Meny
Antalet personer över 65 år som fortfarande arbetar har fördubblats på tio år och trenden lär hålla i sig. Högkonjunktur, bättre tillvaratagande av de äldres kompetens, men samtidigt en rädsla för att inte klara privatekonomin när vi blir pensionärer är några av faktorerna till att fler svenskar väljer att yrkesarbeta efter 65 års ålder. I dag jobbar alltså var tionde svensk mellan 66 och 71 år.
– Jag tror att ökningen kommer att hålla i sig, säger Ola Nygren, analytiker på Socialdepartementet i en intervju i SVT:S Aktuellt. På 1990-talet minskade andelen över 60 år på arbetsmarknaden, men efter millennieskiftet vände trenden. Det är främst kvinnor som hållit sig kvar längre på arbetsmarknaden. En förklaring är att kvinnor som är födda på 1940-talet ofta har bättre utbildning än kvinnor födda i tidigare generationer.
– Med utbildning följer en bättre hälsa och det gör att man har ett mer stimulerande och mindre fysiskt krävande arbetsliv, säger Ola Nygren.
Det finns flera fördelar med att äldre stannar kvar på arbetsmarknaden. De äldre bidrar med viktiga skatteinkomster för staten och det leder till att fler arbetstillfällen skapas på arbetsmarknaden. Jobb skapas inte som ett nollsummespel utan det handlar om produktivitet i verksamheten. Produktiviteten blir honom högre när äldre jobbar. Plockar man bort erfarna människor sjunker produktiviteten och då har man inte råd att anställa någon.
Redan i dag är den faktiska pensionsåldern i Sverige bland de högsta i EU. Den genomsnittliga svensken går i pension vid 63,7 års ålder, visar statistik från 2005. Samma år hade Irland den högsta genomsnittliga pensionsåldern i EU, 64,1 års ålder. Rekryteringsföretaget TNG berättar om ett stort intresse att arbeta efter 65 års ålder, men att de flesta i den åldern inte vill arbeta heltid, däremot märker de ett avtagande intresse för arbetslivet efter 70 års ålder.
Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik
