<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben – För kvinnor och hälsa &#8226; 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</title>
	<atom:link href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/kategori/smarta-och-vark/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/</link>
	<description>Hälsa och livskvalitet för alla kvinnor</description>
	<lastBuildDate>Mon, 15 Mar 2021 11:37:11 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.8.1</generator>

<image>
	<url>https://www.1.6miljonerklubben.com/wp-content/uploads/2020/07/cropped-favicon-512x512-1-32x32.png</url>
	<title>1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben – För kvinnor och hälsa &#8226; 1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</title>
	<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>En smärtsam tystnad kring fibromyalgi</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/en-smartsam-tystnad-kring-fibromyalgi/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[aster.sagai]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Nov 2016 10:06:03 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/en-smartsam-tystnad-kring-fibromyalgi</guid>

					<description><![CDATA[<p>Anna Evertsson var &#229;tta &#229;r n&#228;r hon f&#246;r f&#246;rsta g&#229;ngen m&#228;rkte att n&#229;got inte stod r&#228;tt till i hennes kropp. Hon k&#228;nde en fysisk sm&#228;rta, och den flyttade runt i kroppen. Ibland gjorde det ont i l&#229;ret, ibland i armen. Men l&#228;karen hittade inget fel p&#229; henne. Det skulle dr&#246;ja 22 &#229;r innan Anna fick [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/en-smartsam-tystnad-kring-fibromyalgi/">En smärtsam tystnad kring fibromyalgi</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Anna Evertsson var &aring;tta &aring;r n&auml;r hon f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen m&auml;rkte att n&aring;got inte stod r&auml;tt till i hennes kropp. Hon k&auml;nde en fysisk sm&auml;rta, och den flyttade runt i kroppen. Ibland gjorde det ont i l&aring;ret, ibland i armen. Men l&auml;karen hittade inget fel p&aring; henne. Det skulle dr&ouml;ja 22 &aring;r innan Anna fick svaret; fibromyalgi.</p>
<p>&ndash; M&aring;nga l&auml;kare har inte kunskap om fibromyalgi s&aring; d&auml;rf&ouml;r dr&ouml;jer det ofta l&auml;nge innan man f&aring;r sin diagnos. Jag tror att det har att g&ouml;ra med att det fr&auml;mst &auml;r kvinnor som drabbas. Vi uppfattas kanske som svaga eller gn&auml;lliga n&auml;r vi klagar p&aring; sm&auml;rta. Dessutom &auml;r det m&aring;nga kvinnor som inte ligger p&aring; l&auml;karen med att f&aring; hj&auml;lp, de vill inte vara till besv&auml;r, s&auml;ger Anna.</p>
<p>&ndash; Jag m&aring;dde v&auml;ldigt d&aring;ligt innan jag visste att det var fibromyalgi jag hade. Sjukdomen syns ju inte, s&aring; folk sa till mig att jag ser pigg ut, s&aring; att det inte kan vara n&aring;got fel p&aring; mig. Inbillade jag mig allt? Jag trodde ibland att jag hade hj&auml;rnsp&ouml;ken, ber&auml;ttar hon.</p>
<p>I dag har Anna l&auml;rt sig leva med sm&auml;rtan, och m&aring;r bra.&nbsp;</p>
<p>&ndash; Jag har coachat mig sj&auml;lv, g&aring;tt i terapi och l&auml;st sj&auml;lvhj&auml;lpsb&ouml;cker. Det g&aring;r verkligen att ha en mycket bra livskvalitet &auml;ven fast man har en kronisk, obotlig sm&auml;rta, s&auml;ger Anna.</p>
<p class="Ingressdejavuitalic"><strong>Fakta om fibromyalgi</strong></p>
<p><strong>&bull;&nbsp; Fibromyalgi &auml;r ett kroniskt sm&auml;rttillst&aring;nd som k&auml;nnetecknas av l&aring;ngvarig och utbredd, generell sm&auml;rta och &ouml;mhet, s&ouml;mnst&ouml;rningar och tr&ouml;tthet. Sm&auml;rtan k&auml;nns framf&ouml;r allt i musklerna, men &auml;ven ledsm&auml;rta f&ouml;rekommer. Domningar, stickningar och sveda (parestesi) f&ouml;rekommer hos mer &auml;n h&auml;lften av patienterna, utan att de har n&aring;gon nervskada.</strong></p>
