Vill du hålla dig i form och motverka benskörhet efter menopausen är explosiv styrketräning det bästa du kan ägna dig åt.  

Av Anna-Maria Stawreberg

Det är aldrig för sent att hitta sunda vanor- snarare blir det allt viktigare med stigande ålder.

Det är Björn Takei, med en bakgrund som fystränare och grundare av Takkei Trainingsystems övertygad om.

Han hade länge varit frustrerad över att träning för kvinnor inte verkar tas på allvar och över det faktum att den moderna, ofta konceptualiserade, träningen inte riktigt ger det resultat som den borde ge. Därför gick han därför tillbaka till den klassiska träningsläran för att läsa på och plöja allt om träning, kroppar och åldrande.

– Det är väl känt att vi börjar tappa muskelmassa när vi passerat 40-strecket. Det gör också att vi förbränner mindre fett, minskar vår explosivitet och riskerar att skada oss, eftersom balansförmågan avtrubbas och vi inte längre orkar ta emot oss om vi faller, säger Björn.  Att inte kunna ta emot sig själv vid ett fall är samma sak som att gå ut med händerna bakbundna, det vill nog ingen göra när det är halt ute till exempel. På så sätt bidrar träning till en frihet vi kanske inte alltid tänker på!

Tillsammans med sina kollegor började han diskutera om det inte gick att ta fram en träningsform som var effektiv, där man kan träna fokuserat vid ett enstaka tillfälle per vecka istället för flera gånger per vecka och ändå få resultat.

– Vår ambition var att, om man ser kroppen som en helhet istället för en rad kroppsdelar, hitta en bättre och mer funktionell form av träning, säger Björn Takei.

Det tog 20 år och är ett lagarbete av flera mycket kompetenta tränare, en helt ny utbildning och framför allt att våga kasta gamla fördomar om vad träning ska vara över bord.

Resultatet blev en träningsform som bygger på gamla hederliga träningsmetoder med sin grund i klassisk gymnastik och olympiska lyft med skivstång, anpassat till moderna människor som vill ha professionell träning på sin nivå.

– Det upplägg som vi tagit fram passar människor i alla åldrar. Hälften av dem som upptäckt vår träning är män och hälften är kvinnor, säger Björn Takei.

Att styrketräning inte passar kvinnor som passerat klimakteriet är en myt, visar en rad undersökningar.

– Tvärtom. Det är snarare då som det blir viktigare än någonsin. Och att träna med skivstång istället för en maskin kan ofta kännas mindre skrämmande. Man är inte fastlåst, och man kan lätt anpassa vikterna efter sin egen styrka. Eftersom det krävs balans och koordination är risken för överbelastning mindre och det funktionella utbytet är mycket större. Vi ser ofta att träning med stång gör kroppen hel och smärtfri, något som många inte känner till.

Kvinnor har mindre muskelmassa än män av naturen,  och därför är det extra viktigt för kvinnor som passerat 50 att jobba för att behålla musklerna. Den främsta anledningen är naturligtvis att behålla styrkan och inte tackla av i onödan, men starka muskler påverkar också skelettet och ökar rörelseglädjen. En smärtfri och stark kropp har en rörelsefrihet att glädjas åt. En annan positiv effekt av ökad muskelmassa är att fettförbränningen, som har en tendens att stanna av efter klimakteriet, ökar ju mer muskler man har.

– Att bli för muskulös är ingen risk, det är bara en myt som tycks leva kvar. Träningen handlar om att få kroppen att fungera bättre som en enhet och musklerna är bara en av flera bidragande delar. Första steget är alltid att bli smärtfri, därefter smidig och först därefter är det lämpligt att fokusera på att bli starkare och snabbare.

Tränar man Takkei tränar man alltid ensam med sin takkeitränare, vilket kan kännas skönt om man är osäker och vill få ut det mesta av sin träning. Vill man hellre träna i grupp finns det självklart andra träningsformer som passar bra. Det viktiga är att man fokuserar på att behålla – och kanske till och med öka sin muskelmassa. För att verkligen nå framgång är det viktigt att träningen är noggrant planerad och lagom varierad- för litet variation leder till stagnation och för mycket variation är omöjligt att planera på rätt sätt.

Checklista- klokt att tänka på:

• -Träning med stång, fria vikter och kroppsvikt är oftast att föredra men ställer högre krav på både dig och din tränare.
• -Träningsmängd är bara en av många faktorer som bidrar till ett resultat och smart träning är bättre än mycket träning.
• -Träningen måste vara välplanerad utifrån övningsprogression och variation av intensitet för att ge önskat resultat och minska risken att slita på sig i onödan.
   
• -Individuell träning ger större möjligheter än träning i grupp, men kostar å andra sidan mer, sett i relation till resultatet kan det dock i längden vara billigare.

Inlägget Lyft skrot för hälsan dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Gentekniken som kan ta bort sjukdomar

Under århundraden har sjukvård handlat om att bota och bromsa det sjuka. En patient som har drabbats av en sjukdom ska bli frisk igen eller åtminstone leva så bra som möjligt trots sin sjukdom. I framtiden blir sjukvården och den medicinska vetenskapen allt mer inriktad på att ta bort orsakerna till sjukdomar. Genom att gå in i DNA-strängarna kan anlagen ändras så att en sjukdom aldrig uppstår.

Den moderna gentekniken öppnar upp helt nya möjligheter inom sjukvården. Genteknik beskrivs ofta som något skrämmande och filmer som Frankenstein har präglat vår inställning till att ”leka Gud”. Idag har teknologin förfinats och genom så kallad CRISPR-teknik kan man klippa i DNA-strängar och ta bort sjukdomsanlag. Detta öppnar upp fantastiska möjligheter för framtidens sjukvård.

Med den nya tekniken kommer vi att kunna förebygga svåra sjukdomar som viss cancer och allvarliga ärftliga sjukdomar. Anlagen som styr ifall de uppstår kan elimineras. Tekniskt görs detta genom att på mikronivå klippa i personens befintliga DNA-strängar.

Området ligger i den medicinska vetenskapens absoluta frontlinje. Vid Karolinska Institutet bedrivs världsledande forskning som kan bidra till medicinska innovationer vi knappt kunnat fantisera om. Sverige har goda förutsättningar genom våra omfattande medicinska data på befolkningen.

