Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Länkarna ovan leder bort från vår webbplats och öppnas i ett nytt fönster.
Möt 1,6 miljonerklubbens grundare som gick från nattklubbsdrottning till frontfigur i kampen för kvinnors hälsa och livskvalité.
Svenska kvinnor jobbar och stressar mer än förr, men motionerar mer, äter bättre och röker mindre. Både blodtryck och blodfetter är lägre hos genomsnittskvinnan i dag än för fyrtio år sedan, och så värst mycket fetare har vi inte heller blivit under åren. Kvinnan tycks ha tagit till sig hälsobudskapen och månar mer om sin hälsa idag även om hon lever i en stressigare vardag.
År 1968 drog den så kallade Kvinnoundersökningen i gång vid Göteborgs universitet, och nära 1 500 slumpvis utvalda kvinnor, vid starten 38 och 50 år gamla, har sedan dess följts av forskarna. Under årens gång har kvinnorna fått svara på frågor om sin hälsa och genomgått hälsokontroller vilket hittills resulterat i närmare 30 medicinska avhandlingar.
År 2004 rekryterades en ny grupp kvinnor till studien, tvåhundra nya 38-åriga kvinnor och trehundra 50-åriga kvinnor intervjuades för att man skulle kunna jämföra och matcha med startgruppen.
Resultaten är intressanta. De visar bland annat att dagens medelålders kvinnor motionerar mycket mera på
sin fritid. 1968 motionerade bara10-15 procentav kvinnorna medan fyra av tio kvinnor motionerar regelbundet idag. De äldre är lika flitiga som de yngre.
Rökningen har minskat dramatiskt, endast 11 procent av 38-åringarna är i dag rökare, och av 50- åringarna röker 23 procent. 1968 rökte 50 procent av de yngre och 40 procent av 50-åringarna. Och det är inte fler som börjat snusa heller.
Någon fetmaexplosion går inte att spåra hos Göteborgskvinnorna. Vikten har ökat något, men det har också längden, båda åldersgrupperna har blivit tre centimeter längre. Däremot har vi blivit rundare om magen, vilken kan bero på den ökade stressen genom att stresshormonet kortisol anses kunna styra om fettet till buken. Allt fler av oss blir äppelformade i stället för päronformade i våra kroppar.
1968 var nästa alla 50- och 38-åringarna i studien hemmafruar. Det är nästan ingen i dag, vilket också antas vara betydelsefullt för hälsan, kvinnan har större chans att få ett eget liv som egen försörjare. Men här kommer stressfaktorn också in i bilden, och om den ökade bukfetma som kunnat konstateras har med stressen att göra är inte klarlagt. Man vet heller inte riktigt varför de stressade kvinnorna har så pass bra blodtrycksvärden. Det kan bero på att mat- och motionsvanor blivit bättre, men orsaken kan också vara att högt blodtryck inte har så mycket med stress att göra som man trott.
Vi kommer också senare i klimakteriet, en orsak kan vara att vi röker mindre.
Även tänderna har blivit mycket bättre än förr. Ingen är tandlös, vilket 18 procent av 50-åringarna och 4 procent av 38-åringarna var 1968. Det har skett en dramatisk förbättring av tandhälsan vilket är till gagn för hela kroppen. Att döma av uppföljningarna tycks inte amalgamfyllningar påverka hälsan alls, de kvinnor som i dag nått medelåldern har ofta levt med sina amalgamfyllningar sedan tonåren utan att ha problem med dem.
För 30 år sedan uppfattade 70-åriga kvinnor sig själva som gamla – men de 70-åriga kvinnor som var med i uppföljningen 2001 var som 50-åringarna förr i världen. De friskaste kvinnorna levde ett aktivt, utåtriktat liv, de motionerade, träffade vänner, var kulturella, besökte bibliotek, utställningar och gick på teatern. Trots ibland krävande omständigheter valde de att prioritera sig själva.
Nog ser det ljust ut för oss kvinnor, bara vi tar till oss kunskapen. Bättre mat, motion, mindre stress och att njuta av livet tycks vara modellen.
