<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben – För kvinnor och hälsa &#8226; 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</title>
	<atom:link href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/kategori/varden-och-omsorgen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/</link>
	<description>Hälsa och livskvalitet för alla kvinnor</description>
	<lastBuildDate>Tue, 03 May 2022 07:38:37 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.8.1</generator>

<image>
	<url>https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2020/07/cropped-favicon-512x512-1-32x32.png</url>
	<title>1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben – För kvinnor och hälsa &#8226; 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</title>
	<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>Förvägra inte strokepatienter sjukvården som de har rätt till</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/forvagra-inte-strokepatienter-sjukvarden-som-de-har-ratt-till/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Miranda]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 May 2022 07:33:47 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://www.1.6miljonerklubben.com/?post_type=mk_article&#038;p=91456</guid>

					<description><![CDATA[<p>Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter. Publicerades på www.altinget.se, 3 maj 2022. Foto: Claudio Bresciani/TT Alla som har drabbats av en stroke ska få en livslång, strukturerad uppföljning. Men en ny undersökning visar att nio av tio strokepatienter inte har en aktuell plan för sin rehabilitering, skriver Alexandra Charles von Hofsten, ordförande 1,6 [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/forvagra-inte-strokepatienter-sjukvarden-som-de-har-ratt-till/">Förvägra inte strokepatienter sjukvården som de har rätt till</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><em>Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter. Publicerades på <a href="https://www.altinget.se">www.altinget.se</a>, 3 maj 2022. Foto: Claudio Bresciani/TT</em></p>
<p><strong>Alla som har drabbats av en stroke ska få en livslång, strukturerad uppföljning. Men en ny undersökning visar att nio av tio strokepatienter inte har en aktuell plan för sin rehabilitering, skriver Alexandra Charles von Hofsten, ordförande 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben, och Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro.</strong></p>
<p>”Att inte få hjälp med fortsatt sjukvård som medicinering och rehabilitering efter en stroke ger ett högre hjälpberoende av exempelvis socialtjänst, hemtjänst och inte minst närstående” <em>&#8211; Alexandra Charles von Hofsten och Lise Lidbäck, o<span class="article-label text-black text-opacity-50" data-v-f0696dae="">rdförande 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben respektive förbundsordförande Neuro </span></em></p>
<article class="content-dynamic mb-8 md:mb-16" data-v-f0696dae="">Stroke är en livslång sjukdom och Sverige har kommit långt när det kommer till den akuta sjukvården vid en stroke, det vill säga det första vårdförloppet. Men bra sjukvård är också a och o efter akutsjukvården. Då avser vården medicinering och rehabilitering.</p>
<h3>Dyrt med utebliven rehabilitering</h3>
<p>Rehabilitering är avgörande för att bevara och bibehålla förmågor, det minskar vård- och omsorgsbehoven och kan göra det möjligt att fortsätta arbeta. Utebliven rehabilitering leder inte bara till stort lidande för individ och närstående, det innebär även större samhällskostnader för till exempel hemtjänst, sjukskrivningar och ett ökat behov av hälso- och sjukvård.</p>
<p>Trots det visar <a href="https://neuro.se/om-oss/saa-tycker-vi/neurorapporten/" target="_blank" rel="noopener">Neuros medlemsundersökningar</a> att nio av tio inte har en aktuell plan för sin rehabilitering. Nu kommer de första riktlinjerna för det andra vårdförloppet, som avser strokevård efter akutskedet. Vårdförloppet är ute på remiss från Sveriges regioner i samverkan. Vi hoppas mycket på dessa, att de ska slå igenom och komma varenda strokepatient till del.</p>
<blockquote><p>&#8221;I dag är det få personer som får den vård som rekommenderas i det andra vårdförloppet, vilket bland annat har konstaterats av Socialstyrelsen.&#8221;</p></blockquote>
<p><cite><b></b></cite>Ungefär 25 000 svenskar får en stroke varje år. Var fjärde avlider inom tre månader. För dem som överlever krävs i högre eller mindre grad fortsatt sjukvård i form av medicinering och rehabilitering. Det kan gälla att klara vardagen, ta sig ur chocken och den depression som ofta följer efter akutskedet, få hjälp att få tillbaka talet, få relevant hjälp med kognitiva besvär eller spasticitet. Ungefär 30 procent av de som får en stroke drabbas av spasticitet vilket gör den till en av de vanligaste komplikationerna. Spasticitet kan innebära allt från försämrad rörelseförmåga till total invalidisering. Socialstyrelsens undersökningar visar att bara 15 procent av de som kan ha stor nytta av behandling erbjuds det.</p>
<h3>Patienter erbjuds inte vård</h3>
<p>Riktlinjerna för vårdförlopp två inleds inför utskrivning från strokeenhet och omfattar åtgärder och hjälp livet ut. Det står i remissversionen av vårdförlopp två att alla personer som haft stroke eller TIA (Transitorisk ischemisk attack, vilket är ett akut instabilt syndrom och en allvarlig varningssignal för att få en stroke) bör ha en livslång strukturerad uppföljning, och i de fall fortsatt rehabilitering behövs kan dessa två processer pågå samtidigt.</p>
<p>I dag är det få personer som får den vård som rekommenderas i det andra vårdförloppet, vilket bland annat har konstaterats av Socialstyrelsen. Våra medlemsundersökningar bekräftar den bilden. Varannan har inte erbjudit en multidisciplinär rehabiliteringsperiod, det vill säga där olika kompetenser jobbar gemensamt med rehabiliteringen.</p>
<p>I den senaste Neuro-rapporten från 2021 har mer än 2 000 medlemmar med olika neurologiska sjukdomar svarat på frågor om hur rehabiliteringen fungerar. Det är nedslående läsning: över 40 procent har antingen aldrig deltagit i sammanhängande teamrehabilitering, men skulle vilja det, eller så nekas de återkommande rehabiliteringsperioder som motsvarar deras behov. Nio av tio har ingen aktuell plan för sin rehabilitering. Två av tre får inte alls eller tillräckligt stöd av en fysioterapeut.</p>
<h3>Stor risk för ohälsa</h3>
<p>Att inte få hjälp med fortsatt sjukvård som medicinering och rehabilitering efter en stroke ger ett högre hjälpberoende av exempelvis socialtjänst, hemtjänst och inte minst närstående. Risken är även stor för fortsatt ohälsa då den livsstilsrelaterade problematiken blir större om man inte får rehabilitering och rådgivning. Det kan handla om att träna, äta rätt och andra förebyggande insatser för att minska risken för en ny stroke. Dessa första riktlinjer för hur vården ska utformas efter akutskedet är ett skolexempel på hur det ska gå till, nu vill vi se att det införs i varenda region i landet.</p>
</article>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/forvagra-inte-strokepatienter-sjukvarden-som-de-har-ratt-till/">Förvägra inte strokepatienter sjukvården som de har rätt till</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Säker medicinering med trygg enkel robot</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/saker-medicinering-med-trygg-enkel-robot/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Miranda]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 13 Sep 2019 12:04:15 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/saker-medicinering-med-trygg-enkel-robot</guid>

					<description><![CDATA[<p>Alexandra har bekantat sig med den svenska l&#228;kemedelsroboten Dosell, ett nytt hj&#228;lpmedel f&#246;r att ta sina mediciner i r&#228;tt dos och i r&#228;tt tid. Ett stort problem i samh&#228;llet &#228;r att &#228;ldre gl&#246;mmer ta sina mediciner eller f&#229;r i sig fel medicin. Detta leder till on&#246;diga sjukhusinl&#228;ggningar, lidande och h&#246;ga kostnader f&#246;r samh&#228;llet. &#8221;Jag uppmuntrar [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/saker-medicinering-med-trygg-enkel-robot/">Säker medicinering med trygg enkel robot</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Alexandra har bekantat sig med den svenska l&auml;kemedelsroboten Dosell, ett nytt hj&auml;lpmedel f&ouml;r att ta sina mediciner i r&auml;tt dos och i r&auml;tt tid.</strong></p>
<p>Ett stort problem i samh&auml;llet &auml;r att &auml;ldre gl&ouml;mmer ta sina mediciner eller f&aring;r i sig fel medicin. Detta leder till on&ouml;diga sjukhusinl&auml;ggningar, lidande och h&ouml;ga kostnader f&ouml;r samh&auml;llet<em>. &rdquo;Jag uppmuntrar ny teknik och innovationer som f&ouml;rb&auml;ttrar livskvaliteten f&ouml;r m&auml;nniskor. H&auml;lsa och trygghet &auml;r viktigt. Jag har sett medicineringsproblematik p&aring; n&auml;ra h&aring;ll, och det &auml;r gl&auml;djande att redskap som Dosell inf&ouml;rs&rdquo;, </em>s&auml;ger Alexandra.&nbsp;</p>