<p><strong>&bull;&nbsp; Forskning har visat att fibromyalgi handlar om en st&ouml;rning i centrala nervsystemet &ndash; att det har blivit &ouml;verk&auml;nsligt och skickar f&ouml;r m&aring;nga och f&ouml;rst&auml;rkta sm&auml;rtimpulser till hj&auml;rnan.</strong></p>
<p><strong>&bull;&nbsp; Fibromyalgi drabbar mellan tv&aring; och fyra procent av befolkningen. I Sverige lever n&auml;stan en kvarts miljon m&auml;nniskor med den obotliga sjukdomen som ibland avf&auml;rdas som inbillning. Majoriteten &auml;r kvinnor i &aring;ldrarna 40 till 55 &aring;r.</strong></p>
<p><strong>&bull;&nbsp; Fibromyalgi utl&ouml;ses vanligen av sm&auml;rta, infektion, trauma eller kris. Sjukdomen &auml;r l&aring;ngvarig, vanligen livsl&aring;ng, &auml;ven om den ibland lindras i h&ouml;gre &aring;lder. Det saknas &auml;nnu botande behandlingar.</strong></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/en-smartsam-tystnad-kring-fibromyalgi/">En smärtsam tystnad kring fibromyalgi</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Migrän &#8211; är du drabbad?</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/migran-ar-du-drabbad/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Sep 2008 11:29:54 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/migran-ar-du-drabbad</guid>

					<description><![CDATA[<p>&#196;r du drabbad? Om kvinnors el&#228;ndiga migr&#228;n Migr&#228;n &#228;r som vi alla vet en sv&#229;r huvudv&#228;rk som i stor utstr&#228;ckning drabbar kvinnor.&#160; Den kommer anfallsvis och betingas av att vissa av hj&#228;rnans blodk&#228;rl f&#246;rst dras ihop och sedan utvidgas. Stress, mat av olika slag och hormoner har stor roll i sammanhanget. Det finns tv&#229; typer [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/migran-ar-du-drabbad/">Migrän &#8211; är du drabbad?</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h3>&Auml;r du drabbad? Om kvinnors el&auml;ndiga migr&auml;n</h3>
<p>Migr&auml;n &auml;r som vi alla vet en sv&aring;r huvudv&auml;rk som i stor utstr&auml;ckning drabbar kvinnor.&nbsp; Den kommer anfallsvis och betingas av att vissa av hj&auml;rnans blodk&auml;rl f&ouml;rst dras ihop och sedan utvidgas. Stress, mat av olika slag och hormoner har stor roll i sammanhanget.</p>
<h3>Det finns tv&aring; typer av migr&auml;n</h3>
<p><strong>Migr&auml;n med aura</strong>. H&auml;r f&ouml;reg&aring;r synf&ouml;r&auml;ndringar, blixtar ljud- och ljusk&auml;ns-lighet v&auml;rken. Det vanligaste &auml;r det s&aring; kallade flimmer-scotornet som kan upplevas som skr&auml;mmande f&ouml;rsta g&aring;ngen man drabbas.&nbsp; Det b&ouml;rjar som en lysande punkt som l&aring;ngsamt v&auml;xer &aring;t sidan och f&ouml;rvandlas till lysande och blinkande zig-zag linjer. N&auml;r zig-zaglinjen n&aring;r synf&auml;ltslinjen bryts den s&ouml;nder och f&ouml;rsvinner, och synen blir normal igen.&nbsp; Under auran kan man f&aring; mindre eller st&ouml;rre bortfall av det normala synf&auml;ltet.</p>
<p>Andra klassiska neurologiska aurasymptom &auml;r stickningar och domningar i ena kroppshalvan. De b&ouml;rjar ofta i fingrarna och sprider sig ganska snabbt l&auml;ngs armen upp till ansiktet och runt munnen. Mer ovanligt &auml;r att man f&aring;r kortvarigt sluddrigt tal och sv&aring;rt att forma orden &ndash; symptomen kan allts&aring; missf&ouml;rst&aring;s till att vara en stroke.</p>
<p><strong>Migr&auml;n utan aura</strong> med enbart huvudv&auml;rk, &ouml;kad k&auml;nslighet f&ouml;r ljus och ljud samt illam&aring;ende.&nbsp; Huvudv&auml;rken &auml;r ofta halvsidig och pulserande och &ouml;kar vid kroppsanstr&auml;ngning. Man kan ocks&aring; bli k&auml;nslig f&ouml;r lukter. Obehandlad f&ouml;ljs huvudv&auml;rken av illam&aring;ende och kr&auml;kningar. I slutet av anfallet &auml;r det vanligt att man kissar ofta. Det &auml;r ett tecken p&aring; att kroppen vill g&ouml;ra sig av med den extra v&auml;tska som samlats under anfallet.</p>
