<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben – För kvinnor och hälsa &#8226; 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</title>
	<atom:link href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/kategori/aldrandet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/</link>
	<description>Hälsa och livskvalitet för alla kvinnor</description>
	<lastBuildDate>Tue, 03 May 2022 07:38:37 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.8.1</generator>

<image>
	<url>https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2020/07/cropped-favicon-512x512-1-32x32.png</url>
	<title>1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben – För kvinnor och hälsa &#8226; 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</title>
	<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>Förvägra inte strokepatienter sjukvården som de har rätt till</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/forvagra-inte-strokepatienter-sjukvarden-som-de-har-ratt-till/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Miranda]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 May 2022 07:33:47 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://www.1.6miljonerklubben.com/?post_type=mk_article&#038;p=91456</guid>

					<description><![CDATA[<p>Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter. Publicerades på www.altinget.se, 3 maj 2022. Foto: Claudio Bresciani/TT Alla som har drabbats av en stroke ska få en livslång, strukturerad uppföljning. Men en ny undersökning visar att nio av tio strokepatienter inte har en aktuell plan för sin rehabilitering, skriver Alexandra Charles von Hofsten, ordförande 1,6 [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/forvagra-inte-strokepatienter-sjukvarden-som-de-har-ratt-till/">Förvägra inte strokepatienter sjukvården som de har rätt till</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><em>Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter. Publicerades på <a href="https://www.altinget.se">www.altinget.se</a>, 3 maj 2022. Foto: Claudio Bresciani/TT</em></p>
<p><strong>Alla som har drabbats av en stroke ska få en livslång, strukturerad uppföljning. Men en ny undersökning visar att nio av tio strokepatienter inte har en aktuell plan för sin rehabilitering, skriver Alexandra Charles von Hofsten, ordförande 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben, och Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro.</strong></p>
<p>”Att inte få hjälp med fortsatt sjukvård som medicinering och rehabilitering efter en stroke ger ett högre hjälpberoende av exempelvis socialtjänst, hemtjänst och inte minst närstående” <em>&#8211; Alexandra Charles von Hofsten och Lise Lidbäck, o<span class="article-label text-black text-opacity-50" data-v-f0696dae="">rdförande 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben respektive förbundsordförande Neuro </span></em></p>
<article class="content-dynamic mb-8 md:mb-16" data-v-f0696dae="">Stroke är en livslång sjukdom och Sverige har kommit långt när det kommer till den akuta sjukvården vid en stroke, det vill säga det första vårdförloppet. Men bra sjukvård är också a och o efter akutsjukvården. Då avser vården medicinering och rehabilitering.</p>
<h3>Dyrt med utebliven rehabilitering</h3>
<p>Rehabilitering är avgörande för att bevara och bibehålla förmågor, det minskar vård- och omsorgsbehoven och kan göra det möjligt att fortsätta arbeta. Utebliven rehabilitering leder inte bara till stort lidande för individ och närstående, det innebär även större samhällskostnader för till exempel hemtjänst, sjukskrivningar och ett ökat behov av hälso- och sjukvård.</p>
<p>Trots det visar <a href="https://neuro.se/om-oss/saa-tycker-vi/neurorapporten/" target="_blank" rel="noopener">Neuros medlemsundersökningar</a> att nio av tio inte har en aktuell plan för sin rehabilitering. Nu kommer de första riktlinjerna för det andra vårdförloppet, som avser strokevård efter akutskedet. Vårdförloppet är ute på remiss från Sveriges regioner i samverkan. Vi hoppas mycket på dessa, att de ska slå igenom och komma varenda strokepatient till del.</p>
<blockquote><p>&#8221;I dag är det få personer som får den vård som rekommenderas i det andra vårdförloppet, vilket bland annat har konstaterats av Socialstyrelsen.&#8221;</p></blockquote>
<p><cite><b></b></cite>Ungefär 25 000 svenskar får en stroke varje år. Var fjärde avlider inom tre månader. För dem som överlever krävs i högre eller mindre grad fortsatt sjukvård i form av medicinering och rehabilitering. Det kan gälla att klara vardagen, ta sig ur chocken och den depression som ofta följer efter akutskedet, få hjälp att få tillbaka talet, få relevant hjälp med kognitiva besvär eller spasticitet. Ungefär 30 procent av de som får en stroke drabbas av spasticitet vilket gör den till en av de vanligaste komplikationerna. Spasticitet kan innebära allt från försämrad rörelseförmåga till total invalidisering. Socialstyrelsens undersökningar visar att bara 15 procent av de som kan ha stor nytta av behandling erbjuds det.</p>
<h3>Patienter erbjuds inte vård</h3>
<p>Riktlinjerna för vårdförlopp två inleds inför utskrivning från strokeenhet och omfattar åtgärder och hjälp livet ut. Det står i remissversionen av vårdförlopp två att alla personer som haft stroke eller TIA (Transitorisk ischemisk attack, vilket är ett akut instabilt syndrom och en allvarlig varningssignal för att få en stroke) bör ha en livslång strukturerad uppföljning, och i de fall fortsatt rehabilitering behövs kan dessa två processer pågå samtidigt.</p>
<p>I dag är det få personer som får den vård som rekommenderas i det andra vårdförloppet, vilket bland annat har konstaterats av Socialstyrelsen. Våra medlemsundersökningar bekräftar den bilden. Varannan har inte erbjudit en multidisciplinär rehabiliteringsperiod, det vill säga där olika kompetenser jobbar gemensamt med rehabiliteringen.</p>
<p>I den senaste Neuro-rapporten från 2021 har mer än 2 000 medlemmar med olika neurologiska sjukdomar svarat på frågor om hur rehabiliteringen fungerar. Det är nedslående läsning: över 40 procent har antingen aldrig deltagit i sammanhängande teamrehabilitering, men skulle vilja det, eller så nekas de återkommande rehabiliteringsperioder som motsvarar deras behov. Nio av tio har ingen aktuell plan för sin rehabilitering. Två av tre får inte alls eller tillräckligt stöd av en fysioterapeut.</p>
<h3>Stor risk för ohälsa</h3>
<p>Att inte få hjälp med fortsatt sjukvård som medicinering och rehabilitering efter en stroke ger ett högre hjälpberoende av exempelvis socialtjänst, hemtjänst och inte minst närstående. Risken är även stor för fortsatt ohälsa då den livsstilsrelaterade problematiken blir större om man inte får rehabilitering och rådgivning. Det kan handla om att träna, äta rätt och andra förebyggande insatser för att minska risken för en ny stroke. Dessa första riktlinjer för hur vården ska utformas efter akutskedet är ett skolexempel på hur det ska gå till, nu vill vi se att det införs i varenda region i landet.</p>
</article>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/forvagra-inte-strokepatienter-sjukvarden-som-de-har-ratt-till/">Förvägra inte strokepatienter sjukvården som de har rätt till</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äldreomsorgen har blivit en tredubbel kvinnofälla</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/aldreomsorgen-har-blivit-en-tredubbel-kvinnofalla/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Miranda]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 22 Mar 2022 12:29:23 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://www.1.6miljonerklubben.com/?post_type=mk_article&#038;p=84578</guid>

