Meny
av Ingemo Bonnier
–Jag forskar på de allra minsta kärlen i hjärtmuskeln, berättar Jannike Nickander som fyller 30 år i sommar. När jag inte jobbar umgås jag med min familj och vänner. Jag gick termin 4 på läkarprogrammet när jag första gång en stötte på magnetisk resonanstomografi (MR), under en föreläsning av professor Martin Ugander. Jag blev helt golvad av de så kallade ”ärrbilderna”, bilder som kunde avbilda hjärtinfarkter med sådan kontrast att det nästan gick att fysiskt ta på dem. Jag insåg att den här metoden måste jag jobba med, och involverade mig i ett forsknings projekt tillsammans med professor Ugander. Jag tyckte forskningen var så rolig att jag fortsatte, och blev doktorand samtidigt som jag studerade på läkarprogrammet, berättar Jannike. Efter läkarexamen ägnade Jannike sig på heltid åt doktorandstudier.
–Det var inte alls tänkt att jag skulle jobba med könsskillnader, men det blev uppenbart ju mer jag forskade, att män och kvinnor faktiskt skiljer sig åt i många av de bildanalyser som görs under en vanlig hjärt-MR-undersökning. Under mitt sista avhandlings arbete fick jag arbeta med en helt ny metod, kvantitativa perfusionskartor, som mäter genomblödningen i hjärtat, både i vila och under farmakologisk stress. Återigen blev det helt uppenbart att män och kvinnor skiljer sig åt, då vi visade att friska kvinnor har en högre genomblödning, blodvolym och extra cellulär volym jämfört med friska män. Jannike försvarade sin avhandling 2018 och forskar nu på hur genom blödningen i hjärtat påverkas, både av hjärtsjukdomar och andra sjukdomar, med hjälp av genomblödningskartorna. Vi vet att genomblödningen minskar på grund av sjukdom i de allra minsta kärlen i hjärtat, så kallad mikrovaskulär dysfunktion, och att kvinnor är drabbade i högre utsträckning än män.
–Jag hoppas kunna besvara vilka patientgrupper som drabbas av mikrovaskulär dysfunktion, och om det hänger ihop med varför kvinnor drabbas hårdare av vissa hjärtsjukdomar. Målet är att kunna kartlägga om mikrovaskulär dysfunktion är en gemensam faktor i en rad olika sjukdomar, och om den bidrar till skillnader i hjärtsjukdom mellan män och kvinnor.
Thomas Lindow är överläkare i klinisk fysiologi på Centrallasarettet i Växjö. Nu hoppas han på att så snart pandemin tillåter det komma iväg till Sydney, Australien, för post-doktorala studier och forskning om hjärtsvikt hos professor Martin Ugander vid Sydney University i Australien.
–Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet som kan ge svåra besvär för patienten. Hjärtsviktspatienter delas ofta in i två grupper: en med nedsatt pumpförmåga (ejektionsfraktion) och en med bevarad pumpfunktion för vänster kammare. Patienterna kan enkelt få rätt diagnos genom en ultraljudsundersökning av hjärtat. För den första typen av hjärtsvikt finns flera behandlingar för att förbättra symtom och överlevnad, säger Thomas.
Den andra typen av hjärtsvikt med normal vänsterkammar-funktion drabbar ungefär hälften av alla patienter med hjärtsvikt och mest kvinnor. Om patienten har denna typ är diagno sen svårare att ställa, och behandlings möjligheterna är i nuläget ganska få. Forskning för att förstå och behandla detta tillstånd behövs.
– I ett av forskningsprojekten ska vi undersöka just den här typen av hjärtsvikt genom att utvärdera och utveckla en metod för att bestämma vattenhalten i lungorna med magnetkamerateknik, berättar Thomas.
Hjärtsviktssymtomen hos dessa patienter orsakas till stor del av att hjärtat har svårt att fyllas med blod. När fyllnaden av hjärtat är störd, stiger trycket inne i hjärtat. När trycket i hjärtat stiger, fortplantas detta ”bakåt” till kärlen i lungorna. Vätska pressas ut i lungorna och vävnaden runt omkring, vilket gör patienten andfådd.
