Här möter ni en del av stipendiaterna för 2021, här berättar de om sin forskning och vad det betyder för dem att få dessa stipendier. Sex forskare nådde höga poäng och får dela på 510 000 kronor.  

Vetenskapsjuryn under ledning av professor Karin Schenck– Gustafsson utser stipendiaterna tillsammans med professorerna Kerstin Brismar, Rebecca Hultgren, Britt-Marie Landgren, Agneta Nordberg, och Inger Sundström Poroma. 

Även i år fick utdelningen ske digitalt – pandemin var inte över, så det fina paketet med glitter, glam och mingel på Oscars får vänta till nästa år. 

I Sverige föds ungefär tusen barn per år som har medfödd hjärtsjukdom

Guðný Ella Thorlacius, Ph.D, har varit forskare vid Karolinska Institutet i snart nio år.  Guðný flyttade till Sverige från Island för ett doktorandprojekt vid Karolinska Institutet. Doktorandprojektet fokuserade på autoimmunitet och medfödda hjärtsjukdomar, men Guðný har nu inlett en egen forskningslinje med inriktning på genetik och hjärtsjukdomar, med fokus på genetiska faktorer vid medfödda sjukdomar och med en understuderad könsaspekt. 

Tack vare stora forskningsframsteg, förbättrad diagnostik, kirurgi, behandling och omvårdnad når idag de flesta patienter vuxen ålder. Men medfödd hjärtsjukdom är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna hos spädbarn.

Aterosklerosplackens mystiska yta 

Annelie Shami är pre-kliniker, biomedicinare, som disputerade 2014 vid Lunds universitet – och otroligt glad och stolt över att ha valts som stipendiat! Kärnan i min forskning har alltid varit ateroskleros (åderförkalkning) och inflammerade plack som växer i våra blodkärl under nästan hela våra liv, säger Annelie.  Den stora frågan jag haft är varför vissa aterosklerosplack förblir intakta och aldrig ens märks av, medan andra är mer sårbara och till slut brister och orsakar stroke eller hjärtinfarkt. 

Plack kan vara sårbara på olika sätt: de kan dels helt enkelt spricka, men de kan också erodera, nästan som berg i naturen, genom att endotelcellerna som utgör själva plackytan och gränsar mot blodflödet skadas eller dör.  

Precis som vid sprickorna resulterar det i blodproppar, stroke och hjärtinfarkt.   

Sådan plackerosion är vanligare bland kvinnor än män, men vi vet inte varför.  

Min mentor, professor Isabel Goncalves, driver biobanken ’The carotid plaque imaging project’, som består av över 1500 plack från halsartärer, opererade vid Skånes universitetssjukhus. Tillsammans med en kollega från min tidigare postdoc-vistelse i Amsterdam undersöker jag sådana ut-opererade plack med hjälp av svepelektronmikroskop, en sorts mikroskop som gör det möjligt att visualisera plack i upp till 10 000 gånger förstoring. Det kan liknas vid flygfoto av ett landskap, men det vi ser är plackytans celler och bindväv i stället för skogar och ängar. 

Tack vare stipendiet kan vi nu jämföra plack från kvinnor och män – till exempel med avseende på hur plackytans endotelceller mår och vilka skador som syns. Målet är att ringa in karaktärsdrag som är speciellt vanligt förekommande i aterosklerosplack från just kvinnor, och som skulle kunna användas för att anpassa och förbättra behandlingen av kvinnors hjärt-kärlsjukdom. 

Inlägget Forskarna som räddar kvinnoliv – Du möter dem här dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Nu är det dags för årets “Woman in Red” att dra igång! Under mars månad sätter vi extra fokus på kvinnohjärtat. Bakom kampanjen står 1,6 & 2,6 miljonerklubben tillsammans med insamlingsstiftelsen “Kvinnor & Hälsa”. Syftet är att sprida livsviktig kunskap om kvinnors hjärt- och kärlsjukdomar, men även att samla in pengar till klinisk forskning på kvinnohjärtat.

“Kvinnor & Hälsa” delar varje år ut flera hundratusen kronor i insamlade pengar till stöd för forskningen. Vår medicinska expertgrupp har i år utsett sex forskare som får stipendium på totalt 510.000 kronor.

Årets stipendiater är:

• Christina Ekenbäck – Hjärt-kärlsjukdomar hos vuxna
• Annelie Shami  – Hjärt-kärlsjukdomar hos vuxna
• Gudnyella Thorlacius – Hjärt-kärlsjukdomar hos vuxna
• Anna Marseglia – Alzheimers sjukdom

Stipendier till minne av Anna Söderberg:

• Christian Smedberg – Hjärt-kärlsjukdom hos gravida
• Felicia Sundström – Endometrios

Årets forskning handlar bland annat om hjärt-kärlsjukdomar hos vuxna och gravida, men även forskning på endometrios och alzheimers sjukdom. Stipendieutdelningen blir i år digital, och kommer visas under ett webbinar som sänds den 16 mars.

Traditionsenligt genomförs “Women In Red” i vår “hjärtmånad” mars, men i år har några fått skjutas upp eller blivit digitala på grund av pandemin.

Följande Women In Red -evenmang genomförs under våren:

Woman in Red 2022

• Göteborg, 13 mars
• Stockholm, webbinarie 16 mars
• Uppsala, 22 mars
• Karlstad, 31 mars
• Umeå, 31 mars
• Linköping, 19 april
• Luleå, 26 april
• Sundsvall, 28 april
• Gävle, 4 maj
• Kalmar, 30 maj
• Halmstad, 15 september

Idag drabbas både äldre och yngre kvinnor av hjärt- och kärlsjukdomar – en vanlig dödsorsak för kvinnor över 55 år. Ändå är kunskapen om kvinnohjärtat både inom forskning och bland allmänheten inte tillräcklig. Det är en oacceptabelt hög siffra och det måste tillföras mer resurser till den viktiga forskningen. För att rädda kvinnors liv behövs det nu mycket pengar som öronmärks för kvinnorelaterad hjärt- och kärlforskning.