					<description><![CDATA[<p>Det finns nu en unik möjlighet för regeringen och riksdagen att stärka kvinnors villkor på flera sätt, skriver ledamöter i 1,6 &#38; 2,6 miljonerklubbens medicinska expertgrupp.  Detta är en debattartikel. Publicerad på www.sydsvenskan.se 2022-03-22. Sista resan, livets slut, är unik för varje person och de närstående. Det borde ligga alla varmt om hjärtat att göra [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/aldreomsorgen-har-blivit-en-tredubbel-kvinnofalla/">Äldreomsorgen har blivit en tredubbel kvinnofälla</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<div dir="ltr">
<p><b>Det finns nu en unik möjlighet för regeringen och riksdagen att stärka kvinnors villkor på flera sätt, skriver ledamöter i 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubbens medicinska expertgrupp. </b></p>
<p><em>Detta är en debattartikel. Publicerad på <a href="https://www.sydsvenskan.se/2022-03-22/aldreomsorgen-har-blivit-en-tredubbel-kvinnofalla">www.sydsvenskan.se</a> 2022-03-22.</em></p>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
<p>Sista resan, livets slut, är unik för varje person och de närstående. Det borde ligga alla varmt om hjärtat att göra den sista tiden så bra, varm, mänsklig och human som möjligt.Samhällets äldsta och sköraste får omsorg av anställda med varierande kompetens, många arbetar deltid eller är timavlönade, något som skapar otrygga anställningar. De flesta är kvinnor och många är utrikesfödda.</p>
<p>I regeringsförklaringen i november i fjol anförde landets statsminister Magdalena Andersson (S) krafttag mot tre allvarliga samhällsproblem; kampen mot brott och segregation, att driva den gröna industriella revolutionen och att &#8221;ta tillbaka kontrollen över välfärden&#8221; så att alla medarbetare har de villkor som krävs för att göra sitt jobb.</p>
<p>Det sistnämnda är i synnerhet en fråga för kvinnor. De lever längre än män, gifter sig oftare med män som är äldre än dem själva och därmed blir de ”kvar” när make, sambo, särbo, eller vän lämnat livet.<br aria-hidden="true" />Kvinnor står för en god del av den omsorg som äldre får under sin sista tid i livet. Det kan handla om de egna eller makens föräldrar och senare om den person som kvinnan i fråga lever tillsammans med.</p>
<p>Kvinnornas insatser kan ses som en kärlekshandling, men också som en fälla. En fälla som kvinnor hamnar i när den offentliga vården inte är tillräcklig. Men kanske tas denna kvinnokraft för given idag. Det är det offentligas skyldighet, inte anhörigas, att tillgodose äldre människors behov av stöd och vård.  <br aria-hidden="true" />Trots en omfattande lagstiftning om att vård och omsorg ska vara likvärdig, råder betydande skillnader när det gäller sköra äldre. Dessutom utförs den av anhöriga som ofta inte har något val.</p>
<p><strong>Att arbeta inom</strong> äldreomsorgen kräver kompetens att tolka subtila signaler, förstå personers komplexa situation och vidta relevanta åtgärder.  I hög grad får kvinnor med ingen eller begränsad utbildning ta hand om och bära ansvaret för allt detta.<br aria-hidden="true" />Äldreomsorgen har blivit en tredubbel kvinnofälla. Kvinnor ger vård och omsorg i större utsträckning än män. Kvinnor tar emot vård- och omsorg i större utsträckning än män och kvinnor som har invandrat till Sverige står för vården i större utsträckning än män.</p>
<p>De som arbetar inom äldreomsorgen måste få kunskap, kompetens, ansvar och möjligheter att utföra ett bra arbete i äldreomsorgen.</p>
<p><strong>Vi kräver att:</strong><br aria-hidden="true" />• Den medicinska kompetensen, läkare och sjuksköterskor, ska finnas i lednings- och beslutandeställning inom äldreomsorgen. Beslut ska fattas som värnar mottagarnas hälsa. I det ingår att läkare har tid att regelbundet och fysiskt möta och undersöka sina vårdtagare och därmed inte vara hänvisade till andra- och tredjehandsobservationer som annan vårdpersonal har gjort.<br aria-hidden="true" />• Alla som arbetar inom äldreomsorg ska minst ha undersköterskeutbildning i enlighet med regeringens förslag om skyddad yrkestitel för undersköterskor.<br aria-hidden="true" />• Alla som anställs inom äldreomsorg och inte har svenska som modersmål ska via sin arbetsgivare få utbildning på arbetstid i svenska språket. Det är en tillgång för äldreomsorgen att ha flerspråkig personal, men alla måste behärska det svenska språket.</p>
<p><strong>Det finns nu</strong> en unik möjlighet för regeringen och riksdagen att stärka kvinnors villkor på flera sätt; genom att öka utbildningen för utrikesfödda, avlasta anhöriga som hamnat i “kvinnofällan” och öka kvaliteten i äldreomsorgen.</p>
<p><strong>SKRIBENTERNA</strong></p>
<p><strong>Solvig Ekblad</strong>, professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning, Karolinska institutet</p>
<p><strong>Ami Hommel</strong>, professor i vårdvetenskap, Malmö universitet</p>
<p><strong>Ingalill Rahm Hallberg</strong>, professor emeritus, Lunds universitet</p>
<p><strong>Alexandra Charles</strong>, ordförande i 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</p>
<p><em>Ledamöter i medicinska expertgruppen 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben som arbetar för att det ska bedrivas mer hälsorelaterad forskning på kvinnor i Sverige.</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/aldreomsorgen-har-blivit-en-tredubbel-kvinnofalla/">Äldreomsorgen har blivit en tredubbel kvinnofälla</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Loopeli &#8211; appen som kan förbättra vardagen</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/loopeli-appen-som-kan-forbattra-vardagen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Miranda]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Jan 2022 11:53:46 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://www.1.6miljonerklubben.com/?post_type=mk_article&#038;p=73223</guid>

					<description><![CDATA[<p>Finansdrottningen Lena Apler om investeringen i Loopeli: -Jag tänkte direkt på min mamma! Lena bestämde sig direkt att bli delägare i Loopeli när idén pitchades i tv-programmet Draknästet. – Jag insåg det stora behovet av en enkel videosamtals-app. Och det utifrån egen erfarenhet. Det finns så många äldre som är utan möjlighet att ta initiativ [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/loopeli-appen-som-kan-forbattra-vardagen/">Loopeli &#8211; appen som kan förbättra vardagen</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Finansdrottningen Lena Apler om investeringen i Loopeli: -Jag tänkte direkt på min mamma!</strong></p>
<p><strong>Lena bestämde sig direkt att bli delägare i Loopeli när idén pitchades i tv-programmet Draknästet.</strong><br />
<strong>– Jag insåg det stora behovet av en enkel videosamtals-app. Och det utifrån egen erfarenhet. Det finns så många äldre som är utan möjlighet att ta initiativ till social kontakt.</strong></p>
<p>Lena Apler är investerare och grundare till finansbolaget Collector och Collector Bank. Som en av fem investerare deltog hon i höstens succéserie Draknästet i Svt. Ett program där kreativa entreprenörer efter drakarnas granskning ibland fick tillgång till både kapital<br />
och kunskap.<strong><img fetchpriority="high" decoding="async" class=" wp-image-58979 alignright" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/10/lumeno-e1634543169805-357x400.jpg" alt="" width="215" height="241" srcset="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/10/lumeno-e1634543169805-357x400.jpg 357w, https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/10/lumeno-e1634543169805-600x673.jpg 600w, https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/10/lumeno-e1634543169805.jpg 736w" sizes="(max-width: 215px) 100vw, 215px" /></strong>– När appen pitchades i programmet</p>
