag och formats av livets lärdom kanske denne sitter still i sin stol på läkarens kontor och enbart själv lider av en inre rastlöshet. Med andra ord kan man säga att de mest uttalade hyperaktiva dragen syns mindre och mindre vanligtvis.

Då yttre och inre omständigheter varierar från år till år i livet kan olika subgrupper variera. Från att ha haft ADHD med dominans på hyperaktivitet, kan det senare vara ouppmärksamheten som blir dominerande senare i livet. Olika symtom blommar således ut beroende på yttre och inre omständigheter. Exempelvis kanske man gick i en liten klass, hade låg grad av distraherande stimuli, hade en klasslärare och en mamma som packade väskan och skötte det praktiska kring skolarbete. Plötsligt i mellanstadiet har man 7 olika lärare, man har inte längre ett klassrum utan bara ett skåp och man ska själv ansvara för rätt böcker och rätt tid och plats. Kravet på organisation och uppmärksamhet har för denne individ eskalerat markant och först nu syns kanske de bristfälliga organisatoriska/exekutiva egenskaperna.

När det blir mer ansträngande för individen kan detta också tacklas på olika sätt. Vanligt är att man  kompenserar för sina problem genom att jobba ännu hårdare, planera allt och kämpa för att hålla ordning.  Detta innebär dock öka risk för utbrändhet. Personer som kämpat för att vara till lags och som om och om igen fått höra att de är röriga, slarviga och lata kan utveckla en dålig självbild med åren. Depressivitet är egentligen inte ett drag kopplat till ADHD, men kan utvecklas av utmattning, eller av en känsla att ständigt misslyckas.

Allt gott / Gabriella

Inlägget Hur skiljer sig ADHD i barndomen från ADHD i vuxenålder? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Neuropsykologer från alla världens hörn har samlats för att studera senaste fynd inom modern hjärnforskning. Bland annat berättar Matthieu Ricard om vad medkänsla gör med våra hjärnor.

Man har jämfört  grupper som fått sitta i vilande tillsånd ( i ett väntrum),  ”kontrollgrupper” och grupper som fått göra meditationer i medkänsla. Kontrollgrupper och vilande grupper fick inte så stora skillnader, men grupper som fick fylla sig med kärleksfulla, varma tankar fick utmärkande positiva effekter. Delar av hjärnan som är kopplade till lugn, öppenhet och harmoni aktiverades och systemet för rädsla och ångest gick ned på sparlåga. När vi är kärleksfulla och öppna får vi inget behov av att skydda oss själva och blir således inte rädda.

Medkänsla är en personlig egenskap. En medkännande person lever sig spontant in i det som är ledsamt i andras livssituationer och drivs spontant till att försöka hjälpa sina medmänniskor. Medkänsla är en egenskap, men vi kan också odla den genom att aktivt välja medkännande, ickedömande tankar om sig själv och andra.

Till skillnad från empati så innefattar medkänsla en drift att vilja ta bort obehaget hos den andre. Modern hjärnforskning visar att empati och medkänsla påverkar hjärnan på lite olika vis. Medkänsla är inget man kan ha bara för andra utan lika mycket för sig själv. Att vara medkännande med sig själv är att göra så gott man kan och acceptera det man i stunden inte kan förändra. Med acceptans menas här att välja att se. Att ha och stå ut med verkligheten utan att fly, undvika, förvränga eller döma den. Det handlar inte om att tycka om sin smärta, utan att vara med den på samma sätt som man sitter hos någon som är svårt sjuk. Ibland beskrivs medkänsla för sig själv som att vara sin egen bästa mamma eller bästa vän.

Låt oss ta hand om andra och om oss själva! /Gabriella

Inlägget Modernt att odla medkänsla dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Det är mycket vi inte vet om denna problematik, men vi vet att det finns ett samband med dyslexi och dåligt lokalsinne. Vi vet att det är vanligare än vi tror och många håller tyst om sitt handikapp.

Vår hjärna fungerar ganska mycket som en dator. 1) INPUT – Vi tar in information. Dvs tankar info från vår omvärld via alla fem sinnen. 2)KATEGORISERING –  Vi bearbetar informationen, skapar som små mappar i vårt huvud där vi sorterar vår info. 3) OUTPUT – Vad vi gör av informationen, ex vad vi säger, gör, och låter bli att säga och göra.

För att fungera väl i vardagen behöver alla tre områden flyta på ett smidigt vis. Har vi något litet fel i någon av 1, 2 eller 3, så kan det leda till stora svårigheter. Är vi ansiktsblinda så vet vi att något är fel i denna process, men vi vet ej automatiskt var. Det kan vara en problematik att ta in, av sorterandet eller av att plocka fram och få ut informationen. Som psykolog är det just dessa saker vi noga studerar när vi gör våra utredningar. Likt en dataprogrammerare försöker vi se var det kan sitta en bugg och därefter träna upp eller skapa kompensatoriska strategier. Har vi problem att insupa info, så kan vi träna upp detta genom exempelvis mindfulness,  har vi problem att skapa struktur och lagra, så kan mindmaps och minnestekniker hjälpa  och är det i outputen som det brister, så kan vi behöva exempelvis social färdighetsträning eller röstträning. Ett annat bra tips är att förvarna folk att du har svårt att känna igen, så de inte tror att du är snorkig eller nonchalant.

Ta hand om er och om era hjärnor/Gabriella

Inlägget Är du ansiktsblind? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.