<p>&nbsp;<img fetchpriority="high" decoding="async" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/2_2.jpg" border="0" width="520" height="415" /></p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp;<em>Alexandra Charles&nbsp; &amp; Mikael Rahmqvist&nbsp;(s&auml;ljansvarig f&ouml;r Dosell, iZafe)</em></p>
<p>Dosell p&aring;minner med ljud- och ljussignaler n&auml;r det &auml;r dags att ta sin medicin. R&auml;tt dos medicin levereras i en uppklippt dosp&aring;se till ett fack p&aring; robotens framsida. V&aring;rdpersonal och anh&ouml;riga kan &ouml;vervaka v&aring;rdtagarens medicinering p&aring; distans genom en mobilapplikation. Om v&aring;rdtagaren inte tar medicinen ur facket larmar Dosell anh&ouml;riga och/eller sjukv&aring;rdspersonal som kan kontakta eller &aring;ka hem till v&aring;rdtagaren. Tiden fr&aring;n att medicinen levereras till dess att larmet g&aring;r individanpassas. P&aring; s&aring; s&auml;tt minskar Dosell risken f&ouml;r att v&aring;rdtagaren &ouml;verdoserar, tar fel kombination av l&auml;kemedel eller inte tar sin medicin alls. F&ouml;r sjukv&aring;rdspersonal frig&ouml;rs v&auml;rdefull tid fr&aring;n l&auml;kemedelshantering till mer kvalitativ omv&aring;rdnad.&nbsp;&nbsp;</p>
<p>Dosell f&ouml;rhindrar felmedicinering och &auml;r helt enkelt en trygghet f&ouml;r dig som v&aring;rdtagare eller anh&ouml;rig samt ett v&auml;rdefullt hj&auml;lpmedel f&ouml;r dig som v&aring;rdgivare.&nbsp;</p>
<p>L&auml;s mer p&aring; <a href="https://www.dosell.se" target="_blank" rel="noopener">www.dosell.se</a>.&nbsp;</p>
<p>Robotarna levereras av f&ouml;retaget <a href="https://www.izafe.se" target="_blank" rel="noopener">iZafe</a>, som utvecklar digitala s&auml;kerhetsl&ouml;sningar och larmsystem f&ouml;r en tryggare vardag i hemmet och p&aring; arbetsplatser.<strong>&nbsp;</strong></p>
<p><a href="https://www.izafe.se" target="_blank" rel="noopener"><strong>iZafe AB&#8232;</strong></a><strong></strong></p>
<p>Telefon: 08-21 11 21<br /> E-post:&nbsp;<a href="mailto:info@izafe.se" target="_blank" rel="noopener">info@izafe.se</a><br /> Grev Turegatan 11A<br /> 114 46 Stockholm</p>
<p><strong><a href="https://www.izafe.se" target="_blank" rel="noopener">www.izafe.se</a></strong>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/saker-medicinering-med-trygg-enkel-robot/">Säker medicinering med trygg enkel robot</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>En kvartett för jämlikhet!</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/en-kvartett-for-jamlikhet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[aster.sagai]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Jun 2018 10:08:02 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/en-kvartett-for-jamlikhet</guid>

					<description><![CDATA[<p>&#160; I &#229;r det ett jubileums&#229;r som heter duga, det &#228;r full agenda den h&#228;r sommaren f&#246;r dessa fyra kvinnor som alla, bland annat, &#228;r i Almedalen f&#246;r att prata &#228;ldreomsorg och j&#228;mlik v&#229;rd. Det &#228;r ett stort jubileums&#229;r i &#229;r, inte bara firar 1,6 Miljonerklubben 20 &#229;r, Almedalen firar hela 50 &#229;r och som [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/en-kvartett-for-jamlikhet/">En kvartett för jämlikhet!</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<p><strong>I &aring;r det ett jubileums&aring;r som heter duga, det &auml;r full agenda den h&auml;r sommaren f&ouml;r dessa fyra kvinnor som alla, bland annat, &auml;r i Almedalen f&ouml;r att prata &auml;ldreomsorg och j&auml;mlik v&aring;rd.</strong></p>
<p>Det &auml;r ett stort jubileums&aring;r i &aring;r, inte bara firar 1,6 Miljonerklubben 20 &aring;r, Almedalen firar hela 50 &aring;r och som pricken &ouml;ver i:et &auml;r det ocks&aring; val&aring;r.</p>
<p>&#8211;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Vilken sommar det kommer bli, utbrister Alexandra glatt och f&aring;r medh&aring;ll fr&aring;n resten av kvartetten n&auml;r vi ses f&ouml;r omslagsfotografering.</p>
<p>En av valfr&aring;gorna, som f&ouml;renar den h&auml;r samlingen driftiga och kunniga kvinnor, &auml;r j&auml;mlik v&aring;rd, n&aring;got som Lena Hallengren, barn- &auml;ldre och j&auml;mst&auml;lldhetsminister kommer in p&aring; direkt n&auml;r vi s&auml;tter oss ner.</p>
<p>&#8211;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Det ska givetvis vara en sj&auml;lvklarhet att b&aring;da k&ouml;nen ska f&aring; likadan v&aring;rd, och &auml;ven att det ska forskas lika mycket p&aring; kvinnor som p&aring; m&auml;n. Ekonomisk trygghet &auml;r ocks&aring; viktigt och m&aring;nga &auml;ldre k&auml;nner idag oro f&ouml;r sin ekonomi, m&aring;let &auml;r att kunna ge en st&ouml;rre trygghet s&aring;v&auml;l inom &auml;ldreomsorg som inom ekonomin. Ofta g&aring;r det bra n&auml;r man &auml;r tv&aring;, det &auml;r n&auml;r man, oftast som kvinna, blir ensam problemen uppst&aring;r. Har du inte en ekonomisk trygghet &auml;r det sv&aring;rt att forts&auml;tta vara socialt aktiv. Vilket &auml;r oerh&ouml;rt viktigt, s&auml;ger Lena med eftertryck.</p>
<p>Johanna Adami, rektor f&ouml;r Sophiahemmet H&ouml;gskola, har arbetat med h&auml;lsofr&aring;gor i &ouml;ver 25 &aring;r och hon ser positivt p&aring; utvecklingen och p&aring; framtiden.</p>
<p>&#8211;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Det positiva &auml;r att det idag &auml;r ett mycket b&auml;ttre klimat f&ouml;r samverkan mellan olika akt&ouml;rer. J&auml;mlikhet &auml;r n&aring;got som beh&ouml;ver vara i fokus p&aring; alla niv&aring;er i samh&auml;llet, fr&aring;n beslutsfattarniv&aring; till enskilda individer. Det g&auml;ller utbildning, forskning, arbetslivet och handlar om att skapa kulturer d&auml;r detta &auml;r en sj&auml;lvklarhet. Vi beh&ouml;ver ocks&aring; hj&auml;lpas &aring;t att m&auml;ta effekterna av olika ansatser som g&ouml;rs f&ouml;r j&auml;mlikhet, dvs m&auml;ta vad det kostar n&auml;r vi INTE har j&auml;mlik v&aring;rd eller organisationer som &auml;r f&ouml;r homogena.</p>
<p>Alexandra ber&auml;ttar om hur 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben arbetar f&ouml;r att lyfta fram vikten av en mer j&auml;mlik v&aring;rd.</p>
<p>&#8211;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; V&aring;r hj&auml;rtefr&aring;ga &auml;r j&auml;mst&auml;lldhet och genus, att lyfta fram kvinnors h&auml;lsa och framf&ouml;r allt att forskning beh&ouml;vs i lika h&ouml;g grad p&aring; kvinnors hj&auml;rtan som p&aring; m&auml;ns. Det &auml;r ocks&aring; viktigt att prata om hur man ska g&ouml;ra f&ouml;r att l&ouml;sa problemen med alla v&aring;rdk&ouml;er som varierar mycket beroende p&aring; olika faktorer. Vart man bor till exempel spelar in, s&auml;ger Alexandra och vi kommer in p&aring; &auml;ldreomsorg och hur man ska kunna k&auml;nna sig trygg i v&aring;rden, n&aring;got Marjut Sohlman Carstr&ouml;m, l&auml;kare och ortoped k&auml;nner starkt f&ouml;r.</p>
<p>&#8211;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Det &auml;r framf&ouml;r allt tv&aring; problem jag vill p&aring;tala, att kvinnor f&aring;r s&auml;mre v&aring;rd liksom &auml;ldre f&aring;r s&auml;mre v&aring;rd. Inom ortopedin &auml;r bensk&ouml;rhet ett tydligt exempel, vi &auml;r bland de s&auml;msta i Europa att m&auml;ta bensk&ouml;rhet. Eftersom det &auml;r till st&ouml;rsta del en kvinno&aring;komma (pga skelettet &auml;r &ouml;strogenberoende, och drabbar kvinnor efter menopausen) &auml;r det mycket m&auml;rkligt att det inte g&ouml;rs n&aring;gra insatser att regelm&auml;ssigt kontrollera kvinnors bent&auml;thet. En behandling som &auml;r b&aring;de billig och enkel att utf&ouml;ra, vilket skulle kunna spara miljardsummor &aring;t skattebetalarna f&ouml;r minskade kostnader p&aring; sjukhus.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>V&aring;r &aring;ldrande befolkning &auml;r en viktig resurs som inte ska ses som en belastning. Det &auml;r ju det facto s&aring; att detta &auml;r resultatet av att vi har en h&ouml;g levnadsstandard och lever l&auml;ngre. D&auml;rf&ouml;r m&aring;ste vi skapa ett inkluderande samh&auml;lle d&auml;r vi tar till vara v&aring;ra &auml;ldre, n&aring;got Johanna arbetar f&ouml;r.</p>
<p>&#8211; P&aring; Sophiahemmet H&ouml;gskola har vi under m&aring;nga &aring;r i samarbete med Silviahemmet samverkat kring unika utbildningar och forskning inom demensomr&aring;det f&ouml;r olika v&aring;rdprofessioner &ndash; undersk&ouml;terskor, sjuksk&ouml;terskor och bist&aring;ndshandl&auml;ggare. Dessutom har Sophiahemmet en framg&aring;ngsrik och s&auml;rskilt riktad &auml;ldremottagning som &auml;r specialiserad p&aring; att ta hand om denna viktiga grupp och deras n&auml;rst&aring;ende.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Vi har alla erfarenheter av v&aring;rd, hemtj&auml;nst och omsorgsbehov och det &auml;r full dynamik i samtalen dessa kvinnor mellan, s&auml;rskilt n&auml;r vi kommer in p&aring; &auml;ldreomsorgen, att av Lenas fokusomr&aring;den.</p>
