Meny
Startskottet har gått! Den allra första kulturpaletten har anlänt till Mörby Vårdcentral och kommer att pågå fram till jul! Det är ett stort nöje att få skriva om projektet. Det har varit många olika turer som gjort projektet möjligt. Vi tar det från början:
Forskning visar att olika typer av kulturaktiviteter kan påverka våra kroppar både fysiologiskt, biologiskt, och emotionellt. Vi ser till exempel i olika studier att kulturhälsa kan stimulera kreativitet, öka känsla av sammanhang mellan människor och till och med stimulera känslor och beteenden som gör att livet blir lättare att leva. Kulturaktiviteter har även visat sig berika och öka vår minneskapacitet och kan skapa nya kontakter mellan hjärnans olika nätverk. Det innebär att vi kan påskynda vår inlärning och känna känslor av meningsfullhet och sammanhang. När vi känner att vi tillhör ett sammanhang blir vi mer trygga och mår i allmänhet bättre!
De flesta har egna upplevelser av att kulturaktiviteter kan leda till att vi får kontakt med djupare inre värden vilket kan starta processer både i den individuella kroppen och i samhällskroppen. Deltagande i kulturaktiviteter kan fungera som ”dörröppnare” till nya meningsfulla sammanhang, göra vår tillvaro mer begriplig och därmed hanterbar, något som visat sig vara hälsofrämjande.
Jo, trots all kunskap om kulturaktiviteters goda inverkan i olika sammanhang på både individ- och gruppnivå använder vi oss inte av dessa på något systematiskt och genomtänkt sätt. Det saknas fortfarande en lättillgänglig praktisk välfungerande länk mellan kulturaktörer och olika målgrupper. Denna länk måste vi börja bygga annars kommer inte kulturen att hitta olika behövande målgrupper som finns där ute och som inte har kraften att på egen hand ta sig till meningsfulla sammanhang. Vi vill bidra till att bygga dessa länkar och börjar med kvinnor som har olika symptom av utmattning.
Många kvinnor i Sverige idag känner utanförskap och har svårt att tillgodogöra sig kulturhälsa på ett lustfyllt och lättillgängligt sätt. Kulturhälsoaktiviteter är tyvärr inte tillräckligt synliga och alltför få kvinnor vågar prova på nya kulturaktiviteter eftersom kunskapen om dess verkan inte är tillräckligt spridd. Om det är så att kvinnor kan dra nytta av kulturen på ett nytt sätt så har vi mycket att vinna, både ekonomiskt i form av utebliven sjukskrivning och vårdkonsumtion, men även i minskat individuellt lidande.
Nationellt finns en del forskning som är spännande att referera till eftersom kulturaktiviteter används i sammanhang som ligger utanför sjukvården (se förstudien Krokus). I en analys av data från en annan studie, den så kallade SLOSH studien, har även vissa intressanta samband mellan kulturella aktiviteter på jobbet och hälsa kunnat beräknas. Under år med mycket kulturaktiviteter för de anställda, rapporterade de låg grad av emotionell utmattning (Theorell 2012). Vi vet även från studier i Umeå att förbättrad hälsa registrerats hos vårdpersonal då en period av kulturaktiviteter erbjöds under två månader (Bygren et al 2009).
Andra studier där kulturaktiviteter använts av långtidssjukskrivna bekräftar också att kulturinsatser har goda effekter på både smärta och självförtroende (Bojner-Horwitz et al 2010). Ett nytt koncept ser vi även inom konstnärliga ledarskapsprogram (Romanowska et al 2011) som visat att ett ettårigt kulturprogram för chefer kan påverka hälsan hos de anställda positivt. Även detta talar för att kulturaktiviteter kan överraska vårt automatiserade tänkande och skapa nya ”hjärnspår” med förändringar både i beteenden och ökat välmående hos de anställda.
En viktig lärdom som gjorts i projektet ”Kultur på recept” är dock att kultur fungerar bäst när den används hälsofrämjande och förebyggande, och inte först när individen insjuknat. Internationellt finns också flertal grupper som forskar kring effekter av olika kulturaktiviteter, men märkligt nog finns inte någon instans som försökt erbjuda olika kulturaktiviteter på ett systematiskt och lättillgängligt sätt till dem i samhället som bäst behöver dem.