Det uppstår också etiska frågor i samband med forskningen på det här området. De flesta kan enas om att det är rätt att ta bort livshotande sjukdomar om möjligheten finns. Att låta bli att rädda en patient trots att det är fullt möjligt är anses vanligtvis omoraliskt. Sen blir nästa fråga vilka sjukdomar och/eller defekter som ska betraktas som tillräckligt allvarliga. Även frågan om förändringar i könsceller, alltså DNA-förändringar som påverkar inte bara patienten själv utan dennes kommande barn, ställer oss inför svåra frågor.

Under Almedalsveckan ordnade företaget Bayer ett seminarium om genteknikens medicinska möjligheter. Seminariet hade rubriken ”Den perfekta människan?  Syftet med seminariet var att öka medvetenheten om medicinsk innovation och de etiska frågor som uppstår till följd av den nya tekniken. Inte minst är det viktigt att involvera många i diskussionen om dessa frågor. Det är vi människor som sätter gränser, inte tekniken, säger Joseffa Moritz som är kommunikationschef på Bayer i Sverige.

Inlägget Gentekniken som kan ta bort sjukdomar dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Vi bär alla på bakterier, överallt i hela kroppen finns de; i magen, på huden i munnen och i luft-vägarna. Och den som har multiresistenta bakterier i kroppen bär dem som vanliga bakterier. Man är inte sjuk oftare, men man kan få fel antibiotika vid infektioner och infektionen blir svårbehandlad. Till exempel kan man ha MRSA – resistenta gula stafylokocker på huden, i näsan eller svalget. För det mesta gör de ingen skada men de kan orsaka sårinfektioner eller bölder. Vid riktigt allvarliga fall kan bakterierna orsaka blodförgiftning eller infektion i hjärt-klaffarna. Då hjälper inte vanligt penicillin.

ESBL är ett ämne, enzym, som en del bakterier har förmåga att tillverka, och bakterier som tillverkar EBSL blir mer motståndskraftiga mot antibiotika. Bakterien E.coli som alltid finns i våra tarmar är den vanligaste bakterien som kan börja bilda ESBL.

Bakterierna kan finnas på råa, osköljda frukter och grönsaker, i vatten och glass – oftast får vi dem i oss utanför Sverige. Bakterierna finns i tarmen och kan bara spridas genom otvättade händer eller förorenad mat.

Rent allmänt kan sägas att antibiotika bara ska tas när det verkligen behövs, annars riskerar vi att bakterierna utvecklar motståndskraften snabbare. När vi tar antibiotika påverkas och dödas också vår naturliga bakterieflora som skyddar mot andra bakterier – och de motstånds-kraftiga tar allt större plats.

Bild: bakterien    illustration thomas tjärnkvist

Inlägget Bakterierna slår tillbaka dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Forskning visar att olika typer av kulturaktiviteter kan påverka våra kroppar både fysiologiskt, biologiskt, och emotionellt. Vi ser till exempel i olika studier att kulturhälsa kan stimulera kreativitet, öka känsla av sammanhang mellan människor och till och med stimulera känslor och beteenden som gör att livet blir lättare att leva. Kulturaktiviteter har även visat sig berika och öka vår minneskapacitet och kan skapa nya kontakter mellan hjärnans olika nätverk. Det innebär att vi kan påskynda vår inlärning och känna känslor av meningsfullhet och sammanhang. När vi känner att vi tillhör ett sammanhang blir vi mer trygga och mår i allmänhet bättre!

De flesta har egna upplevelser av att kulturaktiviteter kan leda till att vi får kontakt med djupare inre värden vilket kan starta processer både i den individuella kroppen och i samhällskroppen. Deltagande i kulturaktiviteter kan fungera som ”dörröppnare” till nya meningsfulla sammanhang, göra vår tillvaro mer begriplig och därmed hanterbar, något som visat sig vara hälsofrämjande.

Men, vad är då det nya?

Jo, trots all kunskap om kulturaktiviteters goda inverkan i olika sammanhang på både individ- och gruppnivå använder vi oss inte av dessa på något systematiskt och genomtänkt sätt. Det saknas fortfarande en lättillgänglig praktisk välfungerande länk mellan kulturaktörer och olika målgrupper. Denna länk måste vi börja bygga annars kommer inte kulturen att hitta olika behövande målgrupper som finns där ute och som inte har kraften att på egen hand ta sig till meningsfulla sammanhang. Vi vill bidra till att bygga dessa länkar och börjar med kvinnor som har olika symptom av utmattning.

Många kvinnor i Sverige idag känner utanförskap och har svårt att tillgodogöra sig kulturhälsa på ett lustfyllt och lättillgängligt sätt. Kulturhälsoaktiviteter är tyvärr inte tillräckligt synliga och alltför få kvinnor vågar prova på nya kulturaktiviteter eftersom kunskapen om dess verkan inte är tillräckligt spridd. Om det är så att kvinnor kan dra nytta av kulturen på ett nytt sätt så har vi mycket att vinna, både ekonomiskt i form av utebliven sjukskrivning och vårdkonsumtion, men även i minskat individuellt lidande.

Nationell forskning

Nationellt finns en del forskning som är spännande att referera till eftersom kulturaktiviteter används i sammanhang som ligger utanför sjukvården (se förstudien Krokus). I en analys av data från en annan studie, den så kallade SLOSH studien, har även vissa intressanta samband mellan kulturella aktiviteter på jobbet och hälsa kunnat beräknas. Under år med mycket kulturaktiviteter för de anställda, rapporterade de låg grad av emotionell utmattning (Theorell 2012). Vi vet även från studier i Umeå att förbättrad hälsa registrerats hos vårdpersonal då en period av kulturaktiviteter erbjöds under två månader (Bygren et al 2009).

Andra studier där kulturaktiviteter använts av långtidssjukskrivna bekräftar också att kulturinsatser har goda effekter på både smärta och självförtroende (Bojner-Horwitz et al 2010). Ett nytt koncept ser vi även inom konstnärliga ledarskapsprogram (Romanowska et al 2011) som visat att ett ettårigt kulturprogram för chefer kan påverka hälsan hos de anställda positivt. Även detta talar för att kulturaktiviteter kan överraska vårt automatiserade tänkande och skapa nya ”hjärnspår” med förändringar både i beteenden och ökat välmående hos de anställda.