– Att kvinnor i högre grad än män är drabbade av det för närvarande svårbehandlade tillståndet kräver särskilt fokus på könsskillnader ur alla aspekter av tillståndet, liksom på eventuella könsskillnader i hur resultat av diagnostiska metoder ska bedömas. Om denna metod visar sig ge god och tillförlitlig information kan vi förbättra möjligheterna att ge patienter en lättillgänglig och korrekt diagnos och utvärdera nya behandlingar, berättar Thomas.
Vi önskar Thomas lycka till i Sydney hos professor Ugander. Med på äventyret till Australien är hustru Sofia och de tre barnen, Alvar, Frans och lilla Maja.
På thoraxintensiven vårdas dels patienter efter genomgången kirurgi i hjärta, lungor och aorta, dels icke-kirurgiska patienter med svår hjärtsvikt vilket kan ha orsakats av hjärtinfarkt, hjärt-muskelinflammation, hjärtstillestånd eller livshotande hjärtarytmier.
–Ibland är patientens hjärtfunktion så allvarligt nedsatt (kardiogen chock) att hjärtfunktionen under en begränsad period behöver understödjas meden typ av hjärtlungmaskin för att öka chansen till överlevnad, säger Thomas.
Denna typ av hjärtlungmaskin kallas för ECMO (extrakorporeal membranoxygenering) och kan vid behov raskt kopplas till patienten. ECMO innebär att syrefattigt blod sugs ut från patientens kärlsystem via en slang som leder till en pump belägen utanför kroppen. Denna pumpar blodet vidare genom en konstgjord lunga för syresättning ochkoldioxidborttagning och därefter pumpas blodet åter till patienten. På så sätt kan ECMO hos vissa patienter som befinner sig under akut livshot på grund av kardiogen chock vinna tid så att hjärtat hinner återhämta sig samt för ytterligare diagnostisk och behandling.
–Antalet patienter som blir aktuella för denna terapiform ökar kontinuerligt både nationellt och internationellt, konstaterar Thomas. Anledningen till att kvinnor har sämre prognos vid kardiogen chock och dessutom får färre ECMO-behandling än män vid kardiogen chock är inte klarlagd.
–Syftet med mitt forskningsprojekt är att försöka identifiera om ytterligare orsaker till dessa könsskillnader kan identifieras.
–Mitt största intresse i mitt kliniska arbete och även i min forskning är diagnostik och kirurgisk behandling av kvinnor som lider av svår endometrios, en sjukdom som innebär att livmoder slemhinna fäster i bukhålan utanför livmodern. Vanliga symtom är smärta och i vissa fall svårigheter att bli gra vid, berättar Malin.
I januari 2021 utsågs kvinnokliniken på Södersjukhuset till ett av fyra sjukhus i Sverige att ansvara för nationell högspecialiserad vård av kvinnor med avancerad endometrios. På kvinnokliniken görs kvalificerade ultraljud för att diagnosticera fall med exempelvis endometrios i tarm, urinblåsa och runt urinledare.
–I min kliniska vardag träffar jag varje vecka kvinnor med svår endometrios som väntat länge, långt upp i medelåldern, att få rätt diagnos, säger Malin. Malin startade 2013 den robotkirurgiska enheten på kvinnokliniken vid SÖS och har sedan dess utvecklat den till att bli den största enheten i Europa som erbjuder robotkirurgi till kvinnor med åkomma i livmoder och äggstockar. Malins forskning i hennes ena studie handlar om hur man med gynekologiskt ultraljud ska kunna ställa rätt diagnos för att på bästa sätt planera operationen vid svår endometrios, och om det finns fördelar med robotkirurgi jämfört med vanlig titthålskirurgi eller öppen bukkirurgi. I hennes andra studie jämförs andra kirurgiska metoder vid svår endometrios, där flera register länkas mot varandra för att söka skillnader i komplikationer, blödning, återhämtningstid och andra parametrar mellan olika operationsmetoder.
–Målet med min forskning är att vi snabbare och på bästa sätt ska ställa diagnos och operera de kvinnor som behöver kirurgi vid svår endometrios. Får kvinnan inte får rätt diagnos och behandling väntar livslångt lidande.
–Intresset för global hälsa och kvinnohälsa har lett mig till internationella samarbeten under studietiden, praktik på WHO och nu till kvinnokliniken i Uppsala. Det kliniska arbetet som ST-läkare i gynekologi och obstetrik parat med forskning och småbarnsliv tarnu upp det mesta av min tid, berättar Johanna. Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnorglobalt, i synnerhet i låginkomstländer, med tidigare insjuknande än för många andra cancerformer.