<p>tänkte jag omedelbart på min mamma. Hon hade fått en Iphone av mig som hon var väldigt glad för men strax innan hon fyllde 85 fick hon en stroke. Och plötsligt förstod hon inte hur hon skulle hantera mobilen, berättar Lena och fortsätter:<br />
– Hon kunde inte ringa, inte svara, inte sms:a. Allt blev för komplicerat och vi kunde inte längre facetima mellan mina fysiska besök, något som hon tyckt varit så kul.<br />
För att nå sin mamma ringde Lena istället när hon visste att hemtjänstpersonalen var på plats. Men samtalen fick bli korta eftersom personalens tid var begränsad.<br />
– Mamma kunde aldrig själv ta initiativet till kontakt efter stroken. Hon som var så van vid att vara handlings kraftig efter många år som änka och som brukade kontakta människor via sin smartphone. Att bli fråntagen sin initiativförmåga blev en stor försämring av livskvaliteten menar Lena.<br />
– Det är inte bara stroke, utan också muskelsjukdomar, demens och annat som kan medföra att en smartphone blir svår att hantera. Det såg jag tydligt bland hennes vänner och förändringen gick ganska snabbt. Behovet av enklare digital teknik är stort.<br />
Lenas förhoppning är att appen ska förbättra vardagen för så många äldre som möjligt.<br />
– Behovet av kontakt med sina när maste är så stort och jag tror att det finns äldre som nästan långleds till döds för att det inte händer något. Eftersom de inte längre har förmåga att själva hitta på saker, säger hon och fortsätter:<br />
– De är helt utlämnade till andras goda vilja, möjligheter och tid. Men kan de själva få kontakt genom videosamtalsappen Loopeli så finns förutsättningar för en bättre livskvalitet. Ensamheten känns ju inte lika påtaglig om du kan prata med dina barn, barnbarn eller vänner och samtidigt se dem. De flesta nya idéer som kommer riktar sig till yngre personer. Det är väldigt sällan äldre prioriteras menar Lena.<br />
– Äldre är en väldigt stor och växande målgrupp och jag tycker det är bra att Loopeli fångar upp det behov av enkel teknik som finns. Appen är verkligen enkel att använda. Och väldigt ofta vinner det enkla i längden, avslutar Lena Apler.<br />
– Jag skulle aldrig investera i något jag inte tycker om. Och för att investera måste jag också förstå tjänsten och förstå att den fyller ett behov på marknaden.<br />
Det gör videosamtalsappen från Loopeli. Den behövs verkligen, säger Lena Apler investerare och en av Drakarna i Svt:s Draknästet.</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/loopeli-appen-som-kan-forbattra-vardagen/">Loopeli &#8211; appen som kan förbättra vardagen</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Superseniorer, the yolds</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/superseniorer-tredje-aldern-young-olds-the-yolds/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Miranda]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Feb 2021 10:45:07 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/superseniorer-tredje-aldern-young-olds-the-yolds</guid>

					<description><![CDATA[<p>Den tredje ålderns intressen förändras inte när de blir pensionärer. Däremot har de mer tid att ägna åt sina intressen. Äldre blir allt friskare, jämfört med tidigare generationer. </p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/superseniorer-tredje-aldern-young-olds-the-yolds/">Superseniorer, the yolds</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h3>En hållbar livslust after work</h3>
<p>Sammanfattning av Sveriges Marknadsförbunds webbinarium 2 december<br />
<em>Text: Inger Söderholm</em>, <a href="mailto:inger@ismk.se">inger@ismk.se</a></p>
<h3>The decade of the young olds begins now, The Yolds!</h3>
<p><em>Föreläsare</em><strong><br />
</strong>&#8211; Inger Söderholm, mångårig PR- och kommunikationskonsult<strong><br />
</strong>&#8211; John Mellkvist, framtidsspanare och författare<br />
&#8211; Marcus Priftis författare till boken Superseniorer<br />
&#8211; Ingmar Skoog professor vid Göteborgs Universitet</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Superseniorer, Tredje åldern, Young olds, The yolds</h2>
<p><img decoding="async" class="right alignright" style="float: right;" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/img_0394-kopia1.jpg" width="138" height="180" border="0" /></p>
<p><strong>Inger Söderholm</strong>, mångårig kommunikationskonsult, ger tips på hur vi bäst kan nå ut till målgrupperna 65+/The yolds och vilka de är.</p>
<p>Vi marknadsförare och kommunikatörer har länge talat om 65-plussarna som en intressant målgrupp, men det har inte slagit igenom.  Nästan 2 miljoner personer, cirka 20 procent av Sveriges befolkning, är över 65 år idag.  Det skrivs och talas om 65 plussarna, som kallas för <em>Superseniorer, Tredje åldern, young olds (yolds), etc. </em>Majoriteten av dem mår mycket bra, är aktiva och har det bättre ekonomiskt idag än när de var yngre.</p>
<p><strong>YOUNG OLDS vill utforska världen</strong></p>
<p>Mer än hälften (cirka 60 %) av 65 plussarna mår bra. De vill utforska, lära sig nya saker, starta nya företag, stödja nya organisationer. Även om de egentligen inte gör allt detta, så vill de veta att möjligheten finns. När de reser vill de gärna att hotellet har ett gym och bastu, att semesterorten har ett par festliga platser som är öppna sent på natten osv. 65 plussarna är en köpstark målgrupp. Vi kommer att leva längre och bli gamla senare. Genomsnittsåldern ökar tack vare många medicinska framsteg och förbättrade levnadsvillkor<em>.</em></p>
<p><strong>The yolds älskar att dansa</strong></p>
<p><strong>Den tredje ålderns </strong>intressen förändras inte när de blir pensionärer. Däremot har de mer tid att ägna åt sina intressen exempelvis att träna, dansa, läsa, äta god mat, musik, teater, konst, natur och resor. Många vill även bli medlemmar i organisationer och föreningar där de kan träffa likasinnade. Vänner och kärlek blir viktigare när du har mer tid.</p>
<p><strong>The yolds finns på sociala medier</strong></p>
<p>För att nå ut till 65 plussare kan man både använda traditionella och digitala medier. Statistik visar att de lyssnar på radio, ser på traditionell TV och läser dagstidningar. Men de är använder även sociala medier &#8211; över häften, 58%, använder Facebook. Under Corona pandemin har internanvändningen för pensionärer ökat sin närvaro mest, jämfört med studerande och arbetande. 68 procent använder Facebook och nära hälften, 47 %, använder instagram. Under pandemin har nätshopping ökat och det innebär förmodligen att fler och fler även i fortsättningen kommer att använda internet för inköp och annan information.</p>
<p><strong>65 plussarnas mediekanaler<br />
<em>Färsk statistik från Internetstiftelsen 2020</em></strong></p>
<ul>
<li>68 % Facebook</li>
<li>47% på Instagram</li>
<li>85% läser papperstidning</li>
<li>78% läser en digital dagstidning</li>
<li>98% ser på traditionell TV</li>
<li>86 % använder playtjänster</li>
<li>70% ser på YouTube</li>
<li>89% traditionell radio</li>
<li>54 % digital radio</li>
<li>34% lyssnar på poddar</li>
<li>86% läser pappersböcker</li>
<li>22% ljudböcker</li>
</ul>
<p><em>Källa: Svenskarna och Internet 2020</em></p>
<p><strong><em>Alla vill bli gamla, men ingen vill vara gammal</em>.<br />
</strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<h2>Välj din ålder</h2>