En viktig lärdom som gjorts i projektet ”Kultur på recept” är dock att kultur fungerar bäst när den används hälsofrämjande och förebyggande, och inte först när individen insjuknat. Internationellt finns också flertal grupper som forskar kring effekter av olika kulturaktiviteter, men märkligt nog finns inte någon instans som försökt erbjuda olika kulturaktiviteter på ett systematiskt och lättillgängligt sätt till dem i samhället som bäst behöver dem.

Kulturhälsoaktiviteter

Projektets syftar till att strukturera kulturaktiviteter och sprida förbättrad hälsa genom kulturpaket i samarbete med forskare, kulturarbetare och nätverket 1,6 & 2,6 miljonerklubben. Vi vill därmed möjliggöra nya former av kulturhälsoaktiviteter och skapa något som inte tidigare har gjorts i Sverige.

Projektet handlar också om att ta vara på olika kulturproducenters kompetens och etablera nya lättillgängliga plattformar där musiker, dansare, skådespelare, bildkonstnärer och filmkännare introduceras som kulturhälsospridare, med syfte att verka för att stimulera hållbart hälsoklimat och ökad livsglädje och känsla av sammanhang.

Projektet kommer även att föras ut till olika intressenter och beslutsfattare genom en omfattande kommunikation och spridning med sedan tidigare upparbetade nätverk. Vi lägger stor vikt vid att olika grupper i samhället skall välkomnas och att de olika ”kulturhälsopaketen” skall synliggöras och användas på ett sätt som underlättar och stärker kvinnor. Genom att erbjuda kulturhälsoaktiviteter erbjuds även indirekt mötesplatser för kvinnor med olika etnisk bakgrund vilket i sig kan öka känsla av sammanhang och främja hälsa.

Utmattade kvinnor är målgruppen

Målgruppen för kulturhälsoaktiviteterna är kvinnor som är utmattade, befinner sig i utanförskap, som är del eller heltidssjukskrivna, och/eller som av olika anledningar inte har energi att leva ett liv som de önskar.

Projektidén att använda redan etablerade nätverk runt 1,6 & 2,6 miljonerklubben har många fördelar för vår målgrupp eftersom kvinnor stimulerar kvinnor vilket kan ge starka spridningseffekter i nya kretsar.

Genomförande

Genomförandet sker på fyra olika vårdcentraler i storstockholmsregionen och resultaten av kulturhälsopaketens effekt utvärderas och dokumenteras och tas tillvara i projektets avslutande del som består av en satsning på paketering av kulturhälsa i ytterligare sex städer i Sverige; Malmö, Göteborg, Örebro, Linköping, Västerås samt Umeå.

Projektet kommer även att föras ut till olika intressenter och beslutsfattare genom en omfattande kommunikation och spridning med sedan tidigare upparbetade nätverk.

Olika skattningsskalor kommer användas där känsla av sammanhang, självskattad hälsa, grad av förmåga att verbalisera sina känslor och skattning av utmattning kommer utvärderas före, under och efter en uppföljning efter sex månader.

Dessa olika kulturaktiviteter kommer ingå i projektet:

Interaktiv teater: i anslutning till en teaterföreställning, som är uppbyggd av poetiska texter, får deltagarna diskutera upplevelser tillsammans med en skådespelare. Tankar, känslor och reflexioner som väckts under föreställningen delas av gruppens deltagare och kommenteras utifrån de teman som är bärande för föreställningen. Total tid för teater och reflexion ca 1.5 h.

Filmvisning: i anslutning till filmvisning diskuterar deltagarna upplevelser och tankar kring filmens tema. Olika teman kommer att tas upp och diskuteras med gruppen tillsammans med leg psykolog som väljer filmernas tema. Total tid för film och diskussion ca 1.5 h.

Röst och bildimprovisation: deltagarna får improvisera med hjälp av rösten under ledning av en performancekonstnär och pianist. Efter improvisationen målar deltagarna en bild som reflekterar känslor, tankar och former som väckts under musikstunden. Total tid för musikimprovisation och samtal ca 1.5 h.

Utforskande dans: deltagarna improviserar i dansrörelser tillsammans till framröstad musik. Dansrörelserna iscensätts utifrån nukänsla och med fokus på kroppslig medvetenhet. Efter improvisationen reflekteras upplevelser som delas mellan deltagarna. Total tid för dansimprovisation och reflexion ca 1.5 h

Mindfulness och kontemplation: deltagarna får kontemplera tillsammans i medveten närvaro och uppmärksamhet på ”allt som är i kroppen just nu”. Tankar, känslor, bilder och förnimmelser välkomnas och upplevelserna reflekteras i grupp efter avslutad kontemplation.

Total tid för kontemplationsövning och samtal ca 1.5 h

Show med ”Matdesperat”/matkulturföreställning: i en teaterföreställning om mat och kroppslig medvetenhet diskuteras/reflekteras tankar om kroppen och maten tillsammans med skådespelare.

Reflexioner sker i grupp. Total tid för föreställning och reflexion ca 1.5 h.

Kontrollgrupp

Matchade kontrollgrupper följs parallellt under hela perioden mellan månad 0 och månad 6.

Totalt ca 50 personer i interventionsgruppen + matchade kontroller kommer att utvärderas med tanke på hälsa, kreativitet, flow, livskvalitet, känsla av sammanhang samt grad av utmattning. Återgång i arbete samt andra livsstilsförändringar utvärderas hos deltagarna med djupintervjuer efter avslutat pilotprojekt. Intervjuer av kulturproducenterna kommer även att utföras under projekttiden.

Kulturmix öppnar för förändringar av beteende

Forskning visar att en mix av olika konstnärliga aktiviteter ger den bästa av förutsättningar för att kunna påverka vår automatiserade hjärnan på ett djupare emotionellt plan. Vår erfarenhet är att genom att ge kulturaktiviteter som man annars kanske inte hade valt, öppna upp nya banor i hjärnan och därmed möjliggöra djupare kognitiv beteende förändring.