<p>Den vanligaste formen &auml;r migr&auml;n utan aura, bara cirka 10 procent har migr&auml;n med aura. Mycket s&auml;llsynt &auml;r att ha aura men ingen huvudv&auml;rk. Anfallsvis drabbas man d&aring; av de lysande zig-zag blixtarna, synf&auml;ltsbortfall och andra neurologiska fenomen&nbsp; men utan efterf&ouml;ljande huvudv&auml;rk.</p>
<p>Innan auran kan migr&auml;nikern k&auml;nna f&ouml;raningar. De kan yttra sig som tr&ouml;tthet eller upprymdhet, abnorm hunger ibland efter speciella saker, en stark k&auml;nsla av obehag eller motsatsen: ett starkt v&auml;lbefinnande. Denna g&aring;tfulla fas kan intr&auml;ffa flera timmar f&ouml;re ett migr&auml;nanfall.</p>
<h3>Finns det bot?</h3>
<p>Migr&auml;n kan inte botas, men risken f&ouml;r att f&aring; anfall kan kraftigt reduceras. Enstaka anfall behandlas i f&ouml;rsta hand med receptfria acetylsalicylsyra preparat g&auml;rna i kombination med koffein. Sedan finns det en rad nya moderna mediciner som Imigran, Naramig, Zomig och Maxalt. Betablockare kan f&ouml;rebygga vid sv&aring;rare besv&auml;r, d&aring; handlar det om medicin som tas dagligen under en period f&ouml;r att undvika anfall.</p>
<p>L&auml;s mer p&aring; <a href="https://www.migranforbundet.se" target="_blank" rel="noopener">www.migranforbundet.se</a></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/migran-ar-du-drabbad/">Migrän &#8211; är du drabbad?</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kvinnan drar kortaste strået</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/kvinnan-drar-kortaste-straet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 31 Mar 2006 11:00:04 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/kvinnan-drar-kortaste-straet</guid>

					<description><![CDATA[<p>Kvinnan drar kortaste str&#229;et I tidningen Dagens Medicin kunde man nyligen l&#228;sa om &#228;nnu en studie som bef&#228;ster att kvinnor &#228;r f&#246;rlorarna i svensk sjukv&#229;rd. Angelica Koch och handledaren Anders Kald har utf&#246;rt unders&#246;kningen, som visar skillnader i behandlingsresultat mellan br&#229;ckdrabbade kvinnor och m&#228;n. Unders&#246;kningen visar bland annat att kvinnor betydligt oftare &#228;n m&#228;n opereras [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/kvinnan-drar-kortaste-straet/">Kvinnan drar kortaste strået</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h3>Kvinnan drar kortaste str&aring;et <br /></h3>
<p>I tidningen Dagens Medicin kunde man nyligen l&auml;sa om &auml;nnu en studie som bef&auml;ster att kvinnor &auml;r f&ouml;rlorarna i svensk sjukv&aring;rd. <strong>Angelica Koch</strong> och handledaren <strong>Anders Kald</strong> har utf&ouml;rt unders&ouml;kningen, som visar skillnader i behandlingsresultat mellan br&aring;ckdrabbade kvinnor och m&auml;n. </p>
<p>Unders&ouml;kningen visar bland annat att kvinnor betydligt oftare &auml;n m&auml;n opereras akut. Detta leder till st&ouml;rre risker och &ouml;kad risk f&ouml;r komplikationer. Kvinnor blir ocks&aring; oftare &auml;n m&auml;n ber&ouml;vad p&aring; delar av sin tarm. Ljumskbr&aring;ck &auml;r vanligare bland m&auml;n, l&aring;rbr&aring;ck &auml;r vanligare bland kvinnor, vilket borde inneb&auml;ra f&auml;rre risker och lindrigare komplikationer. </p>
<p>I verkligheten &auml;r det tv&auml;rt om. Koch och Kald konstaterar att kirurgerna har m&auml;nnen f&ouml;r &ouml;gonen n&auml;r de utf&ouml;r sina ingrepp. Det leder till att kvinnan uts&auml;tts f&ouml;r stora h&auml;lsom&auml;ssiga risker. De menar att syns&auml;ttet grundl&auml;ggs redan under utbildningen. </p>
<p><em>&ndash; Vad &auml;r det d&aring; f&ouml;r fel p&aring; svensk l&auml;karutbildning som trots n&auml;stan sex &aring;rs h&ouml;gskolestudier inte framg&aring;ngsrikt l&auml;r ut att kvinnor och m&auml;n har olika anatomi? <br /></em></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/kvinnan-drar-kortaste-straet/">Kvinnan drar kortaste strået</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Antioxidanter skyddar mot värk</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/antioxidanter-skyddar-mot-vark/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Dec 2005 13:55:41 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/antioxidanter-skyddar-mot-vark</guid>