<p><strong><img decoding="async" class="right alignright" style="float: right;" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/unknown-11.jpg" width="132" height="147" border="0" /></strong></p>
<p><strong>John Mellkvist </strong>berättar om sin nya bok <strong><em>Välj din ålder</em></strong>. En bok för alla som vill bli äldre. Alla mår bäst när människor i olika åldrar möts, inspireras och lär av varandra.</p>
<p>&#8211; För ungefär 3,5 år sedan föreläste jag mycket om framtiden och i den ingår naturligtvis även den äldre åldern, säger John Mellkvist.  Genom framgångsrika medicinska steg kan vi redan idag leva längre och friskare liv. Om vi ska kunna leva i 200 år, som många tror, undrar jag vad vi ska göra de resterande 150 åren, eftersom vi bevisligen redan nu har svårt att få jobb efter 50. Svenskar i synnerhet, måste få en positivare syn på åldrandet och inte bara koppla det till negativa aspekter som problem och krämpor. Lyft blicken!</p>
<p>John Mellkvist har fördjupat sig i åldrandet och debatterat om ålderismen i sina kanaler. Debatten har nu tagit fart och media visar ett större intresse idag än tidigare.</p>
<p>Boken <em>Välj din ålder</em> handlar om att man ska bli vän med sin nuvarande ålder, den tid som gått – och se den tid som kommer med större tillförsikt. I Sverige har vi ett personnummersystem som gör att ålderssiffran ”står i pannan” redan från födseln, för att sedan förfölja oss resten av livet.  I jämförelse med andra länder ligger vi i toppen när det gäller ålderism. Vi har mycket som skiljer oss från andra länder. I USA har man en veterantradition, som innebär att ålder betyder livserfarenhet och en respekt för de äldre som försvarat och kämpat för landet och byggt upp dess välstånd. I Asien har man en visdomstradition, som är kopplad till ålder. Man ska snarast vara tillräckligt gammal för att komma ifråga för ansvarsfulla uppgifter. I USA och andra länder får man inte fråga personer om deras ålder, vid jobbsökning. I Sverige däremot, sker sorteringen ofta från start genom ålder, det vill säga baserat på fördomar – vilket diskriminerar, ofta i det tysta.</p>
<p>Den tredje åldern, 65 plussare, identifierar sig ofta inte alls med sin ålder, utan mer med sitt yrke, intresse och sitt kall.</p>
<p><strong>Åldersblandning sprider lugn</strong></p>
<p>Företag borde fråga sina medarbetare om de vill anställa 65 plussare för att få en bättre åldersblandning. Personalen ser nämligen ofta positivt på det. För företaget är det viktigt med livserfarenhet och många perspektiv. En 65+ person har ofta ett naturligt sinneslugn och kan med åren sprida det i organisationen. Med en mixad åldersblandning blir organisationen mer hållbar och inkluderande med mindre av osund internkonkurrens och bättre förutsättningar för kompetensöverföring. Om personalen mår bra, så mår hela organisationen bra. Det är viktigt att vi får en bättre arbetskultur vad gäller stress och andra grogrunder för ohälsa. En bra åldersmix bland medarbetare ger ofta en större grundtrygghet för alla, utifrån yrkeserfarenhet rutin, men inte minst också diversitet. Olika generationer angriper problem på olika sätt. Den tredje åldern har andra verktyg, synsätt och attityder jämfört med yngre generationer. Det är en stark konsumentgrupp som nu blir äldre och då är det viktigt att ha den representationen även inom företaget.</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Superseniorer</h2>
<p><strong><img loading="lazy" decoding="async" class="right alignright" style="float: right;" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/marcuspriftis6_hires.jpg" width="129" height="155" border="0" /></strong></p>
<p><strong>Marcus Priftis, </strong>författare till boken <strong><em>Superseniorer</em>, </strong>berättar om dagens seniorer och om hur det långa livet kan förändra vår syn på dem. Dagens seniorer kan njuta av fler aktiva år och mycket talar för att utvecklingen fortsätter.</p>
<p>Hur många generationer får man plats med på en familjemiddag när de äldsta gästerna är 117 år? Tack vare medicinsk utveckling, smartare teknik och förbättrade levnadsvillkor kan vi idag rita om gamla tiders ålderstrappa. Vi lever allt längre och åldrandet innebär inte längre samma hinder som förr. Dagens seniorer kan njuta av fler aktiva år och mycket talar för att den utvecklingen kommer att fortsätta. Vi kanske till och med kommer att få uppleva vår 120-årsdag!</p>
<p>Vad gör en sådan åldersrevolution med vår bild av åldrande, och vad innebär det att åldras? Vad händer med våra drömmar, livsval och relationer när vi inte bara blir seniorer utan superseniorer? Vad händer med samhället och hur ska vi lösa pensionsfrågan? Och vad innebär det att försöka skjuta upp döden? I boken <em>Superseniorer</em> utforskar Marcus Priftis åldrandets villkor och bryter ner ålderstrappans myter.</p>
<p><strong>Smartare ledarskap med 65+</strong></p>
<p>Marcus Priftis ger några exempel på hur viktig erfarenhet kan vara för företag. En managementkonsult som är 25 år kan visserligen arbeta dygnet runt, men har inte samma erfarenhet som en 60-årig managementkonsult. Ett åldersförakt står i vägen.</p>
<p>Genom forskningen vet vi att hjärnan utvecklas hela livet. Ett längre livslopp påverkar alla aspekter av livet. Vi har exempelvis 45-åriga mödrar och 45-åriga mormödrar. På en åldersblandad arbetsplats krävs prioriteringar för ett smart ledarskap. Tekniska hjälpmedel ska användas, nya normer och en ny syn på kompetens. Relationsstrukturen förändras och det blir svårare att upprätthålla kärnfamiljen.</p>
<p><strong>Åldersrevolutionen</strong></p>
<p>Alla aspekter av livet påverkas när människor blir äldre och mer vitala. Det krävs ett mod att se att vi är inne i en åldersrevolution. Det är inte människorna som kommer att ställa till det, utan robotarna. Vi börjar idag se alla äldre som resurser. 40-talisterna är förtrupper till en förändring som kommer att bli permanent och nu har vi bara sett början. I framtiden kommer vi att säga att 120 är det nya 70.</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>70 är det nya 50</h2>
<p><strong><img loading="lazy" decoding="async" class="right alignright" style="float: right;" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/unknown-12.jpg" width="135" height="129" border="0" /></strong></p>
<p><strong>Professor Ingmar Skoog </strong>som myntade begreppet <strong><em>70 är det nya 50</em></strong>, berättar om sin forskning och han har nyligen utarbetat Senior Arbetskrafts nya rapport <em>70 är det nya 50.</em> Rapporten visar bland annat att det har skett dramatiska förbättringar av äldres hälsa och förmågor inom en rad områden under de senaste femtio åren. Dessutom har motståndskraften mot sjukdomar hos äldre förbättrats betydligt. Resultatet innebär att de flesta äldre i dag skulle kunna arbeta längre</p>
<p>Ingmar Skoog är expert på seniorhälsa och brinner för äldrefrågor och för att nyansera bilden av äldre.</p>
<p>&#8211; Det finns en fruktansvärd okunskap om åldrandet och det gäller alla från Folkhälsomyndigheten och regeringen till andra som uttalar sig, säger Ingmar Skoog.</p>
<p>Ingmar Skoog leder AgeCap vid Göteborgs universitet. AgeCap är Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa. Här finns drygt 130 forskare vid delegationen för senior arbetskraft. Ingmar Skoog har nyligen utarbetat rapporten ”70 är det nya 50”, om åldrandet, som nyligen kom ut. I rapporten görs undersökningar på 70 åringar och äldre.</p>
<p><strong>Rock’n Roll generationen är 65+</strong></p>