<p>&#8211;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Hemtj&auml;nsten &auml;r en viktig del, att det finns en &auml;ldreomsorg den dagen det beh&ouml;vs och h&auml;r jobbar vi f&ouml;r att f&aring; en f&ouml;renklad bist&aring;ndsverksamhet redan nu till sommaren. Att alla &ouml;ver en viss &aring;lder, 75 &#8211; 80 &aring;r, ska ha r&auml;tt till n&aring;gra timmars hj&auml;lp i veckan. Det &auml;r bra att f&aring; testa p&aring; hemtj&auml;nst och se vilken hj&auml;lp man kan f&aring; redan innan man kanske blir riktigt sjuk och d&aring;lig, s&auml;ger Lena.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>H&ouml;g kvalit&eacute; och l&ouml;n f&ouml;r sitt jobb &auml;r &auml;ven det en gemensam spetsfr&aring;ga som kommer upp till ytan.</p>
<p>&#8211;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Det &auml;r absolut en l&ouml;nefr&aring;ga, sjuksk&ouml;terskor &auml;r ett s&auml;kert framtidsyrke men man m&aring;ste ha en rimlig l&ouml;n, s&auml;rskilt nu n&auml;r man han &ouml;kat p&aring; sjuksk&ouml;terskeutbildningen till 3-&aring;rig vilket betyder mer studiel&aring;n. Jag tycker ocks&aring; det &auml;r viktigt att vi jobbar p&aring; n&auml;rheten till sk&ouml;terskor och l&auml;kare, f&ouml;r &auml;ldre patienter &auml;r tillg&auml;ngligheten p&aring; n&auml;ra h&aring;ll v&auml;ldigt viktigt, s&auml;ger Marjut best&auml;mt.</p>
<p>&#8211;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Att jobba f&ouml;r att kunna betala rimliga l&ouml;ner och f&aring; god kvalitet p&aring; de som arbetar i &auml;ldreomsorgen &auml;r viktigt. D&aring; f&aring;r vi bra personer vilket skapar trygghet hos de som de kommer hem till och v&aring;rdar, avslutar Lena.</p>
<p><strong>Lena Hallengren</strong> &auml;r barn- &auml;ldre och j&auml;mst&auml;lldhetsminister. En av fr&aring;gorna Lena brinner extra f&ouml;r &auml;r oj&auml;mlikheten som r&aring;der inom omr&aring;det h&auml;lsa, v&aring;rd och omsorg. &Auml;ven att &ouml;ka tryggheten och f&ouml;rb&auml;ttra f&ouml;r de &auml;ldre.</p>
<p><strong>Vad g&ouml;r du f&ouml;r att hitta &aring;terh&auml;mtning och varva ner?</strong> &Auml;r med familjen ute i naturen!</p>
<p><strong>Johanna Adami</strong> &auml;r professor, l&auml;kare och rektor f&ouml;r Sophiahemmets H&ouml;gskola, vars viktigaste uppgift &auml;r att se till att f&ouml;rbereda alla studenter, medarbetare, forskare med flera f&ouml;r yrkeslivet p&aring; b&auml;sta s&auml;tt.</p>
<p><strong>Vad g&ouml;r du f&ouml;r att hitta balans i vardagen?</strong> Umg&aring;s med familj och v&auml;nner, tr&auml;nar, reser och konsumerar mycket kultur.</p>
<p><strong>Marjut Sohlman Carstr&ouml;m</strong> &auml;r l&auml;kare och orthohuman, Sturebadet Health Care. F&ouml;r Marjut &auml;r ortopediska or&auml;ttvisor inom v&aring;rden en av de viktigaste valfr&aring;gorna. Att kvinnor behandlas utifr&aring;n alla aspekter, att man tar h&auml;nsyn till deras sm&auml;rta och livssituation och inte &#8221;bara opererar ett slitet kn&auml;&#8221;.</p>
<p><strong>Vad g&ouml;r du f&ouml;r att varva ner?</strong> Musik, tr&auml;ning, stickning och att vara med och st&ouml;dja mina d&ouml;ttrar i deras h&auml;sthoppning!</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><img decoding="async" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/klar-4-16-26_01-1.jpg" border="0" width="260" height="149" /></p>
<p><strong>Lena Hallengren,&nbsp;Marjut Sohlman Carstr&ouml;m,&nbsp;Johanna Adami,&nbsp;</strong></p>
<p><em>Av Maria Roswall</em></p>
<p><em>Foto Angelica Engstr&ouml;m</em></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>&nbsp;</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/en-kvartett-for-jamlikhet/">En kvartett för jämlikhet!</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Varför får vi kvinnor sämre vård än män?</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/varfor-far-vi-kvinnor-samre-vard-an-man/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[aster.sagai]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Jun 2018 14:07:41 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/varfor-far-vi-kvinnor-samre-vard-an-man</guid>

					<description><![CDATA[<p>Vi har i dag ca 500 000 medborgare som har en f&#246;rs&#228;kringsbaserad sjukv&#229;rd (de flesta via sin arbetsgivare) samtidigt som vi har &#246;ver 100 000 nyanl&#228;nda flyktingar (bara de senaste 18 m&#229;naderna). Det ger i grunden en enorm utmaning och oj&#228;mlik sjukv&#229;rd. Fr&#229;gan &#228;r vilken sjukv&#229;rd vi skall ha i Sverige fram&#246;ver? Skall den vara [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/varfor-far-vi-kvinnor-samre-vard-an-man/">Varför får vi kvinnor sämre vård än män?</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Vi har i dag ca 500 000 medborgare som har en f&ouml;rs&auml;kringsbaserad sjukv&aring;rd (de flesta via sin arbetsgivare) samtidigt som vi har &ouml;ver 100 000 nyanl&auml;nda flyktingar (bara de senaste 18 m&aring;naderna). Det ger i grunden en enorm utmaning och oj&auml;mlik sjukv&aring;rd. Fr&aring;gan &auml;r vilken sjukv&aring;rd vi skall ha i Sverige fram&ouml;ver? Skall den vara lika f&ouml;r alla medborgare?. Skall vi ha en oj&auml;mlik, eller med mer politiskt g&aring;ngbara termer, &rdquo;differentierad och flexibel&rdquo; sjukv&aring;rd? Viktigt att reflektera under detta val&aring;r d&aring; m&aring;nga sanningar g&ouml;ms&nbsp; och omskrivs i politikernas l&ouml;ften</p>
<p>H&auml;r kommer lite fakta om hur v&aring;r sjukv&aring;rd behandlar kvinnor kontra m&auml;n:</p>
<ul>
<li>Kvinnor lever l&auml;ngre &auml;n m&auml;n&nbsp;</li>
<li>Kvinnor har bevisat mer &auml;ngslan, oro och &aring;ngest &auml;n m&auml;n. Unga kvinnor har s&auml;mre psykisk h&auml;lsa &auml;n unga m&auml;n</li>
<li>Kvinnors l&aring;ngtidssjukfr&aring;nvaro &auml;r l&auml;ngre &auml;n m&auml;n och Kvinnor s&ouml;ker generellt sett mer v&aring;rd &auml;n m&auml;n</li>
<li>M&auml;n f&aring;r dyrare l&auml;kemedel &auml;n kvinnor samt m&auml;nnen erbjuds ny teknik vid unders&ouml;kning av kroppsliga problem j&auml;mf&ouml;rt med kvinnor liksom M&auml;n blir oftare &rdquo;By Pass&rdquo; &#8211; opererade &auml;n kvinnor (hj&auml;rtoperation)</li>
<li>Kvinnor har l&auml;ngre v&auml;ntetid innan de erbjuds v&aring;rd &auml;n m&auml;n vid samma problembild ex vid dialys, transplantation, kn&auml;- och h&ouml;ft operation, ryggoperationer, bes&ouml;k till allm&auml;nl&auml;kare och m&auml;nnen erbjuds oftare ambulanstransport vid akuta &aring;kommor j&auml;mf&ouml;rt med kvinnor vid likartad &aring;komma</li>
<li>Dosering vid anv&auml;ndande av receptbelagda l&auml;kemedel &auml;r designade efter m&auml;n och d&auml;rf&ouml;r f&aring;r kvinnor fler biverkningar av mediciner &auml;n m&auml;n d&aring; doseringarna inte &auml;r anpassade efter kvinnors s&auml;rskilda behov eller vikt</li>
<li>Kvinnor &auml;r statistiskt oftare sjukskrivna &auml;n m&auml;n (60% f&ouml;r kvinnor, 40% m&auml;n); Rehabiliteringsinsatserna &auml;r generellt sett anpassade efter typiskt &rdquo;manliga&rdquo; sjukdomar (ex. diskbr&aring;ck, armbrott, ljumskbr&aring;ck mm) vilket inneb&auml;r att kvinnor erh&aring;ller en kvalitetsm&auml;ssigt s&auml;mre rehabilitering. Detta har sin ursprung i s arbetsmarknadspolitik d&aring; m&auml;n ofta har h&ouml;gre avl&ouml;nande jobb &auml;n kvinnor. Det inneb&auml;r s&aring;lunda att kvinnor inte bara har statusm&auml;ssigt och avl&ouml;ningsm&auml;ssigt &rdquo;s&auml;mre&rdquo; jobb &#8211; de f&aring;r &auml;ven s&auml;mre sjukv&aring;rd d&aring; de blir sjuka (vilket de oftare blir).</li>
<li>Kvinnor utf&ouml;r fortfarande obetalda arbetsuppgifter i h&ouml;gre utstr&auml;ckning &auml;n m&auml;n (l&auml;s: g&ouml;r arbetet&nbsp; hemma med hush&aring;ll mer &auml;n m&auml;n)</li>
<li>Allm&auml;nna f&ouml;rdomar (sk &rdquo;genusbias&rdquo;) som pr&auml;glar bem&ouml;tande och behandling av olika k&ouml;n &auml;r&nbsp; exempelvis att:</li>
</ul>
<ol>
<li>M&auml;n unders&ouml;ks (med avancerad utrustning) vid nackskador/v&auml;rk samtidigt som kvinnor vid samma &aring;komma erbjuds medicin och tabletter</li>
<li>M&auml;n rekommenderas i mindre utstr&auml;ckning att reducera sin vikt &auml;n kvinnor vid &aring;kommor som har klar koppling till&nbsp; &ouml;vervikten</li>
<li>M&auml;n utreds (med avancerad utrustning) vid magproblem samtidigt som kvinnor f&aring;r enbart r&aring;d om livsstilsf&ouml;r&auml;ndring som botemedel (minska stress, sova b&auml;ttre, &auml;ta b&auml;ttre)</li>
</ol>
<ul>
<li>Underprioriterade &rdquo;kvinnosjukdomar&rdquo; s&aring;som exempelvis osteoporos, v&auml;rk i nacke, rygg och leder erh&aring;ller v&auml;sentligt l&auml;gre resurser f&ouml;r behandlingar j&auml;mf&ouml;rt med &rdquo;allm&auml;nnt mansdominerade &aring;kommor&rdquo;.</li>
</ul>
<p>N&auml;r man l&auml;ser denna lista s&aring; blir man f&ouml;rskr&auml;ckt och arg ;&nbsp; V&aring;rt land som skall representera god omv&aring;rdnad, lika v&aring;rd p&aring; lika villkor osv</p>