Du kan enkelt bidra till forskningen genom att köpa en röd skopin, som säljs till förmån för forskning på kvinnohjärtat. Den kostar 55 kronor (inkl.frakt). Klicka här. Man kan även sätta in ett bidrag på insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa med 90-konto, via swich 123 900 15 20,BG 900-1520, PG: 900152-0.

Inlägget Woman in Red 2022 dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Forskarna som räddar kvinnoliv – Du möter dem här

av Ingemo Bonnier

Jannike Nickander, är forskaren som fokuserar på de minsta kärlen

–Jag forskar på de allra minsta kärlen i hjärtmuskeln, berättar Jannike Nickander som fyller 30 år i sommar. När jag inte jobbar umgås jag med min familj och vänner. Jag gick termin 4 på läkarprogrammet när jag första gång en stötte på magnetisk resonanstomografi (MR), under en föreläsning av professor Martin Ugander. Jag blev helt golvad av de så kallade ”ärrbilderna”, bilder som kunde avbilda hjärtinfarkter med sådan kontrast att det nästan gick att fysiskt ta på dem. Jag insåg att den här metoden måste jag jobba med, och involverade mig i ett forsknings projekt tillsammans med professor Ugander. Jag tyckte forskningen var så rolig att jag fortsatte, och blev doktorand samtidigt som jag studerade på läkarprogrammet, berättar Jannike. Efter läkarexamen ägnade Jannike sig på heltid åt doktorandstudier.
–Det var inte alls tänkt att jag skulle jobba med könsskillnader, men det blev uppenbart ju mer jag forskade, att män och kvinnor faktiskt skiljer sig åt i många av de bildanalyser som görs under en vanlig hjärt-MR-undersökning. Under mitt sista avhandlings arbete fick jag arbeta med en helt ny metod, kvantitativa perfusionskartor, som mäter genomblödningen i hjärtat, både i vila och under farmakologisk stress. Återigen blev det helt uppenbart att män och kvinnor skiljer sig åt, då vi visade att friska kvinnor har en högre genomblödning, blodvolym och extra cellulär volym jämfört med friska män. Jannike försvarade sin avhandling 2018 och forskar nu på hur genom blödningen i hjärtat påverkas, både av hjärtsjukdomar och andra sjukdomar, med hjälp av genomblödningskartorna. Vi vet att genomblödningen minskar på grund av sjukdom i de  allra minsta kärlen i hjärtat, så kallad mikrovaskulär dysfunktion, och att kvinnor är drabbade i högre utsträckning än män.

–Jag hoppas kunna besvara vilka patientgrupper som drabbas av mikrovaskulär dysfunktion, och om det hänger ihop med varför kvinnor drabbas hårdare av vissa hjärtsjukdomar. Målet är att kunna kartlägga om mikrovaskulär dysfunktion är en  gemensam faktor i en rad olika sjukdomar, och om den bidrar till skillnader i hjärtsjukdom mellan män och kvinnor.

Thomas Lindows forskning förbättrar diagnosmetod för kvinnor med hjärtsvikt

Thomas Lindow är överläkare i klinisk fysiologi på Centrallasarettet i Växjö. Nu hoppas han på att så snart pandemin tillåter det komma iväg till Sydney, Australien,  för post-doktorala studier och forskning om hjärtsvikt hos professor Martin Ugander vid  Sydney University i Australien.

–Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet som kan ge svåra besvär för patienten. Hjärtsviktspatienter delas ofta in i två grupper: en med nedsatt pumpförmåga (ejektionsfraktion) och en med bevarad pumpfunktion för vänster kammare. Patienterna kan enkelt få rätt diagnos genom en ultraljudsundersökning av hjärtat. För den första typen av hjärtsvikt finns flera behandlingar för att förbättra symtom och överlevnad, säger Thomas.

Den andra typen av hjärtsvikt med normal vänsterkammar-funktion drabbar ungefär hälften av alla patienter med hjärtsvikt och mest kvinnor. Om patienten har denna typ är diagno sen svårare att ställa, och behandlings möjligheterna är i nuläget ganska få.  Forskning för att förstå och behandla detta tillstånd behövs.

– I ett av forskningsprojekten ska vi undersöka just den här typen av hjärtsvikt genom att utvärdera och utveckla en metod för att bestämma vattenhalten i lungorna med magnetkamerateknik, berättar Thomas.

Hjärtsviktssymtomen hos dessa patienter orsakas till stor del av att hjärtat har svårt att fyllas med blod. När fyllnaden av hjärtat är störd, stiger trycket inne i hjärtat. När trycket i hjärtat stiger, fortplantas detta ”bakåt” till kärlen i lungorna. Vätska pressas ut i lungorna och vävnaden runt omkring, vilket gör patienten andfådd.

– Att kvinnor i högre grad än män är drabbade av det för närvarande svårbehandlade tillståndet kräver särskilt fokus på könsskillnader ur alla aspekter av tillståndet, liksom på eventuella könsskillnader i hur resultat av diagnostiska metoder ska bedömas. Om denna metod visar sig ge god och tillförlitlig information kan vi förbättra möjligheterna att ge patienter en lättillgänglig och korrekt diagnos och utvärdera nya behandlingar, berättar  Thomas.

Vi önskar Thomas lycka till i Sydney hos professor Ugander. Med på äventyret till Australien är hustru Sofia och de tre barnen, Alvar, Frans och lilla Maja.