<p>Nu har Rock’n roll-generationen blivit äldre. Förr var ca 60 procent i denna åldersgrupp friska. Idag har stora förändring skett som gör att det är 90 procent som mår bra. Det här gör att vi kan säga att 70 åringar är de nya 50 åringarna. En 70 åring mår idag som en 50 åring mådde för cirka 30-40 år sedan. Den kognitiva förmågan är 50 procent bättre idag jämfört med på 1970-talet. Man blir lite långsammare och kan få lite svårare att minnas, men det kompenseras med erfarenheten. En undersökning visar exempelvis att de bästa bilförarna är mellan 65-75 år. Förändringar när det gäller sex, drugs and Rock’n Roll har skett i olika åldersgrupper. I jämförelse med 20-åringar är  70-åringar mer sexuellt aktiva, dricker mer alkohol och är mindre deprimerade.</p>
<p>Förr var man glad för att bli pensionär och ha en bra bostad. Idag vill 70 åringar göra allt man inte har hunnit med tidigare. Det går inte att jämföra dagens 70 åringar med en 70-åring för 30 år sedan. Demensförekomst minskar och 70-åringar hör bättre än någon i tidigare generation.  När folkpensionen infördes 1913 från 67 år, hade vi en medellivslängd på cirka 60 år.</p>
<p>Det är viktigt att komma ihåg att man inte blir ”dummare” med åren – hjärnan utvecklas under hela din livstid. Ett tydligt exempel är ett av de mest krävande jobben i världen, som har getts till en 78-åring (president Biden).</p>
<p>Text: Inger Söderholm, <a href="mailto:inger@ismk.se">inger@ismk.se</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<h3>Här kan du köpa böckerna och ladda ner rapporten:</h3>
<ul>
<li><a href="https://www.adlibris.com/se/bok/valj-din-alder-9789188439680">Välj din ålder &#8211; John Mellkvist</a></li>
<li><a href="https://www.adlibris.com/se/bok/superseniorer-9789188725608">Superseniorer &#8211; Marcus Priftis</a></li>
<li><a href="https://seniorarbetskraft.se/wp-content/uploads/2020/06/Rapport-21_70-%C3%A4r-det-nya-50_webb.pdf">70 är det nya 50 &#8211; Ingmar Skoog</a></li>
</ul>
<h3> <img loading="lazy" decoding="async" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/bocker.jpg" width="483" height="237" border="0" /></h3>
<p>&nbsp;</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/superseniorer-tredje-aldern-young-olds-the-yolds/">Superseniorer, the yolds</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äntligen har vi färre åldersrelaterade synskador!</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/antligen-har-vi-farre-alders-relaterade-synskador/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Miranda]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Jun 2019 10:02:37 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/antligen-har-vi-farre-alders-relaterade-synskador</guid>

					<description><![CDATA[<p>Att bli blind eller få dålig syn uppfattades förr som en naturlig följd av åldrandet. Idag har utvecklingen gått framåt och många fler äldre får hjälp till ett liv med synen i behåll. Förmågan att kunna se ran-kas väldigt högt av oss människor. Att mista synen är ett hårt slag mot livskvaliteten. Förr var dålig syn och ålderdom nära sammankopplade. [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/antligen-har-vi-farre-alders-relaterade-synskador/">Äntligen har vi färre åldersrelaterade synskador!</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignright" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/artikel-oga.jpg" width="275" height="240" border="0" /></p>
<p><strong>Att bli blind eller få dålig syn uppfattades förr som en naturlig följd av åldrandet. Idag har utvecklingen gått framåt och många fler äldre får hjälp till ett liv med synen i behåll.</strong></p>
<p>Förmågan att kunna se ran-kas väldigt högt av oss människor. Att mista synen är ett hårt slag mot livskvaliteten. Förr var dålig syn och ålderdom nära sammankopplade. De medicinska framstegen inom ögonsjukvården har lyckats vända på den utvecklingen.</p>
<p>Våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD), även kallat för &#8221;gula fläcken-sjukan&#8221;, är ett tillstånd som kan drabba det åldrande ögat. Det handlar om att små blodkärl i ögonbotten växer och leder till svullnad och blödningar som skadar näthinnans synceller och hindrar dem från att ta emot ljus. Resultatet blir sämre syn framförallt i centrala synfältet.</p>
<p>Tidigare betraktades våt AMD som obotligt, en naturlig följd av att bli gam-mal. Idag finns behandling för den här patientgruppen. Ju tidigare symptomen upptäcks desto mer av synen kan också bevaras.</p>
<figure style="width: 120px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/artikel-byer.jpg" alt="" width="120" height="145" border="0" /><figcaption class="wp-caption-text">Beatrice Peebo, Foto: Bayer</figcaption></figure>
<p>Ögonläkaren <strong>Beatrice Peebo</strong> har arbetat i ögonsjukvården närmare 20 år. Hon beskriver en utveckling där medicin idag i många fall kan hejda sjukdomen och i vissa fall till och med förbättra synen för äldre patienter.</p>
<p>&#8211; Patienterna kontaktar ögonsjukvården när de märker att det blir svårt att läsa el-ler de ser suddigt. Ett klassiskt kännetecken för våt AMD är att linjer blir krokiga. Många är rädda för att förlora synen och det är fantastiskt att kunna erbjuda dem hjälp och behandling.</p>
<p>Ögonsjukvården har gått starkt framåt de senaste åren. Nya metoder för diag-nostik och behandling används och för många äldre har det inneburit ett liv där de kan fortsätta göra och uppleva saker som att köra bil, läsa morgontidningen eller bara umgås med familj och vänner. De blir inte beroende av andras hjälp eller vård.</p>
<p>&#8211; Vi har långt färre personer med svår synnedsättning idag och syncentralerna har inte alls lika många hjälpsökande. Jag har varit med i en tid när vi inte kun-de behandla våt AMD. Det var hemskt att vara så maktlös och se sina patienter snabbt förlora synen. Som läkare är det en stor förmån att få ha varit med om den här utvecklingen.</p>
<p>Hur går behandlingen i ögonen till?  &#8211; Det är inte helt okomplicerat och kan upplevas som obehagligt för den som inte har varit med om det tidigare. Man injicerar ett läkemedel i ögat. Det låter otäckt men det sker med bedövning och det är lindrigare än de flesta tror.</p>
<p>Redan vid andra gången brukar de flesta vänja sig vid nålen enligt Beatrice Peebo. Injektioner görs sedan enligt visst intervall. En viktig faktor är sterilitet i samband med injektionerna. Det måste vara absolut sterilt för att inte riskera infektion som kan skada ögat.</p>
<p>&#8211; Ute på ögonklinikerna blir det här en avancerad logistik där läkemedel, under-sökningsinstrument, personal och patien-ter ska hanteras. Vår stora utmaning är att få det här att fungera smidigt. Vi vill ju kunna hjälpa så många patienter som möjligt!</p>
<p>Har du frågor eller funderingar kring åldersrelaterade ögonsjukdomar, kontakta Vårdguiden 1177 Har du eller någon anhörig besvär med synen, kontakta i så fall din optiker eller husläkare för kontroll.</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/antligen-har-vi-farre-alders-relaterade-synskador/">Äntligen har vi färre åldersrelaterade synskador!</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tanttårar &#038; gubbtårar</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/tanttarar-och-gubbtarar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[nicole.lewis]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 Jul 2016 12:12:51 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/tanttarar-och-gubbtarar</guid>