<p>Regeringen har&nbsp; dock tillsatt 3 miljarder kr f&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra prim&auml;rv&aring;ren generellt och &ouml;kat fokus p&aring; kvinnosjukdomar s&aring;som f&ouml;rlossning, endometrios, abortv&aring;rd &#8211; det &aring;terst&aring;r dock att se effekterna av detta. Det &auml;r inte alltid mer pengar l&ouml;ser problem som har en annan syn p&aring; m&auml;n resp. kvinnor).</p>
<p><strong>Hur skall man f&aring; slut p&aring; detta </strong>? &#8211; om det nu bara fanns en enkel l&ouml;sning &hellip;</p>
<p>Utg&aring;ngspunkten m&aring;ste &auml;nd&aring; vara att v&aring;rdorganisationen (landstinget) har en j&auml;mst&auml;lld personalpolitik d&auml;r det finns v&auml;rderingar som utg&ouml;r den plattform f&ouml;r personalen &#8211; en arbetsgivare blir inte mer j&auml;mst&auml;lld &auml;n sina anst&auml;lldas v&auml;rderingar och grundsyn p&aring; hur vi skall bem&ouml;ta, behandla och v&auml;rdera varandra.</p>
<p>S&aring;som alltid b&ouml;rjar det arbetet med att h&ouml;gsta ledning och andra styrande verkligen agerar i linje med en genuin &ouml;nskan och resultatorienterad f&ouml;r&auml;ndringsprocess p&aring; alla plan. Jag har inte sett n&aring;gon s&aring;dan &#8211; genuin &#8211; satsning &auml;nnu.</p>
<p>Nuvarande v&aring;rdstatistik &auml;r blandad dvs m&auml;n och kvinnors resultat &auml;r inte s&auml;rskilda fr&aring;n varandra &#8211; uppr&auml;tta kvinnlig respektive manlig statistik s&aring; vi snabbare och enklare kan se fakta, f&ouml;rb&auml;ttra forskning, utveckling och behandling f&ouml;r kvinnor (och m&auml;n).</p>
<p>F&ouml;rb&auml;ttrad internutbildning f&ouml;r sjukv&aring;rdspersonal inom omr&aring;det s&aring; vi &ouml;kar medvetenheten och genom detta f&ouml;rb&auml;ttrar behandlingen f&ouml;r kvinnor (och m&auml;n) utifr&aring;n k&ouml;nsspecifika fenomen.</p>
<p>Socialt och statusm&auml;ssigt svaga grupper (&auml;ldre, invandrare/l&aring;gavl&ouml;nade) beh&ouml;ver st&auml;rkta insatser genom exempelvis s.k. V&aring;rdsamordnare dvs individer som samordnar och &ouml;vervakar deras v&aring;rdintressen (ex. att de f&aring;r sjukv&aring;rd i tid och under samma f&ouml;rh&aring;llanden som &ouml;vriga i samh&auml;llet).</p>
<p>Kommuner och landsting ; tv&aring; helt skilda &rdquo;myndigheter&rdquo; tar hand om de svaga p&aring; tv&aring; olika s&auml;tt. &Auml;r det inte dags att kommunen och landsting sammanf&ouml;r sina insatser, arbete och omh&auml;ndertagandet av h&auml;lsa, d&aring; det&nbsp; skall ej styras fr&aring;n tv&aring; olika h&aring;ll. Det m&aring;ste vara samma m&auml;nniskor som tar hand om dem &#8211; V&aring;rden i &rdquo;Silos&rdquo; &#8211; &rdquo;jag tar hand bara om det problemet som tillh&ouml;r mig ( ex. Kommunen tar hand om hemhj&auml;lp till de &auml;ldre och flyktingarnas placeringar. Landstinget skall ta samtidig ansvar &ouml;ver deras h&auml;lsa. N&auml;r en &auml;ldre kvinna skall flyttas &rdquo; hem &rdquo; fr&aring;n sjukhus tar kommunen &ouml;ver v&aring;rden vid tr&ouml;skeln &#8211; samarbetet och informationsutbyte om den &auml;ldre fungerar s&auml;llan.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;Installera Farmaceuter p&aring; v&aring;rdavdelningarna / V&aring;rdcentraler som hj&auml;lper l&auml;kare att anpassa l&auml;kemedelsdoserna till den individuella patienten (fungerar bra&nbsp; vid ett par v&aring;rdinr&auml;ttningar i Sverige, anses att vara &rdquo;f&ouml;r dyrt &rdquo;att inf&ouml;ra generellt).</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Oj&auml;mn v&aring;rd slutar aldrig att vara oj&auml;mn om vi inte respekterar medarbetarnas insatser och lyfter l&ouml;neniv&aring;er till rimliga. Vi beh&ouml;ver naturligtvis h&ouml;gre l&ouml;ner till flera grupper i samh&auml;llet; l&auml;rare , poliser osv. Att notera &auml;r att p&aring; 80-talet kunde man utbilda sig till Sjuksk&ouml;terska p&aring; 1.5 &aring;r ( 3 terminer) . Sedan blev det 2 &aring;rig- och numera 3 &aring;rig utbildning. All &auml;ra till utbildning men om man tar dubbelt s&aring; mycket studiel&aring;n idag &auml;n f&ouml;rut s&aring; <em>m&aring;ste </em>l&ouml;nen f&ouml;lja med annars slutar v&aring;ra sjuksk&ouml;terskor arbeta inom sjukv&aring;rden</p>
<p>Vad skall vi enskilda kvinnor g&ouml;ra ?</p>
<p>St&aring; p&aring; er ! &#8211; ta med en v&auml;ninna till bes&ouml;ket ; skriv en lista om fr&aring;gor. Var inte r&auml;dda och fr&aring;ga och trycka p&aring;. L&auml;karen mitt emot er &auml;r s&auml;msta fall okunnig, v&auml;rsta fall sn&aring;l, men i h&ouml;gst sannolikt medg&ouml;rlig till&nbsp; fr&aring;gor ni skrivit upp.</p>
<p>Att p&aring;verka politiker &auml;r f&ouml;rst&aring;s viktigt &#8211; de best&auml;mmer vart pengarna g&aring;r. Det &auml;r en sv&aring;r grupp att p&aring;verka. Men om vi inte om och om ifr&aring;gas&auml;tter deras beslut ( t&auml;nk p&aring; ex NKS eller F&auml;rdtj&auml;nstnedragningar) s&aring; g&ouml;r de mer och mer som det passar deras intressen. Vore sk&ouml;nt om politikerna kunde sitta bara tv&aring; mandatperioder s&aring;som andra l&auml;nder ; d&aring; skulle&nbsp; de ta obekv&auml;ma beslut &#8211; nu &auml;r de flesta r&auml;dda att inte bli omvalda om besluten &auml;r f&ouml;r tuffa.</p>
<p>Lycka till !</p>
<p>Marjut Sohlman Carlstr&ouml;m, MD, M.B.A</p>
<p>&Ouml;verl&auml;kare</p>
<p>Specialistl&auml;kare&nbsp; i Ortopedi</p>
<p><img decoding="async" src="https://photos-3.dropbox.com/t/2/AABJ4pDKhgY5tXrLvt5WAxtmlAZkbqJU2sGQ3LOnnftZSw/12/610372809/jpeg/32x32/1/_/1/9/marjut%20portr%C3%A4tt%20_svartkavaj.jpg/EJLQ9doFGNIMIAcoBw/BG8h7YE_gLvHXvhhvb-2Ad27NYoxLniml5-oF9sxPVu7RU8HNl4JPT-wjH4FuTuJ6B41-LSdKfLrhhZOarmp_VJYMpUoEGcgXXrZVhg_7S0_h3lqnBKivXVQgg0DNy5TCrM?size=800x600&amp;size_mode=3" border="0" alt="marjut portr&Atilde;&curren;tt _svartkavaj.jpg" width="193" height="270" /></p>
<p><strong>Marjut Sohlman Carlstr&ouml;m MD, M.B.A. &Ouml;verl&auml;kare Specialistl&auml;kare i Ortopedi&nbsp;</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/varfor-far-vi-kvinnor-samre-vard-an-man/">Varför får vi kvinnor sämre vård än män?</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hjälp vid  värk i kroppen– systemfel eller värderingsfråga?</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/hjalp-vid-vark-i-kroppen-systemfel-eller-varderingsfraga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[aster.sagai]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Nov 2016 14:50:59 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/hjalp-vid-vark-i-kroppen-systemfel-eller-varderingsfraga</guid>

					<description><![CDATA[<p>Vid sm&#228;rta eller v&#228;rk i kroppen s&#246;ker man n&#229;gon som kan hj&#228;lpa &#8211; man s&#246;ker sig till sjukv&#229;rden f&#246;r att bli frisk. Ibland &#228;r det l&#228;ttdiagnostiserat, ibland sv&#229;rare. Vanligt &#228;r exempelvis nackbesv&#228;r, l&#228;ndryggssm&#228;rta eller ett kn&#228; som kr&#229;nglar. Standardrutin &#228;r att r&#246;ntgenbilder tas, patienten kommer p&#229; &#229;terbes&#246;k f&#246;r diagnos, sedan utf&#228;rdas sjukgymnastik och/eller medicin. Emellan&#229;t [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/hjalp-vid-vark-i-kroppen-systemfel-eller-varderingsfraga/">Hjälp vid  värk i kroppen– systemfel eller värderingsfråga?</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Vid sm&auml;rta eller v&auml;rk i kroppen s&ouml;ker man n&aring;gon som kan hj&auml;lpa &ndash; man s&ouml;ker sig till sjukv&aring;rden f&ouml;r att bli frisk. Ibland &auml;r det l&auml;ttdiagnostiserat, ibland sv&aring;rare.</p>
<p>Vanligt &auml;r exempelvis nackbesv&auml;r, l&auml;ndryggssm&auml;rta eller ett kn&auml; som kr&aring;nglar. Standardrutin &auml;r att r&ouml;ntgenbilder tas, patienten kommer p&aring; &aring;terbes&ouml;k f&ouml;r diagnos, sedan utf&auml;rdas sjukgymnastik och/eller medicin. Emellan&aring;t remitteras patienten till expertis. Ibland ger dock r&ouml;ntgenbilderna ingen v&auml;gledning eller s&aring; hj&auml;lper inte sjukgymnastik/mediciner. Vad h&auml;nder d&aring;? Tyv&auml;rr oftast ingenting &hellip;</p>
<p>De flesta som drabbas av sv&aring;ridentifierad sm&auml;rta &auml;r kvinnor som ofta internaliserar psykisk oh&auml;lsa (till exempel stress, vantrivsel p&aring; arbetet eller sorg) vilket ger en obest&auml;mbar &rdquo;v&auml;rk&rdquo;. M&auml;n f&aring;r oftare hj&auml;rtproblem, mags&aring;r eller liknande, vilket &auml;r mer l&auml;ttdiagnostiserat. &Ouml;ver h&auml;lften av alla vuxna kvinnor har ont i kroppen kortare eller l&auml;ngre perioder av sitt liv. Vid s&auml;rskilt sv&aring;r sm&auml;rta finns s&aring; kallade &rdquo;sm&auml;rtkliniker&rdquo; vilka &auml;r begr&auml;nsade till antalet. Den stora massan kvalificerar sig dock inte dit. Personligen har jag m&ouml;tt otaliga kvinnor i alla &aring;ldrar, fr&aring;n alla samh&auml;llsklasser vilka f&ouml;renas i samma sm&auml;rtsymptom. S&auml;rskilt utsatta &auml;r invandrade kvinnor fr&aring;n krigsh&auml;rjade zoner, som ofta har sv&aring;r oidentifierad kroppssm&auml;rta.</p>