Thomas Fux, medicine doktor vid Karolinska Institutet, är intensivvårdsöverläkare på thorax intensiven vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

På thoraxintensiven vårdas dels patienter efter genomgången kirurgi i hjärta, lungor och aorta, dels icke-kirurgiska patienter med svår hjärtsvikt vilket kan ha orsakats av hjärtinfarkt, hjärt-muskelinflammation, hjärtstillestånd eller livshotande hjärtarytmier.

–Ibland är patientens hjärtfunktion så allvarligt nedsatt (kardiogen chock) att hjärtfunktionen under en begränsad period behöver understödjas meden typ av hjärtlungmaskin för att öka chansen till överlevnad, säger Thomas.

Denna typ av hjärtlungmaskin kallas för ECMO (extrakorporeal membranoxygenering) och kan vid behov raskt kopplas till patienten. ECMO innebär att syrefattigt blod sugs ut från patientens kärlsystem via en slang som leder till en pump belägen utanför kroppen. Denna pumpar blodet vidare genom en konstgjord lunga för syresättning ochkoldioxidborttagning och därefter pumpas blodet åter till patienten. På så sätt kan ECMO hos vissa patienter  som befinner sig under akut livshot på grund av kardiogen chock vinna tid så att hjärtat hinner återhämta sig samt för ytterligare diagnostisk och behandling.

–Antalet patienter som blir aktuella för denna terapiform ökar kontinuerligt både nationellt och internationellt, konstaterar Thomas. Anledningen till att kvinnor har sämre prognos vid kardiogen chock och dessutom får färre ECMO-behandling än män vid kardiogen chock är inte klarlagd.

–Syftet med mitt forskningsprojekt är att försöka identifiera om ytterligare orsaker till dessa könsskillnader kan identifieras.

Malin Brunes arbetar som gynekolog på Kvinnokliniken vid Södersjukhuset i Stockholm

–Mitt största intresse i mitt kliniska arbete och även i min forskning är diagnostik och kirurgisk behandling av kvinnor som lider av svår endometrios, en sjukdom som innebär att livmoder slemhinna fäster i bukhålan utanför livmodern. Vanliga symtom är smärta och i vissa fall svårigheter att bli gra vid, berättar Malin.

I januari 2021 utsågs kvinnokliniken på Södersjukhuset till ett av fyra sjukhus i Sverige att ansvara för nationell högspecialiserad vård av kvinnor med avancerad endometrios. På kvinnokliniken görs kvalificerade ultraljud för att diagnosticera fall med exempelvis endometrios i tarm, urinblåsa och runt urinledare.

–I min kliniska vardag träffar jag varje vecka kvinnor med svår endometrios som väntat länge, långt upp i medelåldern, att få rätt diagnos, säger Malin. Malin startade 2013 den robotkirurgiska enheten på kvinnokliniken vid SÖS och har sedan dess utvecklat den till att bli den största enheten i Europa som erbjuder robotkirurgi till kvinnor med åkomma i livmoder och äggstockar. Malins forskning i hennes ena studie handlar om hur man med gynekologiskt ultraljud ska kunna ställa rätt diagnos för att på bästa sätt planera operationen vid svår endometrios, och om det finns fördelar med robotkirurgi jämfört med vanlig titthålskirurgi eller öppen bukkirurgi. I hennes andra studie jämförs andra kirurgiska metoder vid svår endometrios, där flera register länkas mot varandra för att söka skillnader i komplikationer, blödning, återhämtningstid och andra parametrar mellan olika operationsmetoder.

–Målet med min forskning är att vi snabbare och på bästa sätt ska ställa diagnos och operera de kvinnor som behöver kirurgi vid svår endometrios. Får kvinnan inte får rätt diagnos och behandling väntar livslångt lidande.

Johanna Norenhag är doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet och ST – läkare på Kvinnokliniken vid Uppsala Akademiska sjukhus

–Intresset för global hälsa och kvinnohälsa har lett mig till internationella samarbeten under studietiden, praktik på WHO och nu till kvinnokliniken i Uppsala. Det kliniska arbetet som ST-läkare i gynekologi och obstetrik parat med forskning och småbarnsliv tarnu upp det mesta av min tid,    berättar Johanna. Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnorglobalt, i synnerhet i låginkomstländer, med tidigare insjuknande än för många andra cancerformer.

–I Uppsala introducerades jag för de mikroorganismer som finns i kroppen (mikrobiomet), och nu har jag specifikt inriktat mig på kopplingen mellan de vaginala mikroorganismerna, humant papillomvirus (HPV) och livmoderhalscancer.
Livmoderhalscancer orsakas i de allra flesta fall av infektion med humant papillomvirus (HPV). Tack vare screening har förekomsten och dödlighet minskat men trots det insjuknar ca 500 kvinnor i livmoderhalscancer årligen i Sverige.

Kända riskfaktorer för HPV och efterföljande livmoderhalscancer är rökning och nedsatt immunförsvar. Det är nu visat att även vaginala mikroorganismer kan spela roll för HPV-infektion och utvecklingen av cancer. Exempel är bakterier, svamp, och virus som finns i vagina, och har betydelse för bland annat immunförsvar, näringsupptag och försvar mot sjukdomar. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor och man känner inte till vad normala mikroorganismer består av, hur de varierar, liksom dess funktion och betydelse för hälsa och sjukdom i stort.

–Mitt forskningsprojekt kartlägger de vaginala mikroorganismerna, deras samband med HPV och förstadier av livmoderhalscancer hos friska kvinnor liksom hos kvinnor med livmoderhalscancer, innan och efter behandling. Vi kan även studera mikroorganismernas koppling till kvinnors hälsa, säger Johanna.