					<description><![CDATA[<p>M&#229;nga &#228;ldre personer upplever problem med rinnande &#246;gon n&#228;r de vistas i kall luft eller kraftiga vindar &#8211; med stigande &#229;lder blir ansiktet k&#228;nsligare f&#246;r kyla och vind. &#160; T&#229;rarna &#228;r kroppens s&#228;tt att f&#246;rsvara sig mot extremt v&#228;der som kan torka ut &#246;gonen och huden runt omkring. N&#228;r ansiktet uts&#228;tts f&#246;r kyla och bl&#229;st [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/tanttarar-och-gubbtarar/">Tanttårar &#038; gubbtårar</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>M&aring;nga &auml;ldre personer upplever problem med rinnande &ouml;gon n&auml;r de vistas i kall luft eller kraftiga vindar &ndash; med stigande &aring;lder blir ansiktet k&auml;nsligare f&ouml;r kyla och vind.</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>T&aring;rarna &auml;r kroppens s&auml;tt att f&ouml;rsvara sig mot extremt v&auml;der som kan torka ut &ouml;gonen och huden runt omkring. N&auml;r ansiktet uts&auml;tts f&ouml;r kyla och bl&aring;st produceras mer t&aring;rv&auml;tska, som ska h&aring;lla v&aring;ra k&auml;nsliga organ &aring;terfuktade. Men vid stigande &aring;lder kan t&aring;rkanalen bli mindre elastisk och genomsl&auml;pplig, kanalen krymper och blir smalare, med konsekvensen att t&aring;rarna inte kommer ner till n&auml;san, utan i st&auml;llet samlas kvar i &ouml;gonen. D&auml;rav de s&aring; kallade &rdquo;tantt&aring;rarna&rdquo; l&auml;ngs kinderna. Om dessutom pumpfunktionen som styr blinkningen &auml;r nedsatt blir det &auml;nnu sv&aring;rare att f&aring; bort t&aring;rarna fr&aring;n &ouml;gonen, eftersom de inte kan blinkas ner. Sammans&auml;ttningen av t&aring;rv&auml;tskan f&ouml;rs&auml;mras n&auml;r man blir &auml;ldre, vilket g&ouml;r att det kr&auml;vs mer v&auml;tska f&ouml;r att f&aring; samma effekt.</p>
<p>Rent medicinskt anses det inte vara n&aring;gon fara &ndash; d&auml;remot ska man vara vaksam om t&aring;rfl&ouml;det &auml;r onormalt stort &auml;ven inomhus. D&aring; &auml;r det ett allvarligare bekymmer, som kan st&auml;lla till med eksem och annat trassel. Det kan r&ouml;ra sig om en f&ouml;rtr&auml;ngd t&aring;rkanal som m&aring;ste &ouml;ppnas upp.</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/tanttarar-och-gubbtarar/">Tanttårar &#038; gubbtårar</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>De valde jobb i stället för pension</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/de-valde-jobb-i-stallet-for-pension/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Administratör]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 22 Oct 2011 23:24:43 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/de-valde-jobb-i-stallet-for-pension</guid>

					<description><![CDATA[<p>Aprop&#229; jobb och j&#228;mst&#228;lldhet Antalet personer &#246;ver 65 &#229;r som fortfarande arbetar har f&#246;rdubblats p&#229; tio &#229;r och trenden l&#228;r h&#229;lla i sig. H&#246;gkonjunktur, b&#228;ttre tillvaratagande av de &#228;ldres kompetens, men samtidigt en r&#228;dsla f&#246;r att inte klara privatekonomin n&#228;r vi blir pension&#228;rer &#228;r n&#229;gra av faktorerna till att fler svenskar v&#228;ljer att yrkesarbeta efter [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/de-valde-jobb-i-stallet-for-pension/">De valde jobb i stället för pension</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h3>Aprop&aring; jobb och j&auml;mst&auml;lldhet</h3>
<p>Antalet personer &ouml;ver 65 &aring;r som fortfarande arbetar har f&ouml;rdubblats  p&aring; tio &aring;r och trenden l&auml;r h&aring;lla i sig. H&ouml;gkonjunktur, b&auml;ttre  tillvaratagande av de &auml;ldres kompetens, men samtidigt en r&auml;dsla f&ouml;r att  inte klara privatekonomin n&auml;r vi blir pension&auml;rer &auml;r n&aring;gra av faktorerna  till att fler svenskar v&auml;ljer att yrkesarbeta efter 65 &aring;rs &aring;lder. I dag  jobbar allts&aring; var tionde svensk mellan 66 och 71 &aring;r.</p>
<p>&#8211; Jag tror  att &ouml;kningen kommer att h&aring;lla i sig, s&auml;ger Ola Nygren, analytiker p&aring;  Socialdepartementet i en intervju i SVT:S Aktuellt. P&aring; 1990-talet  minskade andelen &ouml;ver 60 &aring;r p&aring; arbetsmarknaden, men efter  millennieskiftet v&auml;nde trenden. Det &auml;r fr&auml;mst kvinnor som h&aring;llit sig  kvar l&auml;ngre p&aring; arbetsmarknaden. En f&ouml;rklaring &auml;r att kvinnor som &auml;r  f&ouml;dda p&aring; 1940-talet ofta har b&auml;ttre utbildning &auml;n kvinnor f&ouml;dda i  tidigare generationer.</p>
<p>&#8211; Med utbildning f&ouml;ljer en b&auml;ttre h&auml;lsa och  det g&ouml;r att man har ett mer stimulerande och mindre fysiskt kr&auml;vande  arbetsliv, s&auml;ger Ola Nygren.</p>
<h3>&Auml;ldre skapar fler jobb</h3>
<p>Det finns flera f&ouml;rdelar med att &auml;ldre stannar kvar p&aring;  arbetsmarknaden. De &auml;ldre bidrar med viktiga skatteinkomster f&ouml;r staten  och det leder till att fler arbetstillf&auml;llen skapas p&aring; arbetsmarknaden.  Jobb skapas inte som ett nollsummespel utan det handlar om produktivitet  i verksamheten. Produktiviteten blir honom h&ouml;gre n&auml;r &auml;ldre jobbar.  Plockar man bort erfarna m&auml;nniskor sjunker produktiviteten och d&aring; har  man inte r&aring;d att anst&auml;lla n&aring;gon.</p>
<h3>Andelen &ouml;kar troligtvis</h3>
<p>Redan i dag &auml;r den faktiska  pensions&aring;ldern i Sverige bland de h&ouml;gsta i EU. Den genomsnittliga  svensken g&aring;r i pension vid 63,7 &aring;rs &aring;lder, visar statistik fr&aring;n 2005.  Samma &aring;r hade Irland den h&ouml;gsta genomsnittliga pensions&aring;ldern i EU, 64,1  &aring;rs &aring;lder. Rekryteringsf&ouml;retaget TNG ber&auml;ttar om ett stort intresse att  arbeta efter 65 &aring;rs &aring;lder, men att de flesta i den &aring;ldern inte vill  arbeta heltid, d&auml;remot m&auml;rker de ett avtagande intresse f&ouml;r arbetslivet  efter 70 &aring;rs &aring;lder.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><em>K&auml;lla: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik&nbsp;</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/de-valde-jobb-i-stallet-for-pension/">De valde jobb i stället för pension</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Elände och förvaring? Eller personlig utveckling livet igenom?</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/elande-och-forvaring-eller-personlig-utveckling-livet-igenom/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Administratör]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 22 Oct 2011 19:01:26 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/elande-och-forvaring-eller-personlig-utveckling-livet-igenom</guid>

					<description><![CDATA[<p>Kofi Annan betonade i samband med att FN uts&#229;g 2001 till The International Year of Older Persons att ett &#8221;&#229;ldersneutralt&#8221; samh&#228;lle betraktar de &#228;ldre medborgarna som samskapare och som f&#246;rm&#229;nstagare i en positiv samh&#228;llsutveckling, samt att de hedras i sitt naturliga ledarskap och i sina m&#229;nga olika konsultativa roller. I denna vision efterstr&#228;var man kontinuerligt [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/elande-och-forvaring-eller-personlig-utveckling-livet-igenom/">Elände och förvaring? Eller personlig utveckling livet igenom?</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><img loading="lazy" decoding="async" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/citat-kofi-annan.jpg" border="0" width="260" height="200" class="right" />Kofi Annan betonade i samband med att FN uts&aring;g 2001 till The International Year of Older Persons att ett &rdquo;&aring;ldersneutralt&rdquo; samh&auml;lle betraktar de &auml;ldre medborgarna som samskapare och som f&ouml;rm&aring;nstagare i en positiv samh&auml;llsutveckling, samt att de hedras i sitt naturliga ledarskap och i sina m&aring;nga olika konsultativa roller.</p>