<p>F&ouml;rs&auml;kringskassans kvalificeringssystem f&ouml;r subventionerad v&aring;rd, &auml;r relativt fyrkantigt utformat, l&auml;karintyget har sex punkter d&auml;r l&auml;karen skall intyga vilka g&ouml;rom&aring;l kvinnan inte klarar, men borde ha en mer nyanserad syn p&aring; l&aring;ngvarig kroppssm&auml;rta. Givetvis skall inte allt godk&auml;nnas utan rej&auml;l pr&ouml;vning, jag bara konstaterar att vi beh&ouml;ver starta en bredare diskussion av v&aring;rdsystemet utifr&aring;n andra perspektiv &auml;n de f&ouml;r tillf&auml;llet och genom historien r&aring;dande.</p>
<p>Ett annat exempel p&aring; en kvinnodominerad &aring;komma &auml;r osteoporos (bensk&ouml;rhet). Flera l&auml;n i Sverige har dock inte ens m&auml;tutrustning att m&auml;ta bensk&ouml;rhet. Den s&aring; kallade v&aring;rdgarantin varierar v&auml;sentligt mellan olika landsdelar. Osteoporos och dess diagnostisering &auml;r dessutom borttagna fr&aring;n v&aring;rdgarantin trots att &ouml;ver h&auml;lften av alla kvinnor drabbas. Detta kostar samh&auml;llet upp&aring;t 30 miljarder kronor per &aring;r f&ouml;r olika former av frakturer (till exempel hand- och h&ouml;ftbrott). &Ouml;vriga Europa har samtidigt ett mycket mer utvecklat sjukv&aring;rdssystem inom omr&aring;det. Varf&ouml;r inte i Sverige?</p>
<p>Jag &ouml;nskar att vi kunde ta kvinnodominerade &aring;kommor, s&aring;som oidentifierad kroppssm&auml;rta och osteoporos p&aring; ett st&ouml;rre allvar genom att inf&ouml;ra osteoporos i v&aring;rdgarantin och ge kiropraktorer, naprapater och medicinsk massage en plats bland de skattesubventionerade insatserna, d&aring; dessa metoder v&auml;l motverkar sv&aring;ridentifierad kroppsm&auml;rta.</p>
<p>De alternativa behandlingsmetoderna (privat bensk&ouml;rhetsm&auml;tning/naprapat/kiropraktik/massage) &auml;r dock idag endast &aring;tkomliga f&ouml;r de b&auml;ttre bemedlade, vilket utest&auml;nger stora grupper fr&aring;n sm&auml;rtlindring. N&aring;gon kanske h&auml;vdar att subventionera dessa skulle kosta samh&auml;llet alltf&ouml;r mycket, men d&aring; skall det st&auml;llas mot existerande kostnader i form av &aring;terkommande sjukskrivningar och st&auml;ndiga &aring;terbes&ouml;k i den traditionella sjukv&aring;rden.</p>
<p>Kan det vara s&aring; att dagens v&aring;rd p&aring;verkas av att dessa &aring;kommor &auml;r kvinnodominerade d&auml;r en underliggande syn p&aring; kvinnan p&aring;verkar n&auml;r ekonomiska och systematiska satsningar p&aring; svensk sjukv&aring;rd beslutas? Den traditionella strukturen r&auml;cker l&aring;ngt, men jag h&auml;vdar att det trots allt finns ett kvinnoinriktat utvecklingsomr&aring;de h&auml;r. Kvinnor, som kraftfull grupp i samh&auml;llet, har ett arbete att utf&ouml;ra. Vi borde kunna p&aring;verka Sveriges framtida sjukv&aring;rd d&auml;r gr&auml;nssnittet mellan psykologi och fysik blir mer flexibelt och d&auml;rmed &ouml;ppna upp f&ouml;r en mer tillm&ouml;tesg&aring;ende v&aring;rd med fler behandlingsalternativ utan privatekonomiska barri&auml;rer. Inte minst f&ouml;r att kvinnor skall slippa att bli ifr&aring;gasatta f&ouml;r sin h&ouml;gst p&aring;tagliga v&auml;rk som konkret f&ouml;rs&auml;mrar livskvaliteten f&ouml;r dem sj&auml;lva och sina n&auml;rst&aring;ende. Det &auml;r dags att vi g&ouml;r n&aring;got &aring;t saken, inte sant?! sa&#776;ger Marjut Sohlman Carlstro&#776;m, o&#776;verla&#776;kare.&nbsp;</p>
<p><em>Bildtext:&nbsp;Marjut Sohlman Carlstr&ouml;m. Ortoped, &ouml;verl&auml;kare och vd Ortho Human AB.</em></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/hjalp-vid-vark-i-kroppen-systemfel-eller-varderingsfraga/">Hjälp vid  värk i kroppen– systemfel eller värderingsfråga?</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>De osynliga</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/de-osynliga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[nicole.lewis]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Dec 2015 13:20:49 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/de-osynliga</guid>

					<description><![CDATA[<p>Vad har ME/CFS-patienter, kvinnor med endometrios och de med sk&#246;ldk&#246;rtelfel gemensamt? &#214;kenvandringen. F&#246;r det &#228;r precis s&#229; &#8211; som en &#246;kenvandring &#8211; som m&#229;nga patienter med dessa diagnoser beskriver sin kontakt med sjukv&#229;rden. &#160; Pernilla Zethraeus g&#246;r i ordning kaffe i sitt k&#246;k i Kungs&#228;ngen utanf&#246;r Stockholm. Hon &#229;ker sakta fram och tillbaka mellan kaffemaskinen, [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/de-osynliga/">De osynliga</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p class="Ingressmyriadligth"><strong>Vad har ME/CFS-patienter, kvinnor med endometrios och de med sk&ouml;ldk&ouml;rtelfel gemensamt? &Ouml;kenvandringen. F&ouml;r det &auml;r precis s&aring; &ndash; som en &ouml;kenvandring &ndash; som m&aring;nga patienter med dessa diagnoser beskriver sin kontakt med sjukv&aring;rden.</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Pernilla Zethraeus g&ouml;r i ordning kaffe i sitt k&ouml;k i Kungs&auml;ngen utanf&ouml;r Stockholm. Hon &aring;ker sakta fram och tillbaka mellan kaffemaskinen, kylsk&aring;pet och k&ouml;kssk&aring;pen p&aring; en &aring;kstol. Hon ser koncentrerad ut.</p>
<p>&ndash; T&auml;nk, att innan jag blev sjuk s&aring; kunde jag h&aring;lla hundra bollar i luften. Nu &auml;r det sv&aring;rt att fixa kaffe och sm&aring;prata samtidigt, s&auml;ger Pernilla som har levt ett helt annat liv.</p>
<p>Mellan 2000 och 2006 var hon partisekreterare f&ouml;r V&auml;nsterpartiet och 2006 blev hon invald i riksdagen. I dag jobbar hon inte alls. Faktum &auml;r att hon knappt g&ouml;r n&aring;gonting.</p>
<p>&ndash; Jag vilar n&auml;stan hela dagen. D&auml;r p&aring; soffan, s&auml;ger Pernilla och pekar mot vardagsrummet.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Det var &aring;r 2002 allt b&ouml;rjade. Pernilla fick en helt vanlig influensa, men den h&auml;r g&aring;ngen blev hon aldrig frisk. Influensa-symtomen ville helt enkelt inte l&auml;mna kroppen och dessutom fick hon bih&aring;leinflammation och mag- och tarmproblem.</p>
<p>&ndash; Men jag fortsatte att jobba. Jag slet p&aring; i flera &aring;r. Men vissa dagar m&aring;dde jag s&aring; otroligt d&aring;ligt att det enda jag kunde g&ouml;ra var att ligga i s&auml;ngen. Rummet beh&ouml;vde vara helt m&ouml;rkt och jag klarade inte av minsta ljud, s&auml;ger hon.</p>
<p>Allt var v&auml;ldigt f&ouml;rvirrande f&ouml;r Pernilla. Vad var det som h&auml;nde med hennes kropp? N&auml;r hon s&ouml;kte sig till v&aring;rdcentralen blev hon knappast klokare.</p>
<p>&ndash; Jag hade en s&aring;dan otur att jag bodde i ett omr&aring;de d&auml;r v&aring;rdcentralen inte alls fungerade. Det k&auml;nns som att de knappt hade kunnat fixa en stukad tumme, &auml;n mindre hitta felet p&aring; mig.</p>
<p>S&aring; Pernilla s&ouml;kte sig d&auml;rf&ouml;r till en privatklinik och betalade ur egen ficka f&ouml;r att f&aring; ig&aring;ng en utredning. Den 1 oktober 2006 kom beskedet. Hon minns datumet v&auml;l f&ouml;r det var ocks&aring; den dagen hon b&ouml;rjade sitt uppdrag som riksdagskvinna. Hon gick bokstavligt talat in genom riksdagens entr&eacute; samtidigt som hon processade den nya informationen som fullkomligt omkullkastade henne. Hon hade ME/CFS.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Katja Vatanen har inte alls en lika tydlig&nbsp; minnesbild fr&aring;n dagen hon fick veta att det var endometrios som orsakade sm&auml;rtorna. Innan endometrios-diagnosen hade hon f&aring;tt m&aring;nga f&ouml;rklaringar (och &auml;ven andra diagnoser) till sina besv&auml;r. Som en g&aring;ng n&auml;r hon blev skickad till akuten av en l&auml;kare p&aring; v&aring;rdcentralen f&ouml;r att g&ouml;ra en bukr&ouml;ntgen och blev hemskickad med f&ouml;rklaringen att det nog bara var gaser i magen.</p>
<p>&ndash; Och en g&aring;ng fick jag diagnosen <br /> Irritable bowl syndrome (IBS), s&auml;ger hon.S&aring; n&auml;r Katja fick h&ouml;ra att det var endometrios hon hade, visste hon inte vad hon skulle s&auml;ga, hon hade knappt h&ouml;rt talas om det tidigare.</p>
<p>&ndash; Att jag inte hade h&ouml;rt talas om endometrios s&auml;ger en hel del d&aring; 10 procent av alla kvinnor har endometrios. Att det &auml;r <br /> en s&aring; osynlig sjukdom tror jag har att g&ouml;ra med att den bara drabbar kvinnor. F&ouml;r oss &auml;r sm&auml;rta normaliserat. Vi ska ha besv&auml;r med mens, med graviditet och med klimakteriet, s&auml;ger Katja som i dag &auml;r ordf&ouml;rande f&ouml;r endometriosf&ouml;reningens Stockholmssektion. Sedan hon fick sin diagnos i april 2011 har kunskapen bland allm&auml;nheten &ouml;kat.&nbsp;</p>
<p>&ndash; Det blev lite av en sn&ouml;bollseffekt. En tidning skrev om det, sedan en annan och efter det kom teve och radio.&nbsp;</p>
<p>Men trots att mer information n&aring;r ut till allm&auml;nheten i dag, h&ouml;r medlemmar ofta av sig och ber&auml;ttar hur de inte blir tagna p&aring; allvar, att okunskapen i sjukv&aring;rden fortfarande &auml;r stor.</p>