Charlotte Iacobaeus är förlossningsläkare på BB Stockholm

–I mitt jobb träffar jag ofta gravida kvinnor med havandeskapsförgiftning vilket är en multiorgansjukdom som ger symtom i form av högt blodtryck, huvudvärk, svullnad och i sällsynta fall livsfarlig organsvikt. Även barnet i magen kan bli påverkat och födas för tidigt eller inte växa som det ska, säger Charlotte.

Att bli sjuk i havandeskapsförgiftning under sin graviditet och föda ett barn som behöver vårdas på sjukhus innebär, förutom de fysiska riskerna, också mycket oro och psykiskt lidande för hela familjen.
–När jag började arbeta som förlossningsläkare kände jag mig väldigt frustrerad över att vi visste så lite om havandeskapsförgiftning, vi kunde inte förebygga sjukdomen och hade svårt att förklara både för oss själva och för kvinnorna varför de drabbats. Därför började jag forska inom området och glädjande nog har vi fått mycket ny kunskap och bättre förståelse för havandeskapsförgiftning under de senaste åren. Vi tror nu att havandeskapsförgiftning är en sorts hjärt-kärlsjukdom och vi har börjat förstå att det  faktiskt går att förutsäga vilka kvinnor som kommer att drabbas.

Det finns i dag förebyggande behandling som om den sätts in i tidig graviditet minskar risken för att insjukna i havandeskapsförgiftning. Dock är metoderna ofta för grova och gissar alltför ofta fel. Fler kvinnor och barn skulle kunna slippa drabbas av havandeskapsförgiftning om det fanns bättre metoder för att förutsäga vilka som kommer drabbas. Syftet med studien är att undersöka om enkla undersökningar av hjärtats pumpförmåga och blodkärlens elasticitet i tidig graviditet kan vara en effektiv metod för att identifiera vilka kvinnor som kommer utveckla havandeskapsförgiftning.

–Förhoppningen är att det på längre sikt kan användas som ett enkelt och pricksäkert test som används på alla kvinnor i tidig graviditet för att hitta och behandla de kvinnor som annars skulle ha utvecklat havandeskapsförgiftning.

1,6 & 2,6 miljonerklubben och Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa delar ut sex Woman in Red stipendier till forskare som bidrar med livräddande kunskap om gynekologisk cancer, hjärt-kärlsjukdom och endometrios i samband med graviditet.

Nytt för i år är att en större totalsumma fördelas till forskning på flera olika sjukdomsområden, jämfört med tidigare år, tack vare donationer. Juryn har valt ut sex stipendiater.

– Med ny forskning kan fler kvinnoliv räddas. Vi är oerhört glada att vi i år kan ta ett bredare grepp med WIR kampanjen och belöna ny livräddande forskning på kvinnor med hjärt-kärlsjukdom, gynekologisk cancer och endometrios i samband med graviditet. Tack vare donationer från anhöriga till kvinnor som drabbats kan vi i år dela ut hela 610 000 kronor till sex stipendiater inom olika forskningsområden, säger Alexandra Charles von Hofsten, ordförande i 1,6&2,6miljonerklubben för kvinnors hälsa, och initiativtagare.

Den 15 mars, i samband med Internationella kvinnodagen, delas totalt 610 000 kronor ut till följande sex stipendiater:

1.Endometrios i samband med graviditet: Malin Brunes. 100 000 kr. Gynekolog, doktorand, Södersjukhuset, Stockholm.

”Kan val av operationsmetod vid hysterektomi och preoperativt ultraljud påverka utfallet hos endometriospatienter.”

2.Gynekologisk cancer: Johanna Norenhag. 110 000 kr. Doktorand, ST läkare gynekologi, Uppsala Akademiska Sjukhus.

”Samband mellan kvinnors hälsa och vaginal microbiota vid HPV infektion, cervixcancer och cervixdysplaci.”

3.Hjärt-kärlsjukdom och graviditet: Charlotte Iacobaeus. 100 000 kr. Gynekolog, post.doc, Danderyds Sjukhus, Stockholm.

”Kan hjärt-kärlundersökning (kärlresistensmätningar) vid tidig graviditet förutspå risk för havandeskapsförgiftning.”

4.Hjärt-och kärlsjukdom hos kvinnor: Jannicke Nickander. 125 000 kr. Post.doc KI, AT, klinisk fysiologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

”Undersökning av småkärlssjuka med ny magnetröntgenteknik på patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar, Takotsubo-sjukdom, Wilsons sjukdom och Covid-19 patienter med förhöjt troponin.”

5.Hjärt-och kärlsjukdom hos kvinnor: Thomas Lindow. 125 000 kr. Post.doc Lunds Universitet, öl Växjö Central lasarett.

”Undersökning av sjukdomsprocesser vid hjärtsvikt med normal pumpfunktion via nya metoder (magnetröntgenundersökning och mätningar av lungvatten i vila och arbete).”

6.Hjärt-och kärlsjukdom hos kvinnor: Thomas Fux. 50 000 kr. Post.doc. intensivårdsläkare, THIVA/Thoraxop, ECMO avd. NKS, Solna.

”Könsskillnader i riskfaktorer, komplikationer och överlevnad med ECMO-behandling vid kardiogen chock.”

Donationer från anhöriga till drabbade möjliggör ny forskning

200 000 kronor delas i år ut till minne av Anna Söderberg som dog av endometrios i samband med graviditet. En donation från familjen på totalt 1 miljon skall fördelas på fem år.

Ytterligare en donation på 110 000 kronor går till forskning på gynekologisk cancer. Totalt fördelas i år 610 000 kronor.

Digitala kunskapsseminarier ersätter fysiska möten

1,6 & 2,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa arrangerar Woman in Red seminarier med föreläsningar om aktuell forskning på kvinnor, insamling till förmån för forskning samt utdelning av forskningsstipendier.