En stark forskargrupp med ett mångvetenskapligt arbetssätt inom både kvalitativ och kvantitativ metod och med särskilt intresse för att utveckla och utvärdera kulturaktiviteters effekt på hälsa har tillsatts projektet. Denne består av Stressforskare Dr Walter Osika och

Professor Töres Theorell från Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Med dr Eva Bojner Horwitz Uppsala Universitet är projektledare/forskare samt assistent Leg läkare Lena Marie Wallenhammar.

Tidsplan, förväntade resultat och målsättning

Tidsplan för projektet beräknas löpa from nu i september 2012 tom juni 2014. På denna tid hoppas jag att ni kommer följa projekt här på hemsidan samt i media. Forskningsresultaten kommer även presenteras i vetenskapliga tidskrifter och på konferenser nationellt och internationellt.

Vi förväntar oss att få positiva hälsoeffektskattningar av våra kulturhälsopaket och kommer arbeta för att våra resultat skall synliggöras över hela Sverige. Det förnyande i projektet är att använda/utvärdera deltagande i kulturhälsoaktiviteter, konkret för att kunna anpassa kvinnor till framtidens utmaningar och nya integrerade samhällsformer.

Efter att ha utvecklat kulturhälsopaket och utvärderat dessa i nära samarbete med kulturproducenterna/deltagarna/forskarna, är vår målsättning att forma ett kulturentreprenörskoncept som kan implementeras framgångsrikt i andra verksamheter med olika behov och inriktning. Kulturhälsopaketen kommer därefter förhoppningsvis att kunna erbjudas både i Sverige och internationellt som tjänstepaket vilket kan innebära tillväxt för svenskt kulturnäringsliv. Genom att ligga långt fram i utvecklandet av kulturtjänster kan vi skapa nya preventiva åtgärder/tjänster som inte bara gynnar folkhälsan och svenskt näringsliv utan också stimulerar till fler korsbefruktningar mellan kultur- och näringslivssektor.

Projektets långsiktiga påverkan och hållbarhet kommer i slutändan hoppas vi, presentera en ny kulturhälsotjänst, kulturhälsoplattformar, som kulturhälsoprojektet kommer stå till förfogande med, vilket stimuleras av kulturentreprenörskap som baseras på en samverkan mellan representanter från kultursektor/näringsliv/företagshälsovård och kulturhälsoforskare. Kulturtjänsten såsom koncept kommer därefter att kunna spridas till fler städer inom Sverige och därmed bli nationellt etablerad.

Projektet sker i samarbete med Svenska Postkodlotteriet, 1,6 & 2,6 miljonerklubben och Uppsala Universitet. Projektledare är Med dr, kulturhälsoforskare Eva Bojner Horwitz

Inlägget Kulturpalett för kvinnors hälsa – kreativa aktivitetet på vårdcentraler dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Eva-Lena Forsberg

– Men det är försökspersonerna som testar läkemedlen som är de verkliga hjältarna, säger hon.

Nu startar en kampanj för att få tag på kvinnliga försökspersoner.

”KTA” står det på de oansenliga skyltarna som leder in till avdelningen där Eva-Lena Forsberg är enhetschef.

– Här arbetar vi i samarbete med några av Sveriges skickligaste forskare för att få fram nya och effektiva läkemedel som ska rädda människoliv, förklarar Eva-Lena.

Frivilliga testar

Eva-Lena själv har precis kommit tillbaka efter sommarens semester och ser solbränd och utvilad ut när hon visar runt i de ljusa, hemtrevliga lokalerna. I grunden är hon biomedicinsk analytiker och hon har en lång bakgrund inom vården.

– Jag har jobbat med forskning i hela mitt yrkesverksamma liv, började som laboratorieassistent på Falu lasarett 1967. Sedan 2000 har jag jobbat med läkemedelsprövningar, berättar hon, när vi slår oss ner i ett av undersökningsrummen för att kunna prata ostört.

Klockan är åtta på morgonen, och det är full aktivitet på avdelningen, även om det just idag inte finns några försökspersoner inskrivna. Någonstans i en helt annan del av sjukhuset borrar någon med slagborr, i korridoren hörs slammer av porslin och ljudet av envisa telefonsignaler.

– Jag har haft den stora turen att få jobba med en chef som varit väldigt intresserad av forskning. I många år sysslade vi med grundforskning, men för åtta år sedan blev det alltså läkemedelsprövningar och sedan 2003 har jag varit chef här på Fas I enheten.

På Fas I enheten jobbar man främst med det som kallas Fas I och Fas II-studier. Det innebär att man testar läkemedel i ett stadium där de redan testats på preklinisk nivå och på djur.

– För att kunna gå vidare testar man sedan läkemedlet på försökspersoner, både friska och sjuka människor, förklarar hon.

Hon skrattar till när jag berättar om de fantasier som direkt sätts i rullning i mitt huvud när jag hör ordet ”försökspersoner”: fastspända, olyckliga och ångestfyllda människor som antingen tvingats delta eller som inte har en aning om vilka risker de utsätter sig för.

– Det här är i allra högsta grad frivilligt. De personerna som är intresserade anmäler sig till oss via vår hemsida. När det gäller riskerna så har läkemedlen testats utförligt innan vi prövar på människor och då i mycket låg dos till att börja med. Försökspersonerna får alltid både skriftlig och muntlig information om läkemedlen de ska testa, så de är väl informerade.

Både sjuka och friska

I KTA:s register finns både friska och sjuka personer anmälda. Sjuka människor behövs också: ska man till exempel testa ett läkemedel för Alzheimers sjukdom behövs också personer med den diagnosen.

– När man anmäler sig till oss blir man upptagen i vårt register. När den aktuella studien har godkänts av Etikprövningsnämnden och Läkemedelsverket hör vi av oss till de personer som kan vara lämpliga för den aktuella studien. Redan här informerar vi om syftet med studien och om de biverkningar som kan finnas.

När sedan försökspersonen kommer till KTA för att vara med i studien får han eller hon först genomgå en grundlig hälsoundersökning.

– Läkarundersökningen är en av de stora fördelarna med att vara försöksperson: Den är rejält omfattande och det är något som många listar som positivt, förklarar Eva-Lena.

En annan fördel med att ställa upp som försöksperson är den ekonomiska ersättning som man får. Hur stor den är varierar, delvis beroende på hur lång tid försöket tar och på vad som krävs av försökspersonen som deltar.