–I Uppsala introducerades jag för de mikroorganismer som finns i kroppen (mikrobiomet), och nu har jag specifikt inriktat mig på kopplingen mellan de vaginala mikroorganismerna, humant papillomvirus (HPV) och livmoderhalscancer.
Livmoderhalscancer orsakas i de allra flesta fall av infektion med humant papillomvirus (HPV). Tack vare screening har förekomsten och dödlighet minskat men trots det insjuknar ca 500 kvinnor i livmoderhalscancer årligen i Sverige.
Kända riskfaktorer för HPV och efterföljande livmoderhalscancer är rökning och nedsatt immunförsvar. Det är nu visat att även vaginala mikroorganismer kan spela roll för HPV-infektion och utvecklingen av cancer. Exempel är bakterier, svamp, och virus som finns i vagina, och har betydelse för bland annat immunförsvar, näringsupptag och försvar mot sjukdomar. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor och man känner inte till vad normala mikroorganismer består av, hur de varierar, liksom dess funktion och betydelse för hälsa och sjukdom i stort.
–Mitt forskningsprojekt kartlägger de vaginala mikroorganismerna, deras samband med HPV och förstadier av livmoderhalscancer hos friska kvinnor liksom hos kvinnor med livmoderhalscancer, innan och efter behandling. Vi kan även studera mikroorganismernas koppling till kvinnors hälsa, säger Johanna.
–I mitt jobb träffar jag ofta gravida kvinnor med havandeskapsförgiftning vilket är en multiorgansjukdom som ger symtom i form av högt blodtryck, huvudvärk, svullnad och i sällsynta fall livsfarlig organsvikt. Även barnet i magen kan bli påverkat och födas för tidigt eller inte växa som det ska, säger Charlotte.
Att bli sjuk i havandeskapsförgiftning under sin graviditet och föda ett barn som behöver vårdas på sjukhus innebär, förutom de fysiska riskerna, också mycket oro och psykiskt lidande för hela familjen.
–När jag började arbeta som förlossningsläkare kände jag mig väldigt frustrerad över att vi visste så lite om havandeskapsförgiftning, vi kunde inte förebygga sjukdomen och hade svårt att förklara både för oss själva och för kvinnorna varför de drabbats. Därför började jag forska inom området och glädjande nog har vi fått mycket ny kunskap och bättre förståelse för havandeskapsförgiftning under de senaste åren. Vi tror nu att havandeskapsförgiftning är en sorts hjärt-kärlsjukdom och vi har börjat förstå att det faktiskt går att förutsäga vilka kvinnor som kommer att drabbas.
Det finns i dag förebyggande behandling som om den sätts in i tidig graviditet minskar risken för att insjukna i havandeskapsförgiftning. Dock är metoderna ofta för grova och gissar alltför ofta fel. Fler kvinnor och barn skulle kunna slippa drabbas av havandeskapsförgiftning om det fanns bättre metoder för att förutsäga vilka som kommer drabbas. Syftet med studien är att undersöka om enkla undersökningar av hjärtats pumpförmåga och blodkärlens elasticitet i tidig graviditet kan vara en effektiv metod för att identifiera vilka kvinnor som kommer utveckla havandeskapsförgiftning.
–Förhoppningen är att det på längre sikt kan användas som ett enkelt och pricksäkert test som används på alla kvinnor i tidig graviditet för att hitta och behandla de kvinnor som annars skulle ha utvecklat havandeskapsförgiftning.
1,6 & 2,6 miljonerklubben och Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa delar ut sex Woman in Red stipendier till forskare som bidrar med livräddande kunskap om gynekologisk cancer, hjärt-kärlsjukdom och endometrios i samband med graviditet.
Nytt för i år är att en större totalsumma fördelas till forskning på flera olika sjukdomsområden, jämfört med tidigare år, tack vare donationer. Juryn har valt ut sex stipendiater.
