Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Möt 1,6 miljonerklubbens grundare som gick från nattklubbsdrottning till frontfigur i kampen för kvinnors hälsa och livskvalité.
Sammanfattning av Sveriges Marknadsförbunds webbinarium 2 december
Text: Inger Söderholm, inger@ismk.se
Föreläsare
– Inger Söderholm, mångårig PR- och kommunikationskonsult
– John Mellkvist, framtidsspanare och författare
– Marcus Priftis författare till boken Superseniorer
– Ingmar Skoog professor vid Göteborgs Universitet
Inger Söderholm, mångårig kommunikationskonsult, ger tips på hur vi bäst kan nå ut till målgrupperna 65+/The yolds och vilka de är.
Vi marknadsförare och kommunikatörer har länge talat om 65-plussarna som en intressant målgrupp, men det har inte slagit igenom. Nästan 2 miljoner personer, cirka 20 procent av Sveriges befolkning, är över 65 år idag. Det skrivs och talas om 65 plussarna, som kallas för Superseniorer, Tredje åldern, young olds (yolds), etc. Majoriteten av dem mår mycket bra, är aktiva och har det bättre ekonomiskt idag än när de var yngre.
YOUNG OLDS vill utforska världen
Mer än hälften (cirka 60 %) av 65 plussarna mår bra. De vill utforska, lära sig nya saker, starta nya företag, stödja nya organisationer. Även om de egentligen inte gör allt detta, så vill de veta att möjligheten finns. När de reser vill de gärna att hotellet har ett gym och bastu, att semesterorten har ett par festliga platser som är öppna sent på natten osv. 65 plussarna är en köpstark målgrupp. Vi kommer att leva längre och bli gamla senare. Genomsnittsåldern ökar tack vare många medicinska framsteg och förbättrade levnadsvillkor.
The yolds älskar att dansa
Den tredje ålderns intressen förändras inte när de blir pensionärer. Däremot har de mer tid att ägna åt sina intressen exempelvis att träna, dansa, läsa, äta god mat, musik, teater, konst, natur och resor. Många vill även bli medlemmar i organisationer och föreningar där de kan träffa likasinnade. Vänner och kärlek blir viktigare när du har mer tid.
The yolds finns på sociala medier
För att nå ut till 65 plussare kan man både använda traditionella och digitala medier. Statistik visar att de lyssnar på radio, ser på traditionell TV och läser dagstidningar. Men de är använder även sociala medier – över häften, 58%, använder Facebook. Under Corona pandemin har internanvändningen för pensionärer ökat sin närvaro mest, jämfört med studerande och arbetande. 68 procent använder Facebook och nära hälften, 47 %, använder instagram. Under pandemin har nätshopping ökat och det innebär förmodligen att fler och fler även i fortsättningen kommer att använda internet för inköp och annan information.
65 plussarnas mediekanaler
Färsk statistik från Internetstiftelsen 2020
Källa: Svenskarna och Internet 2020
Alla vill bli gamla, men ingen vill vara gammal.
John Mellkvist berättar om sin nya bok Välj din ålder. En bok för alla som vill bli äldre. Alla mår bäst när människor i olika åldrar möts, inspireras och lär av varandra.
– För ungefär 3,5 år sedan föreläste jag mycket om framtiden och i den ingår naturligtvis även den äldre åldern, säger John Mellkvist. Genom framgångsrika medicinska steg kan vi redan idag leva längre och friskare liv. Om vi ska kunna leva i 200 år, som många tror, undrar jag vad vi ska göra de resterande 150 åren, eftersom vi bevisligen redan nu har svårt att få jobb efter 50. Svenskar i synnerhet, måste få en positivare syn på åldrandet och inte bara koppla det till negativa aspekter som problem och krämpor. Lyft blicken!
John Mellkvist har fördjupat sig i åldrandet och debatterat om ålderismen i sina kanaler. Debatten har nu tagit fart och media visar ett större intresse idag än tidigare.
Boken Välj din ålder handlar om att man ska bli vän med sin nuvarande ålder, den tid som gått – och se den tid som kommer med större tillförsikt. I Sverige har vi ett personnummersystem som gör att ålderssiffran ”står i pannan” redan från födseln, för att sedan förfölja oss resten av livet. I jämförelse med andra länder ligger vi i toppen när det gäller ålderism. Vi har mycket som skiljer oss från andra länder. I USA har man en veterantradition, som innebär att ålder betyder livserfarenhet och en respekt för de äldre som försvarat och kämpat för landet och byggt upp dess välstånd. I Asien har man en visdomstradition, som är kopplad till ålder. Man ska snarast vara tillräckligt gammal för att komma ifråga för ansvarsfulla uppgifter. I USA och andra länder får man inte fråga personer om deras ålder, vid jobbsökning. I Sverige däremot, sker sorteringen ofta från start genom ålder, det vill säga baserat på fördomar – vilket diskriminerar, ofta i det tysta.
Den tredje åldern, 65 plussare, identifierar sig ofta inte alls med sin ålder, utan mer med sitt yrke, intresse och sitt kall.
Åldersblandning sprider lugn
Företag borde fråga sina medarbetare om de vill anställa 65 plussare för att få en bättre åldersblandning. Personalen ser nämligen ofta positivt på det. För företaget är det viktigt med livserfarenhet och många perspektiv. En 65+ person har ofta ett naturligt sinneslugn och kan med åren sprida det i organisationen. Med en mixad åldersblandning blir organisationen mer hållbar och inkluderande med mindre av osund internkonkurrens och bättre förutsättningar för kompetensöverföring. Om personalen mår bra, så mår hela organisationen bra. Det är viktigt att vi får en bättre arbetskultur vad gäller stress och andra grogrunder för ohälsa. En bra åldersmix bland medarbetare ger ofta en större grundtrygghet för alla, utifrån yrkeserfarenhet rutin, men inte minst också diversitet. Olika generationer angriper problem på olika sätt. Den tredje åldern har andra verktyg, synsätt och attityder jämfört med yngre generationer. Det är en stark konsumentgrupp som nu blir äldre och då är det viktigt att ha den representationen även inom företaget.