I samband med hälsoundersökningen får man prata med en läkare om de eventuella biverkningar och risker som kan finnas med försöket. För det mesta handlar biverkningarna om lätt huvudvärk eller illamående.

– Säkerheten är A och O när vi gör våra försök.

Har själv varit försöksperson

I vissa fall kommer försökspersonerna in på korta dagbesök, i andra fall stannar de flera dagar.

– Under de försök när försökspersonerna stannar över natt har vi personal här dygnet runt. Försökspersonerna kan när som helst välja att avbryta försöket. Det är viktigt att man verkligen känner att det är frivilligt.

Det finns plats för ett tiotal försökspersoner åt gången på avdelningen, och man jobbar bara med ett försök i taget. Flera studier kan pågå samtidigt, men varje sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker ansvarar för en studie. I varje grupp får ungefär en fjärdedel av försökspersonerna placebo, alltså vanliga sockerpiller, istället för det läkemedel som ska testas. Varken försökspersonerna eller personalen vet vem som får placebo eller aktiv substans, eftersom det är kodat.

Eva-Lena berättar att försökspersonerna ofta är lite spända när de kommer första gången. Då är det viktigt att de får information och att de känner förtroende för dem som jobbar på KTA.

– När man är inlagd här kan man till exempel se på tv, spela TV-spel, läsa, prata eller bara sitta på vår fina balkong och njuta av utsikten över sjukhusparken. Tillgång till datorer finns. En del av försökspersonerna brukar lite skämtsamt säga att det känns som om de bor på spa när de är här…

Eva-Lena har själv varit med i flera försök, hon tycker att det ger henne en bättre förståelse i kontakten med försökspersonerna.

– Självklart har jag också varit rädd ibland! Jag har till exempel fått en kateter i hjärtat och en kateter i levern. När jag fick katetern i levern kändes det riktigt obehagligt.

Behövs fler kvinnor

Ett stort problem är att de flesta läkemedlen i dag enbart är testade på män: Det innebär ju att läkemedlen också är utformade för män och att man inte alltid vet hur de fungerar på kvinnor, vilken dos som krävs och vilka biverkningar som finns.

– Hälften av jordens befolkning är kvinnor. Därför borde det vara självkart att man testar på kvinnor i högre omfattning, säger Eva-Lena bestämt.

Samtidigt säger hon att det inte riktigt är så enkelt. Att testa läkemedel på kvinnor i fertil ålder innebär större risker än att testa på fertila män.

– Tänk bara på neurosedynkatastrofen på 60-talet. Sedan dess har man blivit enormt försiktig och testar i princip bara på män och på kvinnor som antingen är steriliserade eller har passerat klimakteriet.

På KTA jobbar man för att få in fler kvinnliga försökspersoner. Det finns många studier där kvinnor i fertil ålder också behövs.

– Läkemedelsverket bedömer vilka studier som fertila kvinnor kan vara med i. Vi har till exempel tester av redan existerande läkemedel i olika form: Är en tablett bäst att svälja hel eller att lägga under tungan, till exempel.

Varje gång Eva-Lena besöker apoteket sänder hon en tacksam tanke till alla de försökspersoner hon vet står bakom medicinen.

– Det tycker jag nog att alla skulle göra, så att man inte tar den medicin man får för givet.

Jag kommer absolut att vara med igen

När Noomi genom en kompis hörde att det behövdes testpersoner blev hon nyfiken. Hon kontaktade KTA och kan numera räknas till en av veteranerna inom försöksverksamheten.

– Men inför det första testet var jag rejält nervös, minns hon.

Våren 2006 var Noomi arbetslös och i behov av pengar. En kompis nämnde att han varit med i flera försök och en tanke väcktes hos Noomi: Tänk om hon också..?

Nyfikenheten blev allt starkare och Noomi började leta information om olika tester på nätet. Hon gick in på KS:s hemsida och sökte sig sedan vidare till KTA.

– Då, innan jag satt mig in i vad det innebar, var jag skeptisk och undrade vad det hela handlade om, men jag fortsatte ändå läsa det som stod på hemsidan och anmälde mitt intresse.

Noomi hade hört att många av de läkemedel som används idag enbart är testade på män, och insåg att det borde finnas ett stort behov av kvinnliga försökspersoner. Redan någon vecka senare fick hon ett svarsmejl från KTA med information om en studie där ett nytt läkemedel för patienter med ADHD skulle testas.

– I mejlet stod det väldigt utförligt hur testet skulle gå till. Jag pratade med min moster som är sjuksköterska och hon kände till läkemedlet som skulle testas. Efter samtalet med henne bestämde jag mig för att fortsätta, och fick komma till KTA för ett samtal och för en läkarundersökning.

På KTA fick Noomi träffa personalen och hon frågade särskilt om eventuella risker för kvinnliga försökspersoner. Hon kände sig lugnad när hon fick veta att de läkemedel som testas på människor först har testats grundligt på djur och att de därefter testas i mycket låg dos på människor.

– Och eftersom kvinnor av säkerhetsskäl utesluts från många studier kände jag mig trygg: När man väl beslutat sig för att testa ett läkemedel också på kvinnor, då vet man vad man sysslar med.

Redan några dagar efter läkarundersökningen satte testet igång. Noomi skrevs in kvällen innan. Tolv personer deltog och hon var inlagd två nätter. Noomi fastade den första natten och klockan sju nästa morgon blev hon väckt för att ta första kapseln.

– Men då var jag nervös och hade rejäl hjärtklappning. Jag minns att jag frågade sköterskan om hon kunde garantera att jag inte skulle dö… Personalen var proffsig och ärlig, och det lugnade mig.

Precis som vid alla läkemedelsförsök fick Noomi inte veta om hon fick den riktiga medicinen eller om hon fick ett sockerpiller.

Under försökets gång togs ett tjugotal blodprover, för att kontrollera i hur stor omfattning läkemedlet gick ut i kroppen.

– Jag var inne tre gånger under ADHD-studien och det hela var stillsamt och reglerat. Vi fick inte göra så mycket, vi låg och läste böcker, spelade tv-spel och tittade på film. Det hela var mycket strukturerat, typ ”lunch klockan 12.54, vila 14.27…”. Det var vilsamt och välordnat.