<p>&ndash; Jag tror man m&aring;ste g&aring; in i prim&auml;r-v&aring;rden och &ouml;ka kunskapen bland de l&auml;kare som &auml;r kvinnornas f&ouml;rsta kontakt. Och skolsk&ouml;terskor, de m&aring;ste ocks&aring; utbildas mer i detta. Unga tjejer m&aring;ste f&aring; l&auml;ra sig att de inte ska beh&ouml;va st&aring; ut med sm&auml;rtor s&aring; starka att de kr&auml;ks och svimmar, och att &ouml;verdosera Alvedon eller Ipren inte &auml;r den enda l&ouml;sningen.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Pernilla best&auml;mde sig. Hon skulle fullf&ouml;lja sitt uppdrag som riksdagsledamot. Men ju mer hon anstr&auml;ngde sig, desto starkare blev de influensaliknande symptomen. Efter ett par omg&aring;ngar av sjukskrivning tog hon det mycket jobbiga beslutet att ge upp sin plats i Riksdagen f&ouml;r n&aring;gon annan. N&aring;gon frisk.</p>
<p>&ndash; N&aring;gra &aring;r senare skilde jag mig, det hade h&auml;nt oavsett, och jag flyttade fr&aring;n ett hus till den h&auml;r l&auml;genheten som &auml;r handikappanpassad. Jag har hj&auml;lp av hemtj&auml;nst med att st&auml;da, b&auml;dda s&auml;ngen, handla mat och b&auml;ra ut soporna. Allt det d&auml;r basala som jag inte har kraft till att g&ouml;ra. Hade jag st&auml;dat sj&auml;lv hade anstr&auml;ngningen inne-burit att jag varit s&auml;ngliggande i m&ouml;rkt rum i tv&aring; veckor, s&auml;ger hon.</p>
<p>Tack vare hj&auml;lpen kan Pernilla &auml;gna sitt <em>&rdquo;f&ouml;nster&rdquo; </em>som hon kallar det, till att tr&auml;ffa barnen, vistas i skogen (tack vare en liten elscooter) och fika med v&auml;nner.</p>
<p>&ndash; Jag har n&aring;gra timmar om dagen som jag kan g&ouml;ra n&aring;got. Resten av tiden ligger jag rakt upp och ned, mestadels utan varken bok, musik eller teve p&aring;. Det var &auml;nnu v&auml;rre f&ouml;r n&aring;gra &aring;r sedan, d&aring; var jag tvungen att ligga still 21 timmar om dygnet.</p>
<p>Att hon ens har ett <em>&rdquo;f&ouml;nster&rdquo;</em>, tror Pernilla beror p&aring; att hon tog initiativet att &aring;ka till Bryssel f&ouml;r n&aring;gra &aring;r sedan. Hon hade h&ouml;rt talas om en l&auml;kare som var specialist p&aring; ME/CFS.</p>
<p>&ndash; Han hj&auml;lpte mig egentligen med r&auml;tt grundl&auml;ggande grejer. Som att g&ouml;ra n&aring;gra utredningar och se var i kroppen inflammationer satt, hitta infektioner och s&auml;tta in antibiotika f&ouml;r det. S&aring;dant mitt landsting egentligen skulle klara av, men de hade ingen MF/CFS-v&aring;rd alls p&aring; den tiden. Det &auml;r bedr&ouml;vligt att det fortfarande inte finns n&aring;gon specialistv&aring;rd f&ouml;r ME/CFS-sjuka i de flesta landsting.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Hur k&auml;nns det att leva s&aring; h&auml;r?</strong></p>
<p>&ndash; Det &auml;r tufft. Jag lever ett mycket isolerat liv och tiden g&aring;r l&aring;ngsamt. Det h&auml;r &auml;r inte alls den jag egentligen &auml;r. Jag som alltid jobbat mycket, brunnit f&ouml;r politiken och &auml;lskat att vara ute i naturen med min h&auml;st som jag hade d&aring;. Livet jag levde innan jag blev sjuk och livet jag lever nu &auml;r s&aring; l&aring;ngt ifr&aring;n varandra som man kan komma. Jag saknar mitt gamla liv j&auml;ttemycket. Det tog flera &aring;r innan jag kunde sl&aring; p&aring; teven och titta p&aring; en riksdagsdebatt. Det sm&auml;rtade helt enkelt f&ouml;r mycket att se att d&auml;r st&aring;r de och debatterar, och h&auml;r sitter jag ensam.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>I nyhetsprogrammet Aktuellt p&aring; SVT den <br /> 9 september uppm&auml;rksammades att allt fler sjuka s&ouml;ker sig till sociala medier f&ouml;r att f&aring; hj&auml;lp. Barnl&auml;karen Mats Reimer menade att det skapar problem f&ouml;r sjukv&aring;rden och varnar f&ouml;r att patientforum sprider falska r&aring;d och diagnoser, upp-viglar varandra till att rata l&auml;karr&aring;d och kr&auml;ver ovetenskapliga behandlingsmetoder.</p>
<p>&ndash; Att patienter hj&auml;lper varandra p&aring; n&auml;tet &auml;r en sista utv&auml;g, klart man vill f&aring; r&auml;tt diagnos och behandling hos l&auml;karen, men n&auml;r det inte ges m&aring;ste man s&ouml;ka svar p&aring; andra st&auml;llen, s&auml;ger Marianne Lagerbielke som &auml;r medlem i sk&ouml;lk&ouml;rtel-f&ouml;reningen. I deras slutna Facebook-grupp finns 12 500 medlemmar.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Vad skrivs d&auml;r? </strong></p>
<p>&ndash; M&aring;nga vandrar runt inom v&aring;rdapparaten utan att f&aring; den hj&auml;lp de beh&ouml;ver. Det &auml;r inte alls ovanligt att de f&aring;r fel diagnos, till exempel att de &auml;r utbr&auml;nda och erbjuds sjukskrivning och antidepressiv medicin. Det hj&auml;lper personer med sk&ouml;ldk&ouml;rtelhormonbrist lika mycket som Alvedon hj&auml;lper cancerpatienter. Det var en i gruppen som beskrev sin situation som en &ouml;kenvandring, och det &auml;r p&aring; pricken hur det k&auml;nns, s&auml;ger Marianne.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Men varken Marianne, Katja eller Pernilla skyller &ouml;kenvandringen p&aring; l&auml;karna.</p>
<p>&ndash; Jag halshugger inte n&aring;gon. V&aring;rdcentralerna &auml;r slimmade och underbemannade, s&aring; m&aring;nga l&auml;kare hinner inte uppdatera sina kunskaper, s&auml;ger Marianne.</p>
<p>En annan sak som &auml;r gemensam f&ouml;r dem alla, &auml;r att de anser att det bedrivs f&ouml;r lite forskning p&aring; deras sjukdomar. Br&ouml;stcancer och en del andra cancerformer, samt hj&auml;rt- och k&auml;rlsjukdomar forskas det v&auml;ldigt mycket p&aring;. Det h&aring;lls stora kampanjer och galor f&ouml;r att uppmuntra allm&auml;nheten att samla in pengar. Den 27 oktober h&ouml;lls det till exempel en s&aring; kallad <em>&rdquo;cancergala&rdquo;</em> med Cancerfonden som avs&auml;ndare och med Kristin Kaspersen och Tilde de Paula som konferencier, och under kv&auml;llen fick man in n&auml;rmare 90,4 miljoner kronor.</p>
<p>&ndash; Det &auml;r ju fantastiskt, s&aring;klart. Men det k&auml;nns tr&aring;kigt att veta att vi &auml;r 200 000 personer som b&auml;r p&aring; en sm&auml;rtsam sjukdom som knappt n&aring;gon ens vet om att den finns. Det &auml;r en s&aring; stor skillnad p&aring; vad som f&aring;r allm&auml;nhetens och sjukv&aring;rdens uppm&auml;rksamhet. Vi skulle &ouml;nska att det forskades mer om varf&ouml;r man f&aring;r endometrios. En av de teorier som ofta n&auml;mns &auml;r att retrograd menstruation, d&auml;r mensblod g&aring;r via &auml;ggledarna in i bukh&aring;lan, ligger bakom sjukdomen. Men d&aring; &ouml;ver 90 procent av kvinnor har detta men inte endometrios, st&auml;mmer den teorin d&aring;ligt. Det finns stora kunskapsluckor att fylla och m&aring;nga myter att d&ouml;da, s&auml;ger Katja Vatanen.&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Pernilla l&auml;gger sig ner p&aring; soffan. Den h&auml;r intervjun &auml;r dagens <em>&rdquo;f&ouml;nster&rdquo;</em> <br /> och nu &auml;r det dags att &aring;terh&auml;mta sig n&aring;gra timmar innan det &auml;r dags att sova. 12 timmar s&ouml;mn brukar det bli.&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Tror du att du kommer bli b&auml;ttre? </strong></p>
<p>&ndash; Det finns flera studier som har visat superintressanta resultat. Det gjordes till exempel en tio &aring;r l&aring;ng studie p&aring; Gottfrieskliniken i G&ouml;teborg d&auml;r man s&aring;g att ett stafylokockvaccin gjorde personer med ME/CFS klart b&auml;ttre. Men sen beh&ouml;vde man f&ouml;lja upp studien och d&aring; ville ingen betala f&ouml;r det. Sedan n&aring;gra &aring;r tillbaka p&aring;g&aring;r det forskning i Norge med cancermedicinen Rituximab. De ME/CFS-sjuka som svarat b&auml;st p&aring; behandlingen har g&aring;tt fr&aring;n totalt s&auml;ngl&auml;ge till arbete och motion. Jag hoppas att det den h&auml;r g&aring;ngen satsas pengar p&aring; att f&ouml;lja upp resultatet. S&aring; f&ouml;r att svara p&aring; fr&aring;gan; Ja, jag &auml;r hoppfull.</p>
<p>&nbsp;</p>
<table border="0" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td><img loading="lazy" decoding="async" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/img_0346_300.jpg" border="0" width="120" height="145" /></td>
<td><img loading="lazy" decoding="async" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/marianne_300.jpg" border="0" width="127" height="150" /></td>
<td><img loading="lazy" decoding="async" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/katja_300.jpg" border="0" width="133" height="149" /></td>
</tr>
<tr>
<td><em><strong>Pernilla Zethraeus</strong></em></td>
<td><em><strong>Marianne Lagerbielke</strong></em></td>
<td><em><strong>Katja Vatonen</strong></em></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/de-osynliga/">De osynliga</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Män och kvinnor får olika behandling vid höftbyte</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/man-och-kvinnor-far-olika-behandling-vid-hoftbyte/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 09 Jan 2008 12:21:59 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/man-och-kvinnor-far-olika-behandling-vid-hoftbyte</guid>