Marcus Priftis, författare till boken Superseniorer, berättar om dagens seniorer och om hur det långa livet kan förändra vår syn på dem. Dagens seniorer kan njuta av fler aktiva år och mycket talar för att utvecklingen fortsätter.
Hur många generationer får man plats med på en familjemiddag när de äldsta gästerna är 117 år? Tack vare medicinsk utveckling, smartare teknik och förbättrade levnadsvillkor kan vi idag rita om gamla tiders ålderstrappa. Vi lever allt längre och åldrandet innebär inte längre samma hinder som förr. Dagens seniorer kan njuta av fler aktiva år och mycket talar för att den utvecklingen kommer att fortsätta. Vi kanske till och med kommer att få uppleva vår 120-årsdag!
Vad gör en sådan åldersrevolution med vår bild av åldrande, och vad innebär det att åldras? Vad händer med våra drömmar, livsval och relationer när vi inte bara blir seniorer utan superseniorer? Vad händer med samhället och hur ska vi lösa pensionsfrågan? Och vad innebär det att försöka skjuta upp döden? I boken Superseniorer utforskar Marcus Priftis åldrandets villkor och bryter ner ålderstrappans myter.
Smartare ledarskap med 65+
Marcus Priftis ger några exempel på hur viktig erfarenhet kan vara för företag. En managementkonsult som är 25 år kan visserligen arbeta dygnet runt, men har inte samma erfarenhet som en 60-årig managementkonsult. Ett åldersförakt står i vägen.
Genom forskningen vet vi att hjärnan utvecklas hela livet. Ett längre livslopp påverkar alla aspekter av livet. Vi har exempelvis 45-åriga mödrar och 45-åriga mormödrar. På en åldersblandad arbetsplats krävs prioriteringar för ett smart ledarskap. Tekniska hjälpmedel ska användas, nya normer och en ny syn på kompetens. Relationsstrukturen förändras och det blir svårare att upprätthålla kärnfamiljen.
Åldersrevolutionen
Alla aspekter av livet påverkas när människor blir äldre och mer vitala. Det krävs ett mod att se att vi är inne i en åldersrevolution. Det är inte människorna som kommer att ställa till det, utan robotarna. Vi börjar idag se alla äldre som resurser. 40-talisterna är förtrupper till en förändring som kommer att bli permanent och nu har vi bara sett början. I framtiden kommer vi att säga att 120 är det nya 70.
Professor Ingmar Skoog som myntade begreppet 70 är det nya 50, berättar om sin forskning och han har nyligen utarbetat Senior Arbetskrafts nya rapport 70 är det nya 50. Rapporten visar bland annat att det har skett dramatiska förbättringar av äldres hälsa och förmågor inom en rad områden under de senaste femtio åren. Dessutom har motståndskraften mot sjukdomar hos äldre förbättrats betydligt. Resultatet innebär att de flesta äldre i dag skulle kunna arbeta längre
Ingmar Skoog är expert på seniorhälsa och brinner för äldrefrågor och för att nyansera bilden av äldre.
– Det finns en fruktansvärd okunskap om åldrandet och det gäller alla från Folkhälsomyndigheten och regeringen till andra som uttalar sig, säger Ingmar Skoog.
Ingmar Skoog leder AgeCap vid Göteborgs universitet. AgeCap är Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa. Här finns drygt 130 forskare vid delegationen för senior arbetskraft. Ingmar Skoog har nyligen utarbetat rapporten ”70 är det nya 50”, om åldrandet, som nyligen kom ut. I rapporten görs undersökningar på 70 åringar och äldre.
Rock’n Roll generationen är 65+
Nu har Rock’n roll-generationen blivit äldre. Förr var ca 60 procent i denna åldersgrupp friska. Idag har stora förändring skett som gör att det är 90 procent som mår bra. Det här gör att vi kan säga att 70 åringar är de nya 50 åringarna. En 70 åring mår idag som en 50 åring mådde för cirka 30-40 år sedan. Den kognitiva förmågan är 50 procent bättre idag jämfört med på 1970-talet. Man blir lite långsammare och kan få lite svårare att minnas, men det kompenseras med erfarenheten. En undersökning visar exempelvis att de bästa bilförarna är mellan 65-75 år. Förändringar när det gäller sex, drugs and Rock’n Roll har skett i olika åldersgrupper. I jämförelse med 20-åringar är 70-åringar mer sexuellt aktiva, dricker mer alkohol och är mindre deprimerade.
Förr var man glad för att bli pensionär och ha en bra bostad. Idag vill 70 åringar göra allt man inte har hunnit med tidigare. Det går inte att jämföra dagens 70 åringar med en 70-åring för 30 år sedan. Demensförekomst minskar och 70-åringar hör bättre än någon i tidigare generation. När folkpensionen infördes 1913 från 67 år, hade vi en medellivslängd på cirka 60 år.
Det är viktigt att komma ihåg att man inte blir ”dummare” med åren – hjärnan utvecklas under hela din livstid. Ett tydligt exempel är ett av de mest krävande jobben i världen, som har getts till en 78-åring (president Biden).
Text: Inger Söderholm, inger@ismk.se