Innan Noomi skrevs ut gjordes samma grundliga läkarundersökning som innan testet hade satts igång och hon fick prata igenom hur hon upplevt det hela med personalen.

– Jag tyckte att det var bra, jag kände mig trygg och omhändertagen och var väldigt aktiv för att jag skulle få chansen att vara med igen.

Eftersom man inte får gå direkt från ett test till ett annat tog det närmare ett år innan Noomi blev kallad igen. Den här gången gällde det en migränstudie och också denna gång var det total stillhet som gällde under försöksperioden.

– Men under migränstudien behövde jag inte ligga kvar, då gjorde jag istället tre dagbesök, där jag varje morgon fick svälja en tablett, därefter kollade de så att inte hela kroppen påverkades utan bara huvudet.

Under det här testet träffade Noomi en kompis som hon lärt känna under ADHD-studien.

– Den här gången kände vi oss nästan som veteraner, och kunde lugna de som aldrig varit med tidigare. Vi visste ju hur det gick till…

Noomi står kvar i KTA:s register och är övertygad om att hon kommer att ställa upp också nästa gång hon blir kallad. Sedan hon skrev in sig har också hennes sambo registrerat sig.

– Det viktiga är att man alltid läser igenom informationen om försöken noga, så att man vet vad man är med i för försök. Man kan ju också söka på Internet eller prata med någon som är läkemedelskunnig om man känner sig osäker, tipsar hon.

Krångligare, dyrare – men nödvändigt

Visst är det både krångligare och dyrare att forska på kvinnor, men det är en absolut nödvändighet. Det hävdar Alexandra Charles, och kommer därför själv att vara med som försöksperson i en stor Alzheimerstudie.

När 1,6 miljonerklubben startades för 10 år sedan var det faktum att läkemedel var utformade för män något som man sällan diskuterade. I år, när klubben firar sitt tioårsjubileum ser det annorlunda ut.

– Så kunde  vi inte ha det, resonerade vi och började därför arbeta för att föra in ett genusperspektiv inom den medicinska forskningen. Det har hänt mycket under senare år, nu är man åtminstone medveten om att det finns en stor skillnad mellan kvinnor och män, också när det gäller att ställa medicinska diagnoser och sätta in rätt medicinering, säger Alexandra Charles.När Alexandra har tagit upp problemet har hon fått höra att det är dyrare, krångligare och också farligare att forska på kvinnor.

– Visst är det så, vi kvinnor är föränderliga hormonellt och det kan uppstå problem när vi blir gravida. Men det är mycket farligare att riskera att dö i och med att man får fel diagnos eller behandling på grund av att man är kvinna! Alexandra är övertygad om att det går att genomföra bra och säker forskning också på kvinnor. Men då gäller det för forskarna att de tänker annorlunda och nytt. Att de tänker utanför de traditionella och konventionella ramarna.

– Det finns till exempel många barnlösa kvinnor som jag är övertygade skulle ställa upp som försökspersoner, och också kvinnor som bestämt sig för att de inte ska föda fler barn. Jag tror att många skulle vilja göra en god gärning. Hon planerar att själv vara med i en stor studie om Alzheimer och har redan registrerat sig för att bli försöksperson.

– För att läkemedelsforskningen ska bli mer kvinnovänlig är det nödvändigt att vi själva också tar aktiv ställning. Att vi kvinnor självmant tar kontakt när vi ser att det behövs försökspersoner till olika studier, och att vi faktiskt själva också gör något för att förändra situationen.

Vill du bli försöksperson? Så här anmäler du dig.

För att få fram smarta och effektiva läkemedel behövs försökspersoner.

På KTA, som är en avdelning på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, finns ett register med ungefär 2 000 friska, frivilliga personer. Du kan också anmäla dig genom att gå in på:

www.karolinskatrialalliance.se och klicka vidare till ”Vi söker försökspersoner”. Här kan du också läsa mer om hur ett försök kan gå till.

Hur lång tid en studie tar varierar. En del studier kräver bara några korta dagbesök, andra kräver att man övernattar på KTA.

Varje försöksperson får genomgå en grundlig läkarundersökning och tillfälle att träffa doktorn för att gå igenom både sin hälsa och den aktuella studien noggrant. Man har rätt att avbryta studien när som helst.

Det utgår en ekonomisk ersättning till försökspersonerna.

Många försökspersoner återkommer, men regelmässigt måste det gå minst tre månader mellan varje studie.

Inlägget Kvinnliga försökspersoner efterlyses dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Svenska kvinnor jobbar och stressar mer än förr, men motionerar mer, äter bättre och röker mindre. Både blodtryck och blodfetter är lägre hos genomsnittskvinnan i dag än för fyrtio år sedan, och så värst mycket fetare har vi inte heller blivit under åren. Kvinnan tycks ha tagit till sig hälsobudskapen och månar mer om sin hälsa idag även om hon lever i en stressigare vardag. 

År 1968 drog den så kallade Kvinnoundersökningen i gång vid Göteborgs universitet,  och nära 1 500 slumpvis utvalda kvinnor, vid starten 38 och 50 år gamla, har sedan dess följts av forskarna. Under årens gång har kvinnorna fått svara på frågor om sin hälsa och genomgått hälsokontroller vilket hittills resulterat i närmare 30 medicinska avhandlingar.

År 2004 rekryterades en ny grupp kvinnor till studien, tvåhundra nya 38-åriga kvinnor och trehundra 50-åriga kvinnor intervjuades för att man skulle kunna jämföra och matcha med startgruppen.

Resultaten är intressanta. De visar bland annat att dagens medelålders kvinnor motionerar mycket mera på
sin fritid. 1968 motionerade bara10-15 procentav kvinnorna medan fyra av tio kvinnor motionerar regelbundet idag. De äldre är lika flitiga som de yngre.

Rökningen har minskat dramatiskt, endast 11 procent av 38-åringarna är i dag rökare, och av 50- åringarna röker 23 procent. 1968 rökte 50 procent av de yngre och 40 procent av 50-åringarna. Och det är inte fler som börjat snusa heller.

Ingen fetmaexplosion

Någon fetmaexplosion går inte att spåra hos Göteborgskvinnorna. Vikten har ökat något, men det har också längden, båda åldersgrupperna har blivit tre centimeter längre. Däremot har vi blivit rundare om magen, vilken kan bero på den ökade stressen genom att stresshormonet kortisol anses kunna styra om fettet till buken. Allt fler av oss blir äppelformade i stället för päronformade i våra kroppar.