<p>I denna vision efterstr&auml;var man kontinuerligt att finna en balans mellan att l&auml;gga till r&auml;tta f&ouml;r m&auml;nniskans livsl&aring;nga utvecklingspotent ial och de hj&auml;lpinsatser som m&aring;nga &auml;ldre ofta har behov av i sin vardag.</p>
<h3>Vanem&auml;ssigt el&auml;ndesperspektiv</h3>
<p>N&auml;r det g&auml;ller &aring;ldrandet pr&auml;glas dock v&aring;rt nuvarande samh&auml;lle av ett vanem&auml;ssigt el&auml;ndesperspektiv. Eftersom produktion, konsumtion och tillv&auml;xt betraktas som de allra viktigaste av de b&auml;rande pelarna under v&aring;r gemensamma samh&auml;llsbyggnad, s&aring; blir det naturligtvis sv&aring;rt att b&aring;de se och f&ouml;rst&aring; &aring;ldrandets v&auml;rde och f&ouml;rdelar och hitta en djupare motivation att driva igenom f&ouml;rb&auml;ttringar p&aring; alla plan f&ouml;r de &auml;ldsta.</p>
<p>Det &auml;r nu h&ouml;g tid att vi b&ouml;rjar fr&aring;ga oss sj&auml;lva: ska verkligen dessa gamla underliggande attityder till &aring;ldrandet f&aring; vara framtidens byggstenar i samh&auml;llet?</p>
<p>Det finns emellertid enstaka ljusglimtar l&auml;ngs vandringen p&aring; &aring;lderdomens dunkla stig. Lars Tornstam, professor i gerontologi, har sedan b&ouml;rjan av 1990-talet bedrivit paradigmspr&auml;ngande forskning inom omr&aring;det. Genom att fr&auml;mst ha lyssnat till ett stort antal &auml;ldres egna upplevelser har han funnit vetenskapligt st&ouml;d f&ouml;r att &aring;ldrandet ocks&aring; kan medf&ouml;ra en p&aring; m&aring;nga s&auml;tt omdanande personlig utveckling f&ouml;r individen som upplevs positiv och ger en &ouml;kad livstillfredsst&auml;llelse.</p>
<h3>Positiv &aring;ldrandeteori &ndash; en ljusglimt</h3>
<p>Tornstams forskning har utmynnat i en positiv &aring;ldrandeteori som f&aring;tt ben&auml;mningen gerotranscendens. Den beskriver generellt en uppdelning av det m&auml;nskliga livet i en f&ouml;rsta, mer materialistiskt fokuserad halva och en andra, mer sj&auml;lsligt fokuserad halva som skapar b&auml;ttre m&ouml;jligheter f&ouml;r personlig utveckling. N&auml;r individen gradvis sl&auml;pper taget om det mer materialistiskt och rationellt fokuserade syns&auml;ttet s&aring; kan flera inre f&ouml;r&auml;ndringar intr&auml;da som tycks ge individen nya perspektiv p&aring; sig sj&auml;lv, sin omgivning och livet i stort.</p>
<p>En ljusglimt i samma anda &auml;r Hudiksvalls Kommun i H&auml;lsingland som vi f&ouml;r n&aring;gon m&aring;nad sedan kunde l&auml;sa om i SvD. I ett samverkansprojekt f&ouml;rs&ouml;ker man f&ouml;rb&auml;ttra kommunens utbud och l&auml;gga till r&auml;tta olika funktioner som kan t&auml;nkas gynna ett positivt &aring;ldrande. Exempelvis satsar man p&aring; nya livsprocessfokuserade initiativ som Livsutvecklingsgrupper f&ouml;r &auml;ldre som utg&aring;r fr&aring;n gerotranscendensteorin.</p>
<p>Eftersom el&auml;ndesperspektivet tros skapa negativa effekter p&aring; s&aring;v&auml;l individuell som strukturell niv&aring;, s&aring; finns hoppet om att en s&aring;dan nysatsning med tiden kan medf&ouml;ra en friskare, &auml;ldre population och med detta l&auml;gre sjukv&aring;rds- och omsorgskostnader.</p>
<h3>Goda exempel</h3>
<p>Vi ser det d&auml;rf&ouml;r som mycket v&auml;lkommet med fler s&aring;dana exempel p&aring; implementerad ny sociologisk forskning som f&aring;r illustrera nya perspektiv p&aring; &aring;ldrandet. H&auml;r tas utg&aring;ngspunkt i det m&auml;nskliga livet som en v&auml;xtprocess snarare &auml;n en rent produktions- och prestationsfokuserad f&ouml;reteelse. F&ouml;r visst handlar egentligen allt om vilket perspektiv vi v&auml;ljer? Inom sociologin &auml;r forskarna generellt &ouml;verens om att v&aring;rt samh&auml;lle &auml;r en social konstruktion. Det inneb&auml;r att v&aring;rt generella t&auml;nkande l&auml;gger grunden f&ouml;r v&aring;rt samh&auml;llsbyggande, vilket i sin tur l&auml;gger grunden f&ouml;r v&aring;r varseblivning och i f&ouml;rl&auml;ngningen v&aring;r gemensamma upplevelse av samh&auml;llet. Den naturliga fr&aring;gan blir d&aring;: Vilka perspektiv p&aring; livet och m&auml;nniskan &ouml;nskar vi ha som v&auml;rdegrund f&ouml;r det fortsatta byggandet av v&aring;ra samh&auml;llssystem inom &auml;ldreomr&aring;det? F&ouml;r oss som &auml;nnu inte n&aring;tt den fj&auml;rde &aring;ldern, hur vill vi att samh&auml;llet skall vara organiserat n&auml;r vi n&aring;r dit?</p>
<h3>El&auml;nde och f&ouml;rvaring? Eller personlig utveckling till sista andetaget?</h3>
<p>Vi vill inte l&auml;ngre beh&aring;lla den generellt negativa och dystra synen som r&aring;der och som vanem&auml;ssigt varit r&aring;dande i hundratals och kanske tusentals &aring;r. &Auml;ttestupan, det branta stup som &aring;ldringar under nordisk forntid kastades utf&ouml;r n&auml;r man inte l&auml;ngre kunde f&ouml;rs&ouml;rja sig betraktas i dag som en seglivad myt. Men h&ouml;rs inte ett litet eko fr&aring;n forna tider d&aring; vi ser att de &auml;ldsta individerna i dagens samh&auml;lle ofta betraktas och bem&ouml;ts som f&ouml;redettingar? Ingen normal medborgare vill bli betraktad som f&ouml;rbrukad eller till besv&auml;r. Knappast heller definierad som en statlig utgift i behov av kostnadseffektiv f&ouml;rvaring!</p>
<p>Det r&aring;der ingen tvekan om vi idag har de kunskaper och resurser som kr&auml;vs f&ouml;r att g&aring; p&aring; djupet i fr&aring;gan och tillsammans skapa en ny v&auml;rdegrund som liknar det samh&auml;lle som Kofi Annan beskriver i artikelns inledning.</p>
<p>Ett samh&auml;lle d&auml;r &auml;ldres unika perspektiv och kompetens tas tillvara, d&auml;r de &auml;ldre har centrala samh&auml;llsroller och d&auml;r de betraktas som resursstarka individer med viktig livsvisdom.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><em>Jannie Pevik Fasth</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/elande-och-forvaring-eller-personlig-utveckling-livet-igenom/">Elände och förvaring? Eller personlig utveckling livet igenom?</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ålderns makt och vanmakt</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/alderns-makt-och-vanmakt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Administratör]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 22 Oct 2011 18:54:05 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/alderns-makt-och-vanmakt</guid>

					<description><![CDATA[<p>Th&#233;rese Persson som skrivit avhandlingen Kvinnlig f&#246;r sin &#229;lder, menar att varje &#229;lder st&#228;ller nya krav p&#229; kvinnor. Och ingen vill tala om klimakteriet, det &#228;r ett kvitto p&#229; &#229;ldrandet. Numera tycks vuxenheten best&#229; i att st&#228;ndigt bli f&#246;r gammal f&#246;r det ena och det andra, vilket vi ofta sk&#228;mtsamt p&#229;pekar. Men hur roligt &#228;r [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/alderns-makt-och-vanmakt/">Ålderns makt och vanmakt</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Th&eacute;rese Persson</strong> som skrivit avhandlingen Kvinnlig f&ouml;r sin &aring;lder, menar att varje &aring;lder st&auml;ller nya krav p&aring; kvinnor. Och ingen vill tala om klimakteriet, det &auml;r ett kvitto p&aring; &aring;ldrandet.</p>
<p><img loading="lazy" decoding="async" src="https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2021/03/older-couple.jpg" border="0" width="520" height="200" /></p>