– Med ny forskning kan fler kvinnoliv räddas. Vi är oerhört glada att vi i år kan ta ett bredare grepp med WIR kampanjen och belöna ny livräddande forskning på kvinnor med hjärt-kärlsjukdom, gynekologisk cancer och endometrios i samband med graviditet. Tack vare donationer från anhöriga till kvinnor som drabbats kan vi i år dela ut hela 610 000 kronor till sex stipendiater inom olika forskningsområden, säger Alexandra Charles von Hofsten, ordförande i 1,6&2,6miljonerklubben för kvinnors hälsa, och initiativtagare.
Den 15 mars, i samband med Internationella kvinnodagen, delas totalt 610 000 kronor ut till följande sex stipendiater:
1.Endometrios i samband med graviditet: Malin Brunes. 100 000 kr. Gynekolog, doktorand, Södersjukhuset, Stockholm.
”Kan val av operationsmetod vid hysterektomi och preoperativt ultraljud påverka utfallet hos endometriospatienter.”
2.Gynekologisk cancer: Johanna Norenhag. 110 000 kr. Doktorand, ST läkare gynekologi, Uppsala Akademiska Sjukhus.
”Samband mellan kvinnors hälsa och vaginal microbiota vid HPV infektion, cervixcancer och cervixdysplaci.”
3.Hjärt-kärlsjukdom och graviditet: Charlotte Iacobaeus. 100 000 kr. Gynekolog, post.doc, Danderyds Sjukhus, Stockholm.
”Kan hjärt-kärlundersökning (kärlresistensmätningar) vid tidig graviditet förutspå risk för havandeskapsförgiftning.”
4.Hjärt-och kärlsjukdom hos kvinnor: Jannicke Nickander. 125 000 kr. Post.doc KI, AT, klinisk fysiologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
”Undersökning av småkärlssjuka med ny magnetröntgenteknik på patienter med hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar, Takotsubo-sjukdom, Wilsons sjukdom och Covid-19 patienter med förhöjt troponin.”
5.Hjärt-och kärlsjukdom hos kvinnor: Thomas Lindow. 125 000 kr. Post.doc Lunds Universitet, öl Växjö Central lasarett.
”Undersökning av sjukdomsprocesser vid hjärtsvikt med normal pumpfunktion via nya metoder (magnetröntgenundersökning och mätningar av lungvatten i vila och arbete).”
6.Hjärt-och kärlsjukdom hos kvinnor: Thomas Fux. 50 000 kr. Post.doc. intensivårdsläkare, THIVA/Thoraxop, ECMO avd. NKS, Solna.
”Könsskillnader i riskfaktorer, komplikationer och överlevnad med ECMO-behandling vid kardiogen chock.”
Donationer från anhöriga till drabbade möjliggör ny forskning
200 000 kronor delas i år ut till minne av Anna Söderberg som dog av endometrios i samband med graviditet. En donation från familjen på totalt 1 miljon skall fördelas på fem år.
Ytterligare en donation på 110 000 kronor går till forskning på gynekologisk cancer. Totalt fördelas i år 610 000 kronor.
Digitala kunskapsseminarier ersätter fysiska möten
1,6 & 2,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa arrangerar Woman in Red seminarier med föreläsningar om aktuell forskning på kvinnor, insamling till förmån för forskning samt utdelning av forskningsstipendier.
Varje år, i anslutning till den Internationella Kvinnodagen pågår Woman in Red kampanjen. Den syftar till att fler kvinnor ska överleva hjärt- och kärlsjukdomar och att öka kunskapen bland hälso- och sjukvårdspersonal, politiker och andra beslutsfattare samt allmänheten om behovet av ökad forskning. Läs med på www.1.6miljonerklubben.com
Insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa samlar in medel till livsviktig klinisk forskning på kvinnor. En vetenskaplig jurygrupp utser varje år stipendiater som får forskningsanslag. Över sju miljoner kronor har delats ut hittills. Frii och 90-konto. www.kvinnorochhalsa.com
Den vetenskapliga jurygruppen består av:
Karin Schenck-Gustafsson, Professor, Kardiologi, KI (ordförande)
Kerstin Brismar, Professor, Endokrinologi, KI
Rebecka Hultgren, Professor, Kärlkirurgi, KI
Britt-Marie Landgren, Professor, Obstetrik/gynekologi, KI
Agneta Nordberg, Professor, Geriatrik, KI
Inger Sundström-Poromaa, Professor, Obstetrik/gynekolog,