1968 var nästa alla 50- och 38-åringarna i studien hemmafruar. Det är nästan ingen i dag, vilket också antas vara betydelsefullt för hälsan, kvinnan har större chans att få ett eget liv som egen försörjare. Men här kommer stressfaktorn också in i bilden, och om den ökade bukfetma som kunnat konstateras har med stressen att göra är inte klarlagt. Man vet heller inte riktigt varför de stressade kvinnorna har så pass bra blodtrycksvärden. Det kan bero på att mat- och motionsvanor blivit bättre, men orsaken kan också vara att högt blodtryck inte har så mycket med stress att göra som man trott.

Vi kommer också senare i klimakteriet, en orsak kan vara att vi röker mindre.

Även tänderna har blivit mycket bättre än förr. Ingen är tandlös, vilket 18 procent av 50-åringarna och 4 procent av 38-åringarna var 1968. Det har skett en dramatisk förbättring av tandhälsan vilket är till gagn för hela kroppen. Att döma av uppföljningarna tycks inte amalgamfyllningar påverka hälsan alls, de kvinnor som i dag nått medelåldern har ofta levt med sina amalgamfyllningar sedan tonåren utan att ha problem med dem.

För 30 år sedan uppfattade 70-åriga kvinnor sig själva som gamla – men de 70-åriga kvinnor som var med i uppföljningen 2001 var som 50-åringarna förr i världen. De friskaste kvinnorna levde ett aktivt, utåtriktat liv, de motionerade, träffade vänner, var kulturella, besökte bibliotek, utställningar och gick på teatern. Trots ibland krävande omständigheter valde de att prioritera sig själva.

Nog ser det ljust ut för oss kvinnor, bara vi tar till oss kunskapen. Bättre mat, motion, mindre stress och att njuta av livet tycks vara modellen.

Inlägget Svenska kvinnor på topp i dag dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

För att studera effekten av ett läkemedel och få användningen godkänt av myndigheterna måste tester ske på människor. Studier måste alltid utföras bland annat då läkemedlet är nytt, om användningsområdet för ett redan känt läkemedel ska utvidgas eller vid en ny kombination av läkemedel. Som patient kan det hända att du får frågan om du vill ingå i en forskningsstudie. Det är alltid frivilligt att delta.

Friska frivilliga

De första testerna av ett nytt läkemedel utförs på friska personer, ofta unga män, som inte har någon sjukdom. Dessa tester utförs för att ta reda på hur läkemedlet beter sig i kroppen, till exempel hur snabbt det bryts ner, hur länge det stannar kvar och hur det påverkar kroppens funktioner. De kallas för fas I-studier och genomförs ofta på laboratorier i anslutning till sjukhus eller forskningscentra.

Effekten kontrolleras

Om resultaten från steg ett är tillfredställande kan läkemedlet gå vidare till nästa steg, fas II, och testas på en mindre grupp patienter. Nu vill man se om läkemedlet har effekt på det som det är avsett för, till exempel minska smärta vid reumatism eller lindra illamående vid cancerbehandling. Om resultaten är lovande kan läkemedlet gå vidare till nästa steg och testas på flera orter och flera patienter.

I det sista steget testas behandlingen på en större grupp patienter för att få svar på så många frågor som möjligt. Förhoppningen är att det nya läkemedlet ska göra patienterna friskare eller bättre i sin sjukdom än dagens behandling.

Kontrollgrupp

I alla studier finns en grupp som får det nya läkemedlet och en så kallad kontrollgrupp som jämförelse. Ibland får kontrollgruppen behandling enligt tidigare godkända metoder och i andra fall får kontrollgruppen placebo, eller sockerpiller. Vilken kontrollmetod som väljs styrs av sjukdomens art. En patient med cancer kommer till exempel aldrig att få en verkningslös behandling eftersom det skulle vara etisk oförsvarbart.

För att få utföra en klinisk prövning på människa måste man ansöka om tillstånd hos Läkemedelsverket. Alla studier bedöms av en etikkommitté som ser till att säkerheten är den högsta möjliga för patienterna.

Forskning fortsätter

Om forskningen tillslut visar på att den nya behandlingen är lika bra eller bättre än befintliga alternativ tar Läkemedelsverket beslut om godkännande. Bakom ett godkännande ligger flera olika forskningsstudier som ofta pågått under många år.

Forskningen avslutar inte för att en behandling blir godkänd. Den fortsätter under stora delar av behandlingens livstid och tillför kontinuerligt ny kunskap om metoden.

Bidra till forskningen

Att medverka i studier upplevs ofta som positivt. En anledning till att medverka i och bidra till forskningen är att det ger dig som patient en möjlighet att aktivt delta i din egen behandling samtidig som du kan få tillgång till nya behandlingsmetoder innan användningen är utbredd. Många får även tillgång till expertkunskap och mer övervakad benhandling än de annars hade fått tillgång till.

Kliniska prövningar bekostas bland annat av organisationer, medicinska forskningsgrupper, läkemedelsföretag och myndigheter.

Olika faser i läkemedelsforskning

Fas I – test av läkemedel eller behandling i en liten grupp personer (20-80) för att undersöka dess säkerhet, dos och biverkningar

Fas II – test av läkemedel eller behandling till en större grupp patienter (100-300) för att undersöka effekt och säkerhet

Fas III – test av läkemedel eller behandling till en större grupp patienter (1000-3000) för att säkerställa effekt, studera biverkningar, jämföra med nuvarande behandling och undersöka säkerhet Fas IV – studier efter godkännandet med syfte att studera risker, fördelar och optimal användning.

Inlägget Fakta: Läkemedelsstudier dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Tipsrundan från Hjärtgåing i Stockholm – intressant att läsa och lära för oss alla! Varsågoda, här kommer frågor – och svar!

I år rörde frågorna enbart den enligt regeringen ”största enskilda riskfaktorn till sjukdom och förtida död”.