Varje år, i anslutning till den Internationella Kvinnodagen pågår Woman in Red kampanjen. Den syftar till att fler kvinnor ska överleva hjärt- och kärlsjukdomar och att öka kunskapen bland hälso- och sjukvårdspersonal, politiker och andra beslutsfattare samt allmänheten om behovet av ökad forskning. Läs med på www.1.6miljonerklubben.com

Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa samlar in medel till livsviktig klinisk forskning på kvinnor. En vetenskaplig jurygrupp utser varje år stipendiater som får forskningsanslag. Över sju miljoner kronor har delats ut hittills. Frii och 90-konto. www.kvinnorochhalsa.com

Den vetenskapliga jurygruppen består av:

Karin Schenck-Gustafsson, Professor, Kardiologi, KI (ordförande)

Kerstin Brismar, Professor, Endokrinologi, KI

Rebecka Hultgren, Professor, Kärlkirurgi, KI

Britt-Marie Landgren, Professor, Obstetrik/gynekologi, KI

Agneta Nordberg, Professor, Geriatrik, KI

Inger Sundström-Poromaa, Professor, Obstetrik/gynekolog,

Inlägget Årets stipendiater dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Är du drabbad utan att veta om det?

Var fjärde person över 40 år kommer förr eller senare att drabbas av folksjukdomen förmaksflimmer. Utan rätt behandling så ökar risken avsevärt att drabbas av stroke och hjärtsvikt. Många är drabbade av förmaksflimmer utan att veta om det, uppskattningsvis en tredjedel av de som drabbats upplever inga som helst symptom.

Ta själv kontroll över ditt hjärta

Med Hjärtflimmerkollen kan du själv ta kontroll och enkelt utreda om du är drabbad. Utredningen är enkel. Du följer ditt hjärta med en Coala Heart Monitor i vardagslivet under 14 dagar. En Coala-EKG mätning tar bara 60 sekunder och kan göras när och var du vill, och du slipper klister och elektroder på bröstet.

Kardiologer ger dig snabb behandling om du behöver det

Ditt hjärta följs på distans av kardiologer på Cityheart, en specialistmottagning grundad 2005. Hittas avvikelser i hjärtats rytm får du råd av läkaren och erbjuds uppföljning för behandling efter behov. Med Hjärtflimmerkollen slipper du väntetider och det är ett smart sätt för dig att följa ditt hjärta.

Dr. Christos Milonas, specialist i kardiologi och internmedicin på Cityheart 

Gör hjärtflimmerkollen.nu

Inlägget Är du orolig för ditt hjärta? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Hjärt- och kärlsjukdomar, där hjärtinfarkt utgör en stor del, är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. År 2017 var en hjärt- och kärlrelaterad sjukdom orsak till var tredje dödsfall i Sverige.

Men insjuknandet i just hjärtinfarkt minskar stadigt. Totalt 25.300 personer fick akut hjärtinfarkt 2017, enligt den senaste statistiken från Socialstyrelsen. Det är 20.000 färre än 15 år tidigare. Även dödligheten har minskat rejält. De senaste 15 åren har dödsfallen efter en hjärtinfarkt halverats. Vårdkedjan har förbättrats, vid ett akut fall ringer man 112, ambulansen kommer, man tar EKG och sedan sätts rätt vårdinsatser in. I det akuta skedet handlar det om att undersöka kranskärlen och öppna upp där det blivit förträngning eller stopp. Det görs ofta genom en så kallad ballongvidgning. Ju snabbare patienten får behandling, desto bättre går det. I dag finns det möjlighet att få ballongvidgning på de flesta ställen i Sverige inom två timmar vid akuta tillstånd. 

Livsstilens enorma betydelse

Men hjärtinfarkt har ofta med livsstil att göra: rökning, högt blodtryck, diabetes typ 2, övervikt, stress och fysisk inaktivitet är kända riskfaktorer.  Man kan på många sätt förbättra chanserna genom att ändra sin livsstil. 

Det är fortfarande fler män än kvinnor som får hjärtinfarkt. Ungefär två tredjedelar är män, men ju högre upp i åldrarna man kommer blir skillnaderna mellan könen mindre. Det beror mycket på det kvinnliga könshormonet östrogen som i yngre ålder ger ett skydd mot åderförkalkning. 

Så länge vården och medicinerna har förbättrats har också dödstalen minskat. Men sedan några år har trenden stannat av. Just livsstilsförändringarna har vården svårt att hjälpa till med. Det är i stort och mycket upp till patienten själv – det är lätt att säga att man ska sluta röka, träna mer och äta nyttigare, men svårare att faktiskt genomföra det.

– Det är egentligen inget nytt, säger professor Karin Schenck-Gustafsson, det viktiga är att man faktiskt betonar den dåliga följsamheten i livsstil och följer upp det! Sedan får man inte ju glömma att kvinnors hjärtinfarkt kan vara helt annorlunda mot mannens och att man har kunskap om detta både på vårdcentraler och i ambulansen.

Inlägget Hjärtinfarkterna minskar stadigt tack vare vård och medicin dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

                Anna-Lena Brundin

Jag trodde först att det var panikångest. Det vet jag sedan tidigare hur det känns. Att det skulle bero på hjärtat tänkte jag inte alls, jag hade bara ett par veckor tidigare gjort en hälsoundersök-ning och då fått veta att jag hade ett starkt och fint hjärta.

Anna-Lena körde hem, gick till sängs och försökte sova bort värken. – Men det var omöjligt, det gjorde så ont, jag kunde inte andas och jag kunde inte ligga ner. Till slut insåg Anna-Lena att hon måste till sjukhus där hon oväntat fick diagnosen hjärtinfarkt.