					<description><![CDATA[<p>Varje &#229;r f&#229;r omkring 13 000 svenskar en ny h&#246;ftled. Nu visar ny forskning vid Sahlgrenska akademin att kvinnliga patienter oftare f&#229;r en traditionell totalprotes som stabiliseras med bencement, medan svenska m&#228;n som f&#229;r en ny h&#246;ftled oftare f&#229;r en skelettf&#246;rankrad titanprotes. Analyser av data i Svenska h&#246;ftprotesregistret visar att 14 procent av alla m&#228;n [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/man-och-kvinnor-far-olika-behandling-vid-hoftbyte/">Män och kvinnor får olika behandling vid höftbyte</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Varje &aring;r f&aring;r omkring 13 000 svenskar en ny h&ouml;ftled. Nu visar ny forskning vid Sahlgrenska akademin att kvinnliga patienter oftare f&aring;r en traditionell totalprotes som stabiliseras med bencement, medan svenska m&auml;n som f&aring;r en ny h&ouml;ftled oftare f&aring;r en skelettf&ouml;rankrad titanprotes.</p>
<p>Analyser av data i Svenska h&ouml;ftprotesregistret visar att 14 procent av alla m&auml;n som opereras f&aring;r en protes d&auml;r en av protesens tv&aring; huvudkomponenter v&auml;xer fast i benv&auml;vnaden. Endast nio procent av alla kvinnor f&aring;r denna typ av protes.</p>
<p>&#8211; Vi vet inte varf&ouml;r ortopeder v&auml;ljer olika operationstekniker, men anatomiska skillnader mellan m&auml;n och kvinnor kan vara en viktig orsak. Kvinnor och m&auml;n har ofta olika bra benkvalitet och d&aring; kan den ena behandlingsmetoden vara b&auml;ttre &auml;n den andra, s&auml;ger Johan K&auml;rrholm, professor vid Sahlgrenska akademin, och projektledare f&ouml;r registret.</p>
<p>J&auml;mf&ouml;relsen visar &auml;ven p&aring; andra skillnader mellan m&auml;n och kvinnor som f&aring;r en ny h&ouml;ft. Kvinnorna &auml;r i genomsnitt n&aring;gra &aring;r &auml;ldre &auml;n m&auml;nnen. F&ouml;re operationen uppger kvinnor att de har mer sm&auml;rta och s&auml;mre livskvalitet &auml;n m&auml;n, men efter operationen &auml;r kvinnor &ouml;verlag mer n&ouml;jda med resultatet. Forskningen baseras p&aring; uppgifter om mer &auml;n 300 000 operationer som utf&ouml;rts i Sverige sedan slutet av 1970-talet. Resultatet presenteras i Svenska h&ouml;ftprotesregistrets senaste &aring;rsrapport.</p>
<p>I rapporten redovisas &auml;ven hur bra olika sjukhus lyckas med sina h&ouml;ftledsproteser, b&aring;de vad g&auml;ller patienternas upplevelser av operationen, kostnadseffektivitet och hur vanligt det &auml;r att operationer m&aring;ste g&ouml;ras om.</p>
<p>&#8211; H&ouml;ftprotesregistret &auml;r en riktig guldgruva f&ouml;r m&auml;tning av resultat, patientnytta och kostnadseffektivitet. R&auml;tt anv&auml;nt kan registret vara ett verktyg f&ouml;r styrning och beslut inom sjukv&aring;rden, s&auml;ger G&ouml;ran Garrelick, &ouml;verl&auml;kare och forskare vid Sahlgrenska akademin.</p>
<p>Antalet operationer som m&aring;ste g&ouml;ras om minskar sedan flera &aring;r tillbaka, liksom att antalet operationer p&aring; universitets- och regionsjukhus minskar.</p>
<p>&#8211; Det &auml;r ovanligt att vi m&aring;ste g&ouml;ra om operationer i Sverige, men nu n&auml;r allt fler patienter opereras p&aring; privata sjukhus kan m&ouml;jligheterna till utbildning och utveckling bli s&auml;mre. Det f&ouml;rsv&aring;rar ocks&aring; f&ouml;r v&aring;ra omfattande kliniska studier, s&auml;ger Johan K&auml;rrholm.</p>
<p>Svenska h&ouml;ftprotesregistret drivs i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. &Aring;rsrapporten &auml;r publicerad p&aring; registrets hemsida: <a href="https://www.jru.orthop.gu.se/">www.jru.orthop.gu.se</a></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/man-och-kvinnor-far-olika-behandling-vid-hoftbyte/">Män och kvinnor får olika behandling vid höftbyte</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Patienter som inte överlever vården</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/patienter-som-inte-overlever-varden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Sep 2007 11:30:34 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/patienter-som-inte-overlever-varden</guid>

					<description><![CDATA[<p>Varje &#229;r d&#246;r mellan 2000 och 4000 m&#228;nniskor p&#229; grund av medicinska felbehandlingar inom v&#229;rden. Ett flygbolag med samma felprocent som svensk sjukv&#229;rd skulle inte f&#229; skicka upp enda plan i luften, menar professor H&#229;kan Eriksson som har presenterat ett f&#246;rslag om nollvision inom v&#229;rden. Hur &#228;r det d&#229; m&#246;jligt att det &#228;r s&#229; m&#229;nga [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/patienter-som-inte-overlever-varden/">Patienter som inte överlever vården</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Varje &aring;r d&ouml;r mellan 2000 och 4000 m&auml;nniskor p&aring; grund av medicinska  felbehandlingar inom v&aring;rden. Ett flygbolag med samma felprocent som  svensk sjukv&aring;rd skulle inte f&aring; skicka upp enda plan i luften, menar  professor H&aring;kan Eriksson som har presenterat ett f&ouml;rslag om nollvision  inom v&aring;rden.</p>
<p>Hur &auml;r det d&aring; m&ouml;jligt att det &auml;r s&aring; m&aring;nga som d&ouml;r inom v&aring;rden?&nbsp;  Professor Eriksson s&auml;ger att det finns en rad f&ouml;rklaringar, men mest  p&aring;tagligt &auml;r att v&aring;rden blir mer och mer komplex och att l&auml;kemedlen blir  allt kraftfullare.&nbsp; G&ouml;r man en feldosering eller s&auml;tter in fel medicin  blir konsekvenserna i dag allt st&ouml;rre, liksom att v&aring;rdsituationen ocks&aring;  &auml;r mera stressad numera.</p>
<p>Man beh&ouml;ver inte vara s&aring; orolig som patient, trots allt &auml;r det &ouml;ver  100 000 patienter som bes&ouml;ker v&aring;rden varje m&aring;nad. Oftast &auml;r det &auml;ldre  m&auml;nniskor som d&ouml;r, men det finns ingen bra statistik. Det &auml;r inte v&auml;rre i  Sverige &auml;n i andra l&auml;nder, problemet &auml;r att vi inte uppm&auml;rksammat det  s&aring; mycket som vi borde h&auml;r.</p>
<p>Den nollvision som professor&nbsp; Eriksson nu lanserar bygger p&aring; en nationell attitydf&ouml;r&auml;ndring som ska ske genom att alla ansvariga fr&aring;n regeringen via Socialstyrelsen till v&aring;rd- och l&auml;karf&ouml;rbund st&auml;ller upp och satsar som man gjort t ex inom trafiken.  Det har hittills varit sv&aring;rt att ha en enhetlig strategi eftersom det &auml;r  kommuner och landsting som sj&auml;lva best&auml;mmer hur v&aring;rden i landet ska  drivas. Kommer vi bara s&aring; l&aring;ngt att vi kan halvera siffran &auml;r det en  dramatisk f&ouml;r&auml;ndring.</p>
<p>&Aring;terigen kan vi j&auml;mf&ouml;ra trafiken, d&auml;r har arbetet f&ouml;r en nollvision  lett till kraftiga f&ouml;rb&auml;ttringar, d&auml;r d&ouml;r i dag ungef&auml;r 500 per &aring;r,  medan vi allts&aring; har en siffra p&aring; upp till 4.000 per &aring;r f&ouml;r patienterna.</p>
<p>Att inte n&aring;gon d&ouml;r p&aring; grund av felbehandling inom v&aring;rden kommer inte  att ske under min livstid, menar professor Eriksson, men, som sagt, en  halvering &auml;r en dramatisk f&ouml;rb&auml;ttring.</p>
<p><em>(k&auml;lla: Dagens Medicin)</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/patienter-som-inte-overlever-varden/">Patienter som inte överlever vården</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lägg ner landstingen!</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/lagg-ner-landstingen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 28 Apr 2006 10:09:08 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/lagg-ner-landstingen</guid>

					<description><![CDATA[<p>De vanligaste orsakerna till l&#228;karbes&#246;k i &#246;ppenv&#229;rden &#228;r h&#246;gt blodtryck, ospecificerad v&#228;rk, depression, s&#246;mnproblem och &#229;ngest. Alla &#228;r livsstilsberoende eller psykosomatiska, men likv&#228;l &#228;r v&#229;rdapparaten inriktad p&#229; kroppens biologiska sjukdomar. L&#228;karrollen, v&#229;rden och sjukf&#246;rs&#228;kringen m&#229;ste anpassas till verklighetens behov. Det kr&#228;ver en ny h&#228;lsopolitik. 1. L&#228;gg ner landstingen Planstyrning av sjukv&#229;rden enligt landstingsmodellen fungerar allt [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/lagg-ner-landstingen/">Lägg ner landstingen!</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>De vanligaste orsakerna till l&auml;karbes&ouml;k i &ouml;ppenv&aring;rden &auml;r h&ouml;gt blodtryck, ospecificerad v&auml;rk, depression, s&ouml;mnproblem och &aring;ngest. Alla &auml;r livsstilsberoende eller psykosomatiska, men likv&auml;l &auml;r v&aring;rdapparaten inriktad p&aring; kroppens biologiska sjukdomar. L&auml;karrollen, v&aring;rden och sjukf&ouml;rs&auml;kringen m&aring;ste anpassas till verklighetens behov. Det kr&auml;ver en ny h&auml;lsopolitik.</p>