					<description><![CDATA[<p>Aprop&#229; v&#228;rk, s&#229; har det i en engelsk studie visat sig att karoten, den antioxidant som ger frukt och gr&#246;nsaker dess gula och orange f&#228;rg, ocks&#229; skyddar mot ledv&#228;rk. 25 000 personer deltog i studien och de f&#246;ljdes upp under 8 &#229;r. De som utvecklade artrit under perioden hade 40 procents l&#228;gre dagligt intag av [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/antioxidanter-skyddar-mot-vark/">Antioxidanter skyddar mot värk</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Aprop&aring; v&auml;rk, s&aring; har det i en engelsk studie visat sig att karoten, den antioxidant som ger frukt och gr&ouml;nsaker dess gula och orange f&auml;rg, ocks&aring; skyddar mot ledv&auml;rk.</p>
<p>25 000 personer deltog i studien och de f&ouml;ljdes upp under 8 &aring;r. De som utvecklade artrit under perioden hade 40 procents l&auml;gre dagligt intag av karotenoider &auml;n de som inte fick sjukdomen. Och de som fick i sig mest antioxidanter totalt sett l&ouml;pte 50 procents l&auml;gre risk att f&aring; artrit. Mera apelsiner, grapefrukter och mor&ouml;tter s&aring;ledes.</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/antioxidanter-skyddar-mot-vark/">Antioxidanter skyddar mot värk</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Terapi botade kronisk värk</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/terapi-botade-kronisk-vark/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Dec 2005 13:44:04 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/terapi-botade-kronisk-vark</guid>

					<description><![CDATA[<p>Samh&#228;llet kan spara stora pengar i sjukers&#228;ttning om kvinnor med kronisk v&#228;rk i nacke och rygg behandlas med en beteendeinriktad kombination av sjukgymnastik och psykoterapi. Antalet sjukdagar minskade i genomsnitt med 200 under tre &#229;r j&#228;mf&#246;rt med sedvanlig behandling, visar en ny svensk studie. Kronisk v&#228;rk i nacke och rygg dominerar bland orsakerna till sjukskrivning [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/terapi-botade-kronisk-vark/">Terapi botade kronisk värk</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Samh&auml;llet kan spara stora pengar i sjukers&auml;ttning om kvinnor med kronisk v&auml;rk i nacke och rygg behandlas med en beteendeinriktad kombination av sjukgymnastik och psykoterapi. Antalet sjukdagar minskade i genomsnitt med 200 under tre &aring;r j&auml;mf&ouml;rt med sedvanlig behandling, visar en ny svensk studie.</p>
<p>Kronisk v&auml;rk i nacke och rygg dominerar bland orsakerna till sjukskrivning och f&ouml;rtidspensionering. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i Solna att ett flerfacetterat rehabiliteringsprogram med inriktning p&aring; beteendef&ouml;r&auml;ndring har stora m&ouml;jligheter att minska samh&auml;llets kostnader f&ouml;r diagnosen. Det har ocks&aring; visat sig att behandlingen fungerar b&auml;st f&ouml;r kvinnor.</p>
<p>J&auml;mf&ouml;rt med kostnaderna f&ouml;r sedvanlig behandling minskade kostnaderna under perioden med 1,3 miljoner per kvinna som deltog i rehabiliteringsprogrammet. I summan ing&aring;r insparat produktionsbortfall, men &auml;ven kostnader f&ouml;r sj&auml;lva behandlingen, s&auml;ger Irene Jensen, professor vid enheten f&ouml;r person-skadeprevention vid Karolinska institutet.</p>
<p>Deltagarna i studien lottades till fyra olika behandlingsalternativ.</p>
<ul>
<li>Kognitiv beteendeterapi, d&auml;r deltagarna fick arbeta problem- och m&aring;lorienterat med sv&aring;righeter i vardagsliv i relation till v&auml;rken. </li>
<li>&rdquo;Beteendeorienterad&rdquo; sjukgymnastik d&auml;r deltagarna fick &auml;ndra sitt beteende s&aring; att funktion, muskelstyrka och kondition f&ouml;rb&auml;ttrades. </li>