-Jag hade ju ett starkt hjärta! Och det kan man väl säga, eftersom det enligt kranskärls-röntgen inte fanns några förträngningar eller förkalkningar i hjärtats kranskärl vilket vanligtvis finns när man får en infarkt. Men när hjärtat undersöktes med ultraljud visade det att vänstra hjärtkammaren bara pumpade med 30 procent av sin vanliga kapacitet. Det Anna-Lena drabbats av var takotsubo, brustet hjärta, som är en form av akut hjärtsvikt. Precis som vid hjärtinfarkt är det bråttom, om man drabbas av brustet hjärta ska man veta att varje minut räknas.

Nio av tio som drabbas av takotsubo är kvinnor. 

-Takotsubo är ovanligt, och sjukvården missar ibland diagnosen, så det finns säkert ett mörker-tal, säger professor Karin Schenck-Gustafsson. Förr trodde man att tillståndet hade en god prognos, men numera vet man att man ibland kan få det flera gånger. Om man inte får hjälp akut kan man dö av brustet hjärta. 

Brustet hjärta utlöses efter svår psykisk eller fysisk stress, som exempelvis dödsfall i familjen, olyckshändelser, en operation, en naturkatastrof -eller som i Anna-Lenas fall, en sårig skilsmässa och svår arbetsstress med slitigt turnéliv och scenskräck.

Andnöd och eller bröstsmärta

Anna–Lenas hjärta blev helt återställt efter behandling med betablockare och acetylsalicylsyra, plus samtalsterapi på hjärtkliniken.

– Men rent allmänt gäller, säger Karin, att man alltid ska vara uppmärksam på symptom som svår andnöd och eller bröstsmärta i samband med svår stress. Då måste man snabbt få vård på sjukhus. Man ska också komma ihåg att tecknen på hjärtbesvär hos kvinnor kan se annorlunda ut jämfört med hur de ser ut hos män. Det gör att många söker vård för sent och när de väl gör det är ledtrådarna diffusa och svårtolkade. Förträngningarna i kvinnors kranskärl kan sitta längre ut i kranskärlssystemet och vara svåra att upptäcka på vanlig kranskärlsröntgen.

Varför det är mest kvinnor som drabbas av takotsubo vet forskarna inte riktigt, men Karin Schenck-Gustafsson menar att en förklaring kan vara sjunkande könshormoner eftersom de flesta som insjuknar är äldre kvinnor. De höga stresshormonerna behandlas med betablockerare men man måste även titta på blodfetter, högt blodtryck, fetma och inaktivitet.

Det underliga namnet, takotsubo, har sjukdomen efter ett japanskt redskap som man fångar bläckfisk med. Vänster hjärtkammare liknar nämligen fångstredskapet, ett kärl med rund kropp och långt skaft.

Inlägget Anna-Lenas hjärta brast dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Av Daniel Claesson och Peter Båvenholm, Bayer AB.

Namnet kommer av att symptomen ofta lindras av att stå still. Så som man gör vid ett skyltfönster under en promenad ute på stan.

Ett märkligt namn på en sjukdom – fönstertittarsjuka. Det är såklart inte det riktiga medicinska namnet. Egentligen heter det Intermittent hälta (claudica-tio intermittens), vilket betyder periodvis svårighet att gå och röra sig. Ett symp-tom som drabbar väldigt många i Sverige, framförallt äldre. Tyvärr vet långt ifrån alla att det är en sjukdom. ”Det är väl na-turligt att det är lite svårt att gå” är en at-tityd som gör att de inte söker läkare och får hjälp.

Men vad beror fönstertittarsjukan på?

Från början är det en form av åderförkalk-ning i blodkärlen. Så kallad plack byggs upp med åren och skapar förträngning-ar i kärlen. Om kärlen täpps till helt kan blodet inte cirkulera och då fungerar inte syresättningen till musklerna. Den här åderförkalkningen kallas för perifer kärl-sjukdom. Om den perifera kärlsjukdomen sitter i artärerna som försörjer benen med blod uppstår symptomet fönstertittarsjuka. Man behöver stanna och vila. Efter en stund när benen har varit stilla återkommer blodtillförseln och det känns som vanligt igen.

Att vara drabbat av fönstertittarsjuka kan vara både obehagligt och smärtsamt. Det hindrar en dessutom från att vara ute och röra sig normalt. Det kan kännas dumt att behöva stanna och den som är drabbad intalar sig själv att det inte är något fel eller låtsas inte om det. Behovet att stanna upp med jämna mellanrum blir efter ett tag något som påverkar livskvaliteten.

                   Peter Båvenholm, docent i intern medicin 

                   och medicinsk rådgivare

–Många av dessa patienter uttrycker att det är svårt att beskriva symptomen. Det gör att de ibland inte får rätt diagnos, utan kan exempelvis få behandling mot smärtan istället för mot kärlsjukdomen. Det här är både en fråga om kunskap och kommunikation. Ibland kan faktiskt an-höriga vara bättre än den drabbade på att beskriva symptomen, säger Peter Båvenholm som är läkare och medicinsk expert inom hjärtakärl på Bayer.

För att förebygga fönstertittarsjuka är kost och motion de viktigaste sakerna att tänka på. Att äta lagom mycket och variera med mycket grönsaker och frukt. Dagliga promenader, att hålla igång och inte sitta stilla för länge är viktigt. Rökning är också en stor riskfaktor.

För den som har drabbats finns hjälp att få. Blodförtunnande och trombocythämmandebehandling i kombination med fysisk rörelse kan göra att tillståndet lindras. Detta är viktigt eftersom en obehandlad fönstertittarsjuka i värsta fall kan leda till amputation.

Så om du känner någon som verkar märkligt intresserad av att stanna och titta i skyltfönster. Fråga om det gör ont när han eller hon går. Det kan vara fönstertittarsjuka och då är det bäst att besöka en läkare.