<p>Numera tycks vuxenheten best&aring; i att st&auml;ndigt bli f&ouml;r gammal f&ouml;r det ena och det andra, vilket vi ofta sk&auml;mtsamt p&aring;pekar. Men hur roligt &auml;r det? &Auml;r inte &aring;ldern intoleransens sista utpost? Uppfattningarna om hur man ska bete sig och se ut i en viss &aring;lder &auml;r djupt cementerade och inte s&auml;rskilt ifr&aring;gasatta.</p>
<p>Th&eacute;rese Persson, har skrivit en avhandling om &aring;ldrande vid Link&ouml;pings universitet, d&auml;r hon unders&ouml;ker vilka krav som finns f&ouml;r kvinnor och flickor i f&ouml;rh&aring;llande till &aring;lder. Hon menar att dessa har h&ouml;gre krav p&aring; sig &auml;n m&auml;n, i synnerhet n&auml;r det kommer till utseendet.</p>
<p>&#8211; Jag tycker mig se ett b&aring;de &aring;ldersdiskriminerande och sexistiskt s&auml;tt att se p&aring; kvinnor, s&auml;ger hon. M&aring;nga kvinnor upplever att de f&ouml;rv&auml;ntas skyla kroppen s&aring; fort &aring;ldern ristar in sp&aring;r i hyn. Kjolarna blir l&auml;ngre och urringningen stramas &aring;t. &Auml;nd&aring; ser hon mer fram emot sitt eget &aring;ldrande efter att ha genomf&ouml;rt studien.</p>
<p>&#8211; Det var mer inspirerande &auml;n jag v&auml;ntat mig, samtidigt som m&aring;nga f&ouml;rest&auml;llningar f&ouml;rst&aring;s har bekr&auml;ftats, och att ens &aring;lder begr&auml;nsar en.</p>
<p>Th&eacute;rese menar att n&aring;got som &auml;r sl&aring;ende &auml;r hur man liksom aldrig blir klar.</p>
<p>Varje &aring;lder st&auml;ller nya krav, men kraven f&ouml;r&auml;ndras ocks&aring; n&auml;r samh&auml;llet f&ouml;r&auml;ndras.</p>
<p>En kvinna som hon intervjuat ber&auml;ttar exempelvis hur hon vid en viss &aring;lder f&aring;llade ner sin kjol, och l&auml;ngre fram lade ner den ytterligare, allt f&ouml;r att anpassa sig till hur hon skulle uppfattas i f&ouml;rh&aring;llande till sin aktuella &aring;lder. &#8221;Patetisk&#8221; &auml;r en &aring;terkommande ben&auml;mning som man till varje pris vill undvika att bli st&auml;mplad som. Man ska allts&aring; b&aring;de acceptera sitt &aring;ldrande och inte uts&auml;tta sig f&ouml;r exempelvis &ouml;verdrivna plastikoperationer, men p&aring; n&aring;got s&auml;tt finns det en skyldighet att &aring;ldrandet &auml;nd&aring; ska kv&auml;sas genom egna &aring;tg&auml;rder, som antirynkkr&auml;mer och tr&auml;ning.</p>
<h3>&Auml;ldre mindre laddat &auml;n gammal</h3>
<p>Gammal &auml;r ett ord ingen vill ta i t&aring;ng med. Ther&eacute;se Perssons intervjuobjekt identifierar sig hellre som &auml;ldre, vilket tycks vara mindre laddat. Och hon menar att &aring;ldrandet kan vara mer positivt f&ouml;r m&auml;n. Man talar om de gr&aring; tinningarnas charm, men det finns inget motsvarande f&ouml;r kvinnor. Tv&auml;rtom &auml;r det mycket str&auml;ngt, &aring;ldrande kvinnokroppar ska skylas. Men samtidigt f&aring;r hon intrycket av att det &auml;r ens egen plikt att ta hand om sig s&aring; att man inte f&ouml;rfaller. Man f&ouml;rlorar sin identitet, som den man k&auml;nner sig sj&auml;lv som, n&auml;r man &aring;ldras. Det finns inget positivt i f&ouml;rlusten av utseende, h&auml;lsa och energi. D&auml;remot har man ju erfarenheten, det &auml;r ett guldl&auml;ge n&auml;r det g&auml;ller personligheten.</p>
<p>Paradoxalt nog tycks v&aring;ra problem med &aring;lderdomen &ouml;ka i takt med att medellivsl&auml;ngden &ouml;kar, &auml;ven om den f&ouml;r just kvinnor nu faktiskt b&ouml;rjar avta. I Svenska Dagbladet hade man f&ouml;r en tid sedan en artikelserie om den &aring;ldrande befolkningen, som man kallade Ungdomlingar, eftersom det var s&aring; dessa gamla k&auml;nde sig.</p>
<p>&Aring;lder &auml;r naturligtvis ocks&aring; n&aring;got relativt. Ther&eacute;se Persson anv&auml;nder i avhandlingen det teoretiska begreppet livets tidtabell, som inneb&auml;r att det finns vissa h&aring;llpunkter f&ouml;r n&auml;r i livet man b&ouml;r g&ouml;ra vissa saker, till exempel utbilda sig, bilda familj skaffa boende eller ge sig ut p&aring; t&aring;gluff.</p>
<p>&#8211; Jag hade inte insett att detta var s&aring; inrotat, s&auml;ger hon, men n&auml;stan per automatik talar man om saker som att de intr&auml;ffade sent, eller att de inte intr&auml;ffat &auml;n.</p>
<p>Det finns en tidtabell b&aring;de f&ouml;r livet i stort och f&ouml;r kroppen, som &auml;ven den ska utvecklas efter ett viss schema.</p>
<p>De intervjuade talar om att f&aring; br&ouml;st eller bli gr&aring;h&aring;rig tidigt eller sent, d&auml;remot pratar f&aring; om klimakteriet och tiden efter.</p>
<p>Kanske f&ouml;r sv&aring;rt att verbalisera, eftersom det &auml;r ett s&aring; definitivt kvitto p&aring; att &aring;ldrandet p&aring;g&aring;r?</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/alderns-makt-och-vanmakt/">Ålderns makt och vanmakt</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Glöm åldern &#8211; se till individen, menar biskop Claes Bertil Ytterberg</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/glom-aldern-se-till-individen-menar-biskop-claes-bertil-ytterberg/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Administratör]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 11 Sep 2004 22:46:26 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/glom-aldern-se-till-individen-menar-biskop-claes-bertil-ytterberg</guid>

					<description><![CDATA[<p>Det &#228;r h&#246;g tid att riva &#229;lderstrappan och se &#228;ldre m&#228;nniskor som individer. Det anser biskop Claes-Bertil Ytterberg som nu &#246;verl&#228;mnat bet&#228;nkandet Senior 2005 om framtidens &#228;ldre. Det &#228;r dags att riva &#229;lderstrappan och ers&#228;tta den med en slingrande livsv&#228;g d&#228;r man kan satsa p&#229; jobbet vid 25, ta ett fri&#229;r vid 50 och studera [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/glom-aldern-se-till-individen-menar-biskop-claes-bertil-ytterberg/">Glöm åldern &#8211; se till individen, menar biskop Claes Bertil Ytterberg</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Det &auml;r h&ouml;g tid att riva &aring;lderstrappan och se &auml;ldre m&auml;nniskor som individer.</p>
<p>Det anser biskop Claes-Bertil Ytterberg som nu &ouml;verl&auml;mnat bet&auml;nkandet Senior 2005 om framtidens &auml;ldre.</p>
<p>Det &auml;r dags att riva &aring;lderstrappan och ers&auml;tta den med en slingrande livsv&auml;g d&auml;r man kan satsa p&aring; jobbet vid 25, ta ett fri&aring;r vid 50 och studera vidare vid 75. &Auml;ldrepolitik handlar om s&aring; mycket mera &auml;n v&aring;rd och omsorg &#8211; faktum &auml;r att Claes Bertil Ytterberg helst skulle se att s&auml;rskild &auml;ldrepolitik inte alls beh&ouml;vdes.</p>
<p>&#8211; Vi m&aring;ste sluta dela in m&auml;nniskor i &aring;lderskategorier, menar biskop Ytterberg.</p>
<p>Spr&aring;kbruk som &#8221;arbetsf&ouml;r &aring;lder&#8221; &#8211; lika med under 65 &aring;r &#8211; m&aring;ste skrotas. &Auml;ldre klumpas ihop till en grupp vilket bland annat m&auml;rks i statistiken &#8211; en statistik som dessutom upph&ouml;r vid 84 &aring;r.  I dag utg&ouml;r de som &auml;r 65 &aring;r och &auml;ldre 17 procent av den svenska befolkningen &#8211; en siffra som 2030 kommer att uppg&aring; till 23 procent.</p>
<p>En samlad diskrimineringslag med &aring;lder som en av grunderna b&ouml;r inf&ouml;ras, konkluderar utredningen Senior 2005. Biskop Ytterberg, som lett utredningen, till&auml;gger att han g&auml;rna ser 80-&aring;riga studerande, 25-&aring;riga fullm&auml;ktigeordf&ouml;randen och 75-&aring;riga statsr&aring;d.</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/glom-aldern-se-till-individen-menar-biskop-claes-bertil-ytterberg/">Glöm åldern &#8211; se till individen, menar biskop Claes Bertil Ytterberg</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