Projektets syftar till att strukturera kulturaktiviteter och sprida förbättrad hälsa genom kulturpaket i samarbete med forskare, kulturarbetare och nätverket 1,6 & 2,6 miljonerklubben. Vi vill därmed möjliggöra nya former av kulturhälsoaktiviteter och skapa något som inte tidigare har gjorts i Sverige.
Projektet handlar också om att ta vara på olika kulturproducenters kompetens och etablera nya lättillgängliga plattformar där musiker, dansare, skådespelare, bildkonstnärer och filmkännare introduceras som kulturhälsospridare, med syfte att verka för att stimulera hållbart hälsoklimat och ökad livsglädje och känsla av sammanhang.
Projektet kommer även att föras ut till olika intressenter och beslutsfattare genom en omfattande kommunikation och spridning med sedan tidigare upparbetade nätverk. Vi lägger stor vikt vid att olika grupper i samhället skall välkomnas och att de olika ”kulturhälsopaketen” skall synliggöras och användas på ett sätt som underlättar och stärker kvinnor. Genom att erbjuda kulturhälsoaktiviteter erbjuds även indirekt mötesplatser för kvinnor med olika etnisk bakgrund vilket i sig kan öka känsla av sammanhang och främja hälsa.
Målgruppen för kulturhälsoaktiviteterna är kvinnor som är utmattade, befinner sig i utanförskap, som är del eller heltidssjukskrivna, och/eller som av olika anledningar inte har energi att leva ett liv som de önskar.
Projektidén att använda redan etablerade nätverk runt 1,6 & 2,6 miljonerklubben har många fördelar för vår målgrupp eftersom kvinnor stimulerar kvinnor vilket kan ge starka spridningseffekter i nya kretsar.
Genomförandet sker på fyra olika vårdcentraler i storstockholmsregionen och resultaten av kulturhälsopaketens effekt utvärderas och dokumenteras och tas tillvara i projektets avslutande del som består av en satsning på paketering av kulturhälsa i ytterligare sex städer i Sverige; Malmö, Göteborg, Örebro, Linköping, Västerås samt Umeå.
Projektet kommer även att föras ut till olika intressenter och beslutsfattare genom en omfattande kommunikation och spridning med sedan tidigare upparbetade nätverk.
Olika skattningsskalor kommer användas där känsla av sammanhang, självskattad hälsa, grad av förmåga att verbalisera sina känslor och skattning av utmattning kommer utvärderas före, under och efter en uppföljning efter sex månader.
Interaktiv teater: i anslutning till en teaterföreställning, som är uppbyggd av poetiska texter, får deltagarna diskutera upplevelser tillsammans med en skådespelare. Tankar, känslor och reflexioner som väckts under föreställningen delas av gruppens deltagare och kommenteras utifrån de teman som är bärande för föreställningen. Total tid för teater och reflexion ca 1.5 h.
Filmvisning: i anslutning till filmvisning diskuterar deltagarna upplevelser och tankar kring filmens tema. Olika teman kommer att tas upp och diskuteras med gruppen tillsammans med leg psykolog som väljer filmernas tema. Total tid för film och diskussion ca 1.5 h.
Röst och bildimprovisation: deltagarna får improvisera med hjälp av rösten under ledning av en performancekonstnär och pianist. Efter improvisationen målar deltagarna en bild som reflekterar känslor, tankar och former som väckts under musikstunden. Total tid för musikimprovisation och samtal ca 1.5 h.
Utforskande dans: deltagarna improviserar i dansrörelser tillsammans till framröstad musik. Dansrörelserna iscensätts utifrån nukänsla och med fokus på kroppslig medvetenhet. Efter improvisationen reflekteras upplevelser som delas mellan deltagarna. Total tid för dansimprovisation och reflexion ca 1.5 h
Mindfulness och kontemplation: deltagarna får kontemplera tillsammans i medveten närvaro och uppmärksamhet på ”allt som är i kroppen just nu”. Tankar, känslor, bilder och förnimmelser välkomnas och upplevelserna reflekteras i grupp efter avslutad kontemplation.
