Meny
De vanligaste orsakerna till läkarbesök i öppenvården är högt blodtryck, ospecificerad värk, depression, sömnproblem och ångest. Alla är livsstilsberoende eller psykosomatiska, men likväl är vårdapparaten inriktad på kroppens biologiska sjukdomar. Läkarrollen, vården och sjukförsäkringen måste anpassas till verklighetens behov. Det kräver en ny hälsopolitik.
Planstyrning av sjukvården enligt landstingsmodellen fungerar allt sämre. Stora resurser går till administration och dubbelarbete på patienternas bekostnad.
Organisationen är dålig på att belöna medarbetares goda insatser och på att sprida ny kunskap och effektiva metoder.
Vi ser problemen redan i dag och de kommer att bli värre. Trots mer skattepengar får vi inte bättre vård. Köerna växer. Allt fler medborgare tar saken i egna händer och tecknar privata försäkringar.
För att rädda den gemensamma finansieringen av sjukvården krävs radikala grepp. Centralisera tillsynen och beställningarna, inför en vårdpeng som följer medborgaren och släpp produktionen fri.
Vinst är inte ett fult ord utan ett tecken på välskött verksamhet med nöjda kunder. Låt den dynamiska vårdbranschen växa och skapa nya arbetstillfällen.
Den gamla bilden av sjukvården är som bilden av en bilverkstad. Trasiga objekt in, lagade objekt ut.
Den offentligfinansierade vården är organiserad med denna utgångspunkt, som också styr utbildningen av läkare och vårdpersonal. Men det finns ett antal skäl att vända på perspektivet. Fråga vad som är friskt i stället för att fråga vad som är sjukt.
Ge individen mer inflytande över och ansvar för den egna hälsan. Acceptera att sorg och påfrestningar i livet inte är sjukdomar.
Många av våra vanligaste åkommor går att förebygga genom förändrad livsstil. Vi har nått en sådan nivå på medellivslängd och folkhälsa att ökade vårdinsatser bara påverkar marginellt i förhållande till exempelvis kost och motion. Alltså borde läkarrollen renodlas, samtidigt som den traditionella sjukvården ersätts av en hälsoservice med bredare uppdrag.
Geriatrik och psykiatri – omhändertagandet av gamla och psykiskt sjuka – har traditionellt haft lägst status inom sjukvården. Behandlingen är personalintensiv snarare än teknikintensiv, forskningsunderlaget dåligt och resultaten av vårdinsatserna blygsamma.
Rent mänskligt borde det vara tvärtom.
Det mest otacksamma och minst glamorösa arbetet är egentligen det viktigaste, eftersom gamla och psykiskt sjuka människor är mest utlämnade, ofta har svårt att tala för sig själva.
Här behövs ändrade prioriteringar. Vården och omsorgen om de gamla måste ovillkorligen hålla en hög minimistandard i hela landet. Forskningen kring och insatserna mot den galopperande psykiska ohälsan måste förstärkas.
Sverige har världens bästa arbetsmiljö och världens bästa folkhälsa. Rent statistiskt är det alltså orimligt att vi samtidigt ska ha världens högsta sjukskrivningstal på grund av arbetsrelaterad ohälsa.
Fusk är ett marginellt fenomen i sammanhanget, men klart är att sjukförsäkringens och sjukvårdens utformning spelar stor roll för hur vi hanterar perioder av nedsatt kapacitet. Lång tids frånvaro från arbetslivet är i sig en riskfaktor för hälsan, samtidigt som de höga sjuktalen tränger ut andra angelägna offentliga åtaganden. En ond cirkel för både individen och samhällsekonomin.
Vi ska inte byta ut sjukfrånvaro mot sjuknärvaro på jobbet, men politiskt måste vi göra ett val mellan antingen hårdare kontroll från läkare och försäkringskassa, eller en högre självrisk i form av sänkt nivå i sjukförsäkringen.
Solidariteten med dem som är sjuka sitter inte i en procentsats, utan i robust vård och ett system som gynnar folkhälsan på sikt.
Narkotika, alkohol, tobak, stress, stillasittande livsstil och dålig mat är alla folkhälsoproblem. Alkoholpolitiken har historiskt varit mycket framgångsrik och minskat alkoholskadorna i Sverige, men nu ökar konsumtionen av öl, vin och sprit igen, vilket kommer att få sociala och medicinska effekter längre fram.
Insatserna måste främst riktas mot barn och ungdomar. Därför är det viktigt att slå vakt om alkoholmonopolet, som visat sig bäst på att kontrollera åldersgränserna. I en tid av ökad handel över nationsgränser förutsätter det i sin tur sänkta alkoholskatter.
Snus är bättre än cigarretter, men vi behöver mer forskning om prillornas långsiktiga effekter på hälsan. Vi behöver också en ny syn på livsmedel och läkemedel. Avskaffa apoteksmonopolet. Återställ momsen på mat till samma nivå som för andra varor, men skattebefria grönsaker och frukt.
DN DEBATT