<h3>1. L&auml;gg ner landstingen</h3>
<p>Planstyrning av sjukv&aring;rden enligt landstingsmodellen fungerar allt s&auml;mre. Stora resurser g&aring;r till administration och dubbelarbete p&aring; patienternas bekostnad.</p>
<p>Organisationen &auml;r d&aring;lig p&aring; att bel&ouml;na medarbetares goda insatser och p&aring; att sprida ny kunskap och effektiva metoder.</p>
<p>Vi ser problemen redan i dag och de kommer att bli v&auml;rre. Trots mer skattepengar f&aring;r vi inte b&auml;ttre v&aring;rd. K&ouml;erna v&auml;xer. Allt fler medborgare tar saken i egna h&auml;nder och tecknar privata f&ouml;rs&auml;kringar.</p>
<p>F&ouml;r att r&auml;dda den gemensamma finansieringen av sjukv&aring;rden kr&auml;vs radikala grepp. Centralisera tillsynen och best&auml;llningarna, inf&ouml;r en v&aring;rdpeng som f&ouml;ljer medborgaren och sl&auml;pp produktionen fri.</p>
<p>Vinst &auml;r inte ett fult ord utan ett tecken p&aring; v&auml;lsk&ouml;tt verksamhet med n&ouml;jda kunder. L&aring;t den dynamiska v&aring;rdbranschen v&auml;xa och skapa nya arbetstillf&auml;llen.</p>
<h3>2. Hellre h&auml;lsov&aring;rd &auml;n sjukv&aring;rd</h3>
<p>Den gamla bilden av sjukv&aring;rden &auml;r som bilden av en bilverkstad. Trasiga objekt in, lagade objekt ut.</p>
<p>Den offentligfinansierade v&aring;rden &auml;r organiserad med denna utg&aring;ngspunkt, som ocks&aring; styr utbildningen av l&auml;kare och v&aring;rdpersonal. Men det finns ett antal sk&auml;l att v&auml;nda p&aring; perspektivet. Fr&aring;ga vad som &auml;r friskt i st&auml;llet f&ouml;r att fr&aring;ga vad som &auml;r sjukt.</p>
<p>Ge individen mer inflytande &ouml;ver och ansvar f&ouml;r den egna h&auml;lsan. Acceptera att sorg och p&aring;frestningar i livet inte &auml;r sjukdomar.</p>
<p>M&aring;nga av v&aring;ra vanligaste &aring;kommor g&aring;r att f&ouml;rebygga genom f&ouml;r&auml;ndrad livsstil. Vi har n&aring;tt en s&aring;dan niv&aring; p&aring; medellivsl&auml;ngd och folkh&auml;lsa att &ouml;kade v&aring;rdinsatser bara p&aring;verkar marginellt i f&ouml;rh&aring;llande till exempelvis kost och motion. Allts&aring; borde l&auml;karrollen renodlas, samtidigt som den traditionella sjukv&aring;rden ers&auml;tts av en h&auml;lsoservice med bredare uppdrag.</p>
<h3>3. Hellre m&auml;nniskor &auml;n teknik</h3>
<p>Geriatrik och psykiatri &ndash; omh&auml;ndertagandet av gamla och psykiskt sjuka &ndash; har traditionellt haft l&auml;gst status inom sjukv&aring;rden. Behandlingen &auml;r personalintensiv snarare &auml;n teknikintensiv, forskningsunderlaget d&aring;ligt och resultaten av v&aring;rdinsatserna blygsamma.</p>
<p>Rent m&auml;nskligt borde det vara tv&auml;rtom.</p>
<p>Det mest otacksamma och minst glamor&ouml;sa arbetet &auml;r egentligen det viktigaste, eftersom gamla och psykiskt sjuka m&auml;nniskor &auml;r mest utl&auml;mnade, ofta har sv&aring;rt att tala f&ouml;r sig sj&auml;lva.</p>
<p>H&auml;r beh&ouml;vs &auml;ndrade prioriteringar. V&aring;rden och omsorgen om de gamla m&aring;ste ovillkorligen h&aring;lla en h&ouml;g minimistandard i hela landet. Forskningen kring och insatserna mot den galopperande psykiska oh&auml;lsan m&aring;ste f&ouml;rst&auml;rkas.</p>
<h3>4. Hellre sj&auml;lvrisk &auml;n kontrollsamh&auml;lle</h3>
<p>Sverige har v&auml;rldens b&auml;sta arbetsmilj&ouml; och v&auml;rldens b&auml;sta folkh&auml;lsa. Rent statistiskt &auml;r det allts&aring; orimligt att vi samtidigt ska ha v&auml;rldens h&ouml;gsta sjukskrivningstal p&aring; grund av arbetsrelaterad oh&auml;lsa.</p>
<p>Fusk &auml;r ett marginellt fenomen i sammanhanget, men klart &auml;r att sjukf&ouml;rs&auml;kringens och sjukv&aring;rdens utformning spelar stor roll f&ouml;r hur vi hanterar perioder av nedsatt kapacitet. L&aring;ng tids fr&aring;nvaro fr&aring;n arbetslivet &auml;r i sig en riskfaktor f&ouml;r h&auml;lsan, samtidigt som de h&ouml;ga sjuktalen tr&auml;nger ut andra angel&auml;gna offentliga &aring;taganden. En ond cirkel f&ouml;r b&aring;de individen och samh&auml;llsekonomin.</p>
<p>Vi ska inte byta ut sjukfr&aring;nvaro mot sjukn&auml;rvaro p&aring; jobbet, men politiskt m&aring;ste vi g&ouml;ra ett val mellan antingen h&aring;rdare kontroll fr&aring;n l&auml;kare och f&ouml;rs&auml;kringskassa, eller en h&ouml;gre sj&auml;lvrisk i form av s&auml;nkt niv&aring; i sjukf&ouml;rs&auml;kringen.</p>
<p>Solidariteten med dem som &auml;r sjuka sitter inte i en procentsats, utan i robust v&aring;rd och ett system som gynnar folkh&auml;lsan p&aring; sikt.</p>
<h3>5. Ny folkh&auml;lsopolitik mot nya problem</h3>
<p>Narkotika, alkohol, tobak, stress, stillasittande livsstil och d&aring;lig mat &auml;r alla folkh&auml;lsoproblem. Alkoholpolitiken har historiskt varit mycket framg&aring;ngsrik och minskat alkoholskadorna i Sverige, men nu &ouml;kar konsumtionen av &ouml;l, vin och sprit igen, vilket kommer att f&aring; sociala och medicinska effekter l&auml;ngre fram.</p>
<p>Insatserna m&aring;ste fr&auml;mst riktas mot barn och ungdomar. D&auml;rf&ouml;r &auml;r det viktigt att sl&aring; vakt om alkoholmonopolet, som visat sig b&auml;st p&aring; att kontrollera &aring;ldersgr&auml;nserna. I en tid av &ouml;kad handel &ouml;ver nationsgr&auml;nser f&ouml;ruts&auml;tter det i sin tur s&auml;nkta alkoholskatter.</p>
<p>Snus &auml;r b&auml;ttre &auml;n cigarretter, men vi beh&ouml;ver mer forskning om prillornas l&aring;ngsiktiga effekter p&aring; h&auml;lsan. Vi beh&ouml;ver ocks&aring; en ny syn p&aring; livsmedel och l&auml;kemedel. Avskaffa apoteksmonopolet. &Aring;terst&auml;ll momsen p&aring; mat till samma niv&aring; som f&ouml;r andra varor, men skattebefria gr&ouml;nsaker och frukt.</p>
<p><em>DN DEBATT</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/lagg-ner-landstingen/">Lägg ner landstingen!</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Om anhörigstöd</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/om-anhorigstod/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Mar 2006 13:42:25 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/om-anhorigstod</guid>

					<description><![CDATA[<p>Anh&#246;rigst&#246;d &#8211; livr&#228;ddare f&#246;r b&#229;de sjuk och frisk Anh&#246;rigst&#246;det ser olika ut i olika kommuner. Man v&#228;nder sig till kommunens bist&#229;ndshandl&#228;ggare med sin ans&#246;kan. I vissa kommuner finns s&#228;rskilda konsulenter som besvarar fr&#229;gor och ger st&#246;d. Ekonomi Hemsjukv&#229;rdsbidrag &#8211; f&#246;r sjukv&#229;rdande insatser i hemmet som bed&#246;ms vara l&#228;ngre &#228;n 6 m&#229;nader. Distriktsk&#246;terskan handl&#228;gger ans&#246;kan. Hemv&#229;rdsbidrag [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/om-anhorigstod/">Om anhörigstöd</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h3>Anh&ouml;rigst&ouml;d &ndash; livr&auml;ddare f&ouml;r b&aring;de sjuk och frisk</h3>
<p>Anh&ouml;rigst&ouml;det ser olika ut i olika kommuner. Man v&auml;nder sig till kommunens bist&aring;ndshandl&auml;ggare med sin ans&ouml;kan. I vissa kommuner finns s&auml;rskilda konsulenter som besvarar fr&aring;gor och ger st&ouml;d. <br /><strong></strong></p>
<h3>Ekonomi</h3>
<p><strong></strong>Hemsjukv&aring;rdsbidrag &ndash; f&ouml;r sjukv&aring;rdande insatser i hemmet som bed&ouml;ms vara l&auml;ngre &auml;n 6 m&aring;nader. Distriktsk&ouml;terskan handl&auml;gger ans&ouml;kan.</p>
<p>Hemv&aring;rdsbidrag &ndash; kan betalas ut till anh&ouml;rig som utf&ouml;r v&aring;rdinsatser som annars kulle utf&ouml;ras av Hemtj&auml;nsten. Bidraget finns tyv&auml;rr inte att tillg&aring; i alla kommuner.</p>
<p>Anh&ouml;riganst&auml;llning &ndash; Kan betalas ut till den som v&aring;rdar anh&ouml;rig i hemmet. Villkoren varierar mellan kommunerna.</p>
<p>N&auml;rst&aring;endepenning &ndash; Kan den ans&ouml;ka om som avst&aring;r fr&aring;n f&ouml;rv&auml;rvsarbete f&aring; f&ouml;r att v&aring;rda en sv&aring;rt sjuk person. Ans&ouml;kan g&ouml;rs via F&ouml;rs&auml;kringskassan. <br /><strong></strong></p>
<h3>Boende</h3>
<p>V&auml;xelboende &ndash; den som &auml;r sjukdomsdrabbad f&aring;r under &aring;terkommande perioder bo i s&aring; kallat korttidsboende, s&aring; att den anh&ouml;riga f&aring;r vila upp sig.</p>
<p>Korttidsboende &ndash; kan ske p&aring; samma st&auml;lle som v&auml;xelboendet men &auml;r av mer tillf&auml;llig karakt&auml;r. <br />Avl&ouml;sning &ndash; den som hj&auml;lper en sv&aring;rt sjuk eller handikappad i hemmet dygnet runt har garanterad r&auml;tt till minst fyra timmars avl&ouml;sning varje vecka. Avl&ouml;sningen &auml;r kostnadsfri.</p>
<p>Dagverksamhet &ndash; den hj&auml;lpbeh&ouml;vande f&aring;r &aring;ka till en daglig verksamhet under en eller flera dagar i veckan s&aring; att den anh&ouml;riga f&aring;r vila. Ans&ouml;kan g&ouml;rs till kommunens bist&aring;ndshandl&auml;ggare. </p>
<p></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/om-anhorigstod/">Om anhörigstöd</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