Total tid för kontemplationsövning och samtal ca 1.5 h
Show med ”Matdesperat”/matkulturföreställning: i en teaterföreställning om mat och kroppslig medvetenhet diskuteras/reflekteras tankar om kroppen och maten tillsammans med skådespelare.
Reflexioner sker i grupp. Total tid för föreställning och reflexion ca 1.5 h.
Matchade kontrollgrupper följs parallellt under hela perioden mellan månad 0 och månad 6.
Totalt ca 50 personer i interventionsgruppen + matchade kontroller kommer att utvärderas med tanke på hälsa, kreativitet, flow, livskvalitet, känsla av sammanhang samt grad av utmattning. Återgång i arbete samt andra livsstilsförändringar utvärderas hos deltagarna med djupintervjuer efter avslutat pilotprojekt. Intervjuer av kulturproducenterna kommer även att utföras under projekttiden.
Forskning visar att en mix av olika konstnärliga aktiviteter ger den bästa av förutsättningar för att kunna påverka vår automatiserade hjärnan på ett djupare emotionellt plan. Vår erfarenhet är att genom att ge kulturaktiviteter som man annars kanske inte hade valt, öppna upp nya banor i hjärnan och därmed möjliggöra djupare kognitiv beteende förändring.
En stark forskargrupp med ett mångvetenskapligt arbetssätt inom både kvalitativ och kvantitativ metod och med särskilt intresse för att utveckla och utvärdera kulturaktiviteters effekt på hälsa har tillsatts projektet. Denne består av Stressforskare Dr Walter Osika och
Professor Töres Theorell från Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Med dr Eva Bojner Horwitz Uppsala Universitet är projektledare/forskare samt assistent Leg läkare Lena Marie Wallenhammar.
Tidsplan för projektet beräknas löpa from nu i september 2012 tom juni 2014. På denna tid hoppas jag att ni kommer följa projekt här på hemsidan samt i media. Forskningsresultaten kommer även presenteras i vetenskapliga tidskrifter och på konferenser nationellt och internationellt.
Vi förväntar oss att få positiva hälsoeffektskattningar av våra kulturhälsopaket och kommer arbeta för att våra resultat skall synliggöras över hela Sverige. Det förnyande i projektet är att använda/utvärdera deltagande i kulturhälsoaktiviteter, konkret för att kunna anpassa kvinnor till framtidens utmaningar och nya integrerade samhällsformer.
Efter att ha utvecklat kulturhälsopaket och utvärderat dessa i nära samarbete med kulturproducenterna/deltagarna/forskarna, är vår målsättning att forma ett kulturentreprenörskoncept som kan implementeras framgångsrikt i andra verksamheter med olika behov och inriktning. Kulturhälsopaketen kommer därefter förhoppningsvis att kunna erbjudas både i Sverige och internationellt som tjänstepaket vilket kan innebära tillväxt för svenskt kulturnäringsliv. Genom att ligga långt fram i utvecklandet av kulturtjänster kan vi skapa nya preventiva åtgärder/tjänster som inte bara gynnar folkhälsan och svenskt näringsliv utan också stimulerar till fler korsbefruktningar mellan kultur- och näringslivssektor.
Projektets långsiktiga påverkan och hållbarhet kommer i slutändan hoppas vi, presentera en ny kulturhälsotjänst, kulturhälsoplattformar, som kulturhälsoprojektet kommer stå till förfogande med, vilket stimuleras av kulturentreprenörskap som baseras på en samverkan mellan representanter från kultursektor/näringsliv/företagshälsovård och kulturhälsoforskare. Kulturtjänsten såsom koncept kommer därefter att kunna spridas till fler städer inom Sverige och därmed bli nationellt etablerad.
Projektet sker i samarbete med Svenska Postkodlotteriet, 1,6 & 2,6 miljonerklubben och Uppsala Universitet. Projektledare är Med dr, kulturhälsoforskare Eva Bojner Horwitz