Inlägget Fönstertittarsjuka – vad är det? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

 Christina Schollin upptäckte sitt förmaksflimmer när hon testade hjärtmonitorn Coala.

Skådespelerskan hade hjärtklappning då och då. Men hon var inte särskilt oroad över det. – Man tänker att ”äsch, jag är väl lite stressad då. Jag får ta det lugnt.” berättar hon.

Då Christina är en av våra ambassadörer fick hon vara med i en studie av kvinnor med hjärtklappning tillsammans med Karolinska Institutet och testa hjärtmonitorn Coala, en liten monitor som mäter EKG och som gör att man kan se sitt EKG själv, när man så önskar. Och det var då det upptäcktes, Christinas oregelbundna hjärtrytm och även att hennes puls var upp i 144, en normal vilopuls ligger ofta mellan 60 och 80. Hjärtläkaren satte diagnosen förmaksflimmer som kan leda till hjärtsvikt, blodproppar och stroke.

Nu tar Christina medicin mot proppar morgon och kväll.

– Om jag tar medicinen jag blivit föreskriven så ska det inte vara några problem. Då tror jag att jag ska kunna leva tills jag blir 100! säger hon med sitt härliga skratt. Hjärtsjukdomar kan vara ärftliga. Nu ska Christinas dotter Pernilla Wahlgren också delta i studien.

– När jag fick min diagnos var min första tanke att min dotter Pernilla också ska få möjligheten att kolla sitt hjärta. Det är inte bara äldre människor som råkar ut för det här! 

Inlägget Christina Schollin upptäckte sitt förmaksflimmer med Coalan dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Artisten Lill Lindfors, 78, drabbades av oregelbunden hjärtrytm. Extraslagen var symtom på den kroniska sköldkörtelsjukdomen hypertyreos. 

– Det var som att hjärtat hoppade över ett slag. Kadonk, kadonk kändes det! Men jag fick behandling och idag mår jag jättebra. 

Lill Lindfors är med i kärntruppen för 1,6 miljonerklubben och är starkt engagerad för kvinnors hälsa. Just nu genomför klubben, tillsammans med forskare på Karolinska institutet, en stor studie av kvinnor som lider av hjärtklappning. Kvinnorna får själva undersöka sitt hjärta varje dag med hjälp av en liten EKG- monitor. Som Expressen tidigare kunnat berätta upptäckte Christina Schollin att hon hade hjärtflimmer tack vare studien. 

Läs hela artikeln här:

https://www.expressen.se/noje/lill-lindfors-hjartproblem-var-dold-hormonsjukdom/

Foto: Karl Nilsson

Christina Schollin allvarligt hjärtsjuk – utan att veta det

Skådespelerskan Christina Schollin, 80, hade en allvarlig hjärtsjukdom – utan att veta om det. Den upptäcktes när hon bestämde sig för att delta i en studie på kvinnohjärtan.

– Jag är väldigt, väldigt glad att jag fick chansen att upptäcka det i tid, säger hon.

Christina Shollin är ambassadör för 1,6 miljonerklubben, en intresseorganisation för kvinnors hälsa. Som Expressen tidigare kunnat berätta har organisationen nyligen startat en studie av kvinnor med hjärtklappning tillsammans med Karolinska institutet. 

Läs hela artikeln här:

https://www.expressen.se/noje/christina-schollin-allvarligt-hjartsjuk-utan-att-veta-det/

Foto: Olle Sporring

Läs även andra artiklar i samma ämne:

Alexandra Charles: ”Tror att man ska dö”

Alexandra Charles, 71, har haft hjärtrusningar sen barndomen. 

– Det kan komma när som helst och man tror att man ska dö. Det leder till väldigt mycket oro och ångest.

Hon har egen erfarenhet av hur det är att ha hjärtbesvär. Alexandra Charles har haft perioder med hjärtrusningar och extraslag sedan tioårsåldern. 

– Det är jättejobbigt. Nu är jag utredd och vet att jag inte kommer att dö av det, men det är störande. Det kan slå till när som helst, när jag står mitt i ett anförande eller under ett viktigt möte.

https://www.expressen.se/halsoliv/inloggad/alexandra-charles-tror-att-man-ska-do/

Expressen 25 maj 2018

Kvinnors hjärtsjukdom avfärdas som stress.

Ny svensk forskning visar att kvinnor med hjärtrytmrubbning oftare missas än män. Läkarna tror symtomen är psykologiska, som stress, panikångest eller  depression. Kvinnorna får dessutom vänta sex år längre än män på rätt behandling. 

Nu startar en stor studie av kvinnor med hjärtklappning.

– Vi hoppas att vi ska kunna fånga upp kvinnorna tidigare, säger hjärtläkaren Karin Schenck-Gustafsson. 

Läs hela artikeln i Expressen från 25/5-18

https://www.expressen.se/halsoliv/inloggad/kvinnors-hjartsjukdom-avfardas-som-stress/?logged_in=true

Inlägget Christina Schollin alvarligt hjärtsjuk-utan att veta det dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Text Inger Söderholm, Foto Mikael Engström

Idag drabbas både äldre och yngre kvinnor av hjärt- och kärlsjukdomar. En sjukdom som är en vanligare dödsorsak än bröstcancer bland kvinnor. Trots detta bedrivs viss forskningen fortfarande utan tillräckligt könsperspektiv. Kunskapen om kvinnohjärtat är fortfarande otillräcklig, både inom forskning och bland allmänheten. Vår kampanj Woman in Red, som pågår för fullt runtom i landet, uppmärksammar kvinnohjärtat och samlar in pengar till klinisk forskning. Vi har intervjuat Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning Utbildningsdepartementet, och forskaren Christina Villard om genusperspektivet av forskningen idag och i framtiden.