1,6 miljonerklubben har på olika sätt offentligt tagit ställning mot tobaksbruket som en av de allvarligaste orsakerna till kvinnlig ohälsa. Även om du själv är fri från den riskfaktorn är du viktig i den allmänna debatten där du arbetar eller bor – det är genom opinionsbildning du medverkar till förbättring för alla, inte minst för dina barn och barnbarn! Visst är det bra att rökningen stadigt minskar. Men om vi ser till det totala tobaksbruket – rökning och/eller snusning – så är var femte kvinna och var tredje man i Sverige dagligen beroende av drogen nikotin. Därför måste det förebyggande arbetet fortsätta.

Fråga 1

Viktuppgång upplevs inte sällan som ett problem för kvinnor som vill sluta röka. Hur många extra kilon kan man gå upp innan sjukdomsrisken blir lika hög som om man fortsätter att röka?

Svar: Frågan påminner om att cigarettrökning är svårslagen som orsak till sjukdom och för tidig död. Att fortsätta röka innebär enligt överviktsexperten Stephan Rössners jämförelse för några år sedan en lika stor risk som 70 kilos övervikt.

Fråga 2

Bland kvinnliga läkare röker 2% dagligen, bland tandhygienister också 2%.
Hur stor andel av svenska vuxna kvinnor röker dagligen?

Svar: 17%, mest i åldersgruppen 45-64 år (22%). Till detta kommer 9% tillfällighetsrökning.

Fråga 3

Bland svenska män i åldern 30-44 år snusar 29%. Hur många jämnåriga kvinnor snusar?

Svar: 5%. Snusindustrin har förklarat kvinnor som sin viktigaste målgrupp – män snusar ju redan duktigt… En oroande ökning av snusning ses i skolans årskurs 9.

Fråga 4

Hur mycket beräknas rökningen – genom sjukvård, sjukskrivning och förtida död – varje år kosta det svenska samhället?

Svar: 26 miljarder kronor. Av dessa ligger 18 miljarder på sjukskrivning i tobaksorsakad sjukdom.

Fråga 5

Trafiken skördar årligen omkring 500 dödsfall, rökningen omkring 7 000. Statens anslag till trafiksäkerhetsåtgärder år 2003 var 1,8 miljarder kronor. Hur stort var anslaget till tobaksförebyggande åtgärder samma år?

Svar: 30 miljoner kronor. Sedan dess har anslagen minskat – regeringen tror efter det lyckade införandet av rökfria serveringslokaler att det förebyggande arbetet är självgående…

Fråga 6

Hur länge behöver du utsättas för passiv rökning innan dina blodkärl börjar påverkas?

Svar: Redan efter 30 minuter kan man påvisa begynnande förändringar i kärlväggarna!

Fråga 7

För några veckor sedan rapporterade dagspressen om en stor studie i Västerbotten:
”…gör dig fet!” är ett exempel på rubriker som förekom. Vad var det som riskerar att ge övervikt?

Svar: Studien visade att snusning påverkar ämnesomsättningen med bland annat risk för övervikt.

Fråga 8

Vilka ökade risker i samband med graviditet löper snusande mödrar jämfört med icke tobaksbrukare?

Svar: Havandeskapsförgiftning, för tidig födsel och sänkt födelsevikt. Så för den gravida kvinnan att gå över till snusning löser inte problemen…

www.tobaksfakta.org är en utmärkt källa för den som vill ha aktuell information.

Göran Boëthius
För Yrkesföreningar mot Tobak

Inlägget Rökning, största enskilda riskfaktorn för sjukdom dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Saltet är farligare för kroppen än man hittills trott, och livsmedelsverket planerar nu en stor kampanj för att halvera svenska folkets saltdoser.

Den högst rekommenderade dygnsdosen av salt är sex gram för män och fem gram för kvinnor. Minska till en tesked per dag, och antalet fall av stroke kan minska med mer än 30 procent tror man från läkarhåll. Och effekten mot hjärtinfarkter skulle kunna bli nästan lika stor. Högt blodtryck och stroke som kan vara en effekt av för högt saltintag är en inte oväsentlig del av invaliditet och död. Varje år får 30 000 svenskar stroke, varav en fjärdedel dör. 27 000 får hjärtinfarkt. Var tionde svensk har högt blodtryck som kräver behandling.

För några år sedan pekade en amerikansk studie ut den ökade konsumtionen av färdigmat som en orsak till det ökade saltintaget, och undersökningen har nu fått en svensk efterföljare. Forskare i Göteborg har funnit att det svenska saltintaget stigit till 12-13 gram per dygn, en ökning med fyra gram jämfört med Livsmedelsverkets bedömning för två år sedan. Ökningen beror sannolikt på ändrade matvanor med mer färdigmat, bekräftar svenska näringsspecialister. En forskare vid Lunds Universitetssjukhus, Olle Melander, sänkte radikalt blodtrycket hos 40 personer som sattes på en saltfattig kost.

Bra tumregel

Det finns en tumregel för saltintag som är bra att komma ihåg:

1,25 gram salt per 100 gram räknas som mycket salt. 0,25 gram salt per 100 gram räknas som lite salt. Ibland anges inte salthalten, utan bara mängden natrium. Räkna 2,5 gånger natriumhalten så blir det jämförbart med salthalten.
Höga andelar salt finns i kött- och bageriprodukter och i olika typer av frukostflingor. Färdigmat anses vara en särskild riskfaktor. Ha som vana att aldrig salta på maten.

källfakta: Livsmedelsverket

Inlägget Maximalt en tesked salt om dagen dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Mediciner som sänker blodfetter, så kallade statiner, kan också hjälpa mot ledgångsreumatism.

Det visar en ny brittisk studie utförd i Glasgow. 116 reumatismpatienter i åldrarna 18-80 år fick under sex månader blodfettsänkande medicin i kombination med sin vanliga behandling. Alla hade minst sex svullna leder, förutom andra besvär som morgonstelhet, värk och ömma leder. Behandlingen gjorde att de kände betydligt mindre smärta  och svullnad än patienter som endast fick standardbehandling.

Resultaten anses smått sensationella och forskarnas teori är att blodfettsänkande medel kan minska den inflammation som patienter med reumatoid artrit har. Läkemedlen anses också kunna  minska de hjärtproblem som ofta drabbar patienter med reumatism.

(källa: Lancet)

Inlägget Blodfettsänkande medel mot inflammation dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.