Alexandra Charles von Hofsten, Helene Hellmark Knutsson, Christina Villard, Charlotte Huldt

Vår viktiga kampanj Woman in Red pågår för fullt runtom i landet och även om vi sagt det förut tåls det att sägas igen. Vi får aldrig sluta kämpa för forskning på våra fina kvinnohjärtan. Den här dagen träffas vi inne på Centralbadet för att prata forskning och hälsa med Helene Hellmark Knutsson och Christina Villard. Klubbens Charlotta Huldt och Alexandra Charles är också med.
 
Nytt år betyder nya möjligheter och är det något de här fyra kvinnorna är rörande överens om, så är det vikten av att forska på vårt kvinnohjärta.  Hjärt- och kärlsjukdomar är en sjukdom som drabbar både yngre och äldre kvinnor och en vanligare dödsorsak än bröstcancer. Trots detta är kunskapen om kvinnohjärtat fortfarande otillräcklig, både inom forskning och bland allmänheten. Att forskningen fortfarande bedrivs mestadels på manshjärtan, är något Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, gärna tycker till om.
 
– Det är oerhört viktigt att vi har en framstående forskning i Sverige, inte minst när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Det vi ser är att forskningen behöver komma från laboratoriemiljö till klinisk forskning där forskningen på patienter behöver bli mer jämställd ur ett genusperspektiv, säger Helene Hellmark Knutsson.

Christina Villard, forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset och Institutet för molekylär medicin och kirurgi, är en av stipendiaterna som den 12 mars fick stipendium av stiftelsen Kvinnor & Hälsa.

– Stipendiet möjliggör vårt fortsatta arbete och jag är väldigt glad att vi får möjlighet, genom stipendiet, att kunna forska vidare, säger Christina.

Christina Villards hjärta slår ett extra slag för vikten av att forska på kvinnor. Hon har tillsammans med Rebecka Hultgren, överläkare och docent i kärlkirurgi, tittat på olika strukturer i kärlväggen. De kom fram till att könshormonerna och deras receptorer i kärlväggen skiljer sig mellan män och kvinnor, en upptäckt som de ville forska vidare på.
 
– Bakgrunden till vår forskning är könsskillnader i utvecklingen av bråck på stora kroppspulsådern, bukaortaaneurysm. Det är ett tillstånd som är vanligare bland män än bland kvinnor. Samtidigt löper kvinnor en större risk för att bukaortaaneurymset brister, vilket är ett tillstånd förenat med hög dödlighet. Bukaortaaneurysm är ofta asymtomatiska och upptäcks vanligtvis som bifynd vid en röntgenundersökning, som görs av annan anledning. Bukaortaaneurysm är ett tillstånd där kärlväggen bryts ned, av anledningar vi inte känner till helt idag. När bråcket når en viss storlek blir trycket så hårt att kärlet brister, vilket ger besvär i form av kraftig buksmärta och blodtrycksfall. Vi vill försöka kartlägga orsaken till dessa könsskillnader. Riskfaktorer är rökning, högt blodtryck och ärftlighet för bråcksjukdom, berättar Christina.

Den behagliga och varma miljön får oss alla att tina upp och påminnas om vikten av att ta hand om oss och att hitta återhämtning, något Alexandra allt som ofta återkommer till. Att få in välbefinnande i vardagen i form av såväl träning som hälsosam kost och inslag av kultur.
– Det är så viktigt att komma ihåg att ta hand om sig själv, att hitta återhämtning i den form man själv mår bäst av. För mig är det att komma ut i naturen och att njuta av kultur, musik gör underverk för såväl kropp som knopp. Nu i mars har vi arbetat med vår viktiga kampanj Woman in Red, där vi har kvällar med föreläsare och artister runtom i landet. Allt för att främja forskning kring kvinnohjärtat men också för att sprida information, berättar Alexandra och smuttar på dagens hälsoshot.

Kvinnor och mäns hjärtan ser olika ut och kvinnor med hjärtinfarkt har i vissa fall andra symtom än män. Förutom de traditionella riskfaktorerna, har kvinnor andra riskfaktorer såsom att sluta amma för tidigt, havandeskapsförgiftning och diabetes under graviditeten.
 
– Vi gör satsningar på att öka den kliniska forskningen men också den kliniska behandlingsforskningen för att utveckla behandlingsmetoder. Att pröva nya läkemedel är ett steg i den kliniska forskningen. Att ha genusperspektiv är något vi belyser som relevant och forskningen hänger starkt ihop med kunskap. Om ingen forskning bedrivs kommer det inte in i utbildningen och utbildar man inte kommer kunskapen inte in i vården, säger Helene Hellmark Knutsson.  

Staten har ett stort ansvar för forskningsfinansieringen. Vi måste ha forskning i toppklass och också välutbildade människor inom hälsa och sjukvård. Hälsoutmaningen är ett av de områden vi har prioriterat inom forskningspolitiken. Alla insamlingar till forskning är viktiga och därför ser jag fram emot 1,6 & 2,6 miljonerklubbens och stiftelsen Kvinnor & Hälsas forskningsstipendium som belönar forskning på kvinnohjärtat, avslutar Helene Hellmark Knutsson. 

Helene Hellmark Knutsson (S) är en svensk politiker. Sedan oktober 2014 är hon minister för högre utbildning och forskning i regeringen Löfven.

Christina Villard, är forskare och specialistläkare. Christina forskar inom kärlkirurgi, könshormoners roll för utveckling av farlig förtunning av väggen i stora kroppspulsådern.
Dessutom är hon en av Woman in Reds stipendiater i år.

Charlotta Huldt, är operasångerska och brinner såväl för våra kvinnohjärtan som för kulturens välgörande effekt på vårt välmående. Och för 1,6 miljonerklubben där hon arbetar sida vid sida med Alexandra Charles.

Inlägget Vi kämpar för hjärtat! dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.