<li>Multidisciplin&auml;r rehabilitering best&aring;ende av b&aring;da behandlingarna ovan. </li>
<li>Kontrollgrupp best&aring;ende av sedvanlig behandling d&auml;r deltagarna inte fick n&aring;gon extra behandling ut&ouml;ver den som den vanliga h&auml;lso- och sjukv&aring;rden erbj&ouml;d. </li>
</ul>
<p>Efter tre &aring;rs uppf&ouml;ljning visades en tydlig skillnad f&ouml;r den multidisciplin&auml;ra behandlingen i j&auml;mf&ouml;relse med kontrollgruppen. H&auml;r s&aring;gs en signifikant minskning av antalet sjukdagar och en halvering av antalet sjukpension&auml;rer j&auml;mf&ouml;rt med kontrollgruppen.</p>
<p>Irene Jensen menar att det finns stora pengar att spara om st&ouml;rre kraft lades p&aring; denna typ av rehabilitering. Ett av problemen &auml;r den d&aring;liga samordningen mellan arbetsgivare och f&ouml;rs&auml;kringskassan &auml;ven om rehabiliteringsplanen finns. Ett annat problem kan vara att kunskapen om metoderna inte &auml;r s&auml;rskilt spridd. <em></em></p>
<p><em>k&auml;lla: Dagens medicin</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/terapi-botade-kronisk-vark/">Terapi botade kronisk värk</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Se upp för rörelserädslan</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/se-upp-for-rorelseradslan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 28 Oct 2005 11:42:47 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/se-upp-for-rorelseradslan</guid>

					<description><![CDATA[<p>Har du ont i ryggen? Har du kanske drabbats av r&#246;relser&#228;dsla? Det vill s&#228;ga, undviker du allt som skulle kunna g&#246;ra ont? P&#229; kort sikt &#228;r det sunt att l&#229;ta bli s&#229;dant som kan g&#246;ra ont. Men efter ett par m&#229;nader blir det till ett problem att inte v&#229;ga pr&#246;va och att undvika att lyfta [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/se-upp-for-rorelseradslan/">Se upp för rörelserädslan</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Har du ont i ryggen? Har du kanske drabbats av r&ouml;relser&auml;dsla?</p>
<p>Det vill s&auml;ga, undviker du allt som skulle kunna g&ouml;ra ont? P&aring; kort sikt &auml;r det sunt att l&aring;ta bli s&aring;dant som kan g&ouml;ra ont. Men efter ett par m&aring;nader blir det till ett problem att inte v&aring;ga pr&ouml;va och att undvika att lyfta saker, som till exempel matkassar. Man blir stel i kroppen, tappar muskler, f&aring;r inga endorfiner och blir deprimerad.</p>
<p>Det vill s&auml;ga, undviker du allt som skulle kunna g&ouml;ra ont? P&aring; kort sikt &auml;r det sunt att l&aring;ta bli s&aring;dant som kan g&ouml;ra ont. Men efter ett par m&aring;nader blir det till ett problem att inte v&aring;ga pr&ouml;va och att undvika att lyfta saker, som till exempel matkassar. Man blir stel i kroppen, tappar muskler, f&aring;r inga endorfiner och blir deprimerad.</p>
<p>R&ouml;relser&auml;dslan kan vara stark som en fobi, n&aring;got man inte styr &ouml;ver viljem&auml;ssigt, och d&aring; beh&ouml;ver man hj&auml;lp, man kan inte klara det sj&auml;lv, s&auml;ger psykologen Annika Wallgren, som utformat en effektiv kognitiv beteendeterapeutisk behandling f&ouml;r ryggont som inte g&aring;r &ouml;ver av sig sj&auml;lv eller med vanliga behandlingar.</p>
<p>Ett annat varningstecken &auml;r att man har utvecklat ett katastroft&auml;nkande. Det inneb&auml;r att man g&ouml;r sig en bild av att n&aring;gonting hemskt kommer att h&auml;nda i olika situationer, till exempel att man ska f&aring; ett nytt ryggskott om man g&ouml;r speciella saker.</p>
<p>Ett tredje varningstecken &auml;r att inte acceptera sin situation. Att acceptera betyder inte att resignera och sjunka ner i passivitet. Det &auml;r att se sina problem klart och anpassa sina aktiviteter efter det.</p>
<p>N&auml;r man unders&ouml;kt vilka det &auml;r som hamnar i l&aring;ngtidssjukskrivningar finns just dessa ovan beskrivna varningstecken med.</p>
<p>L&auml;s mera om detta i nummer 9 (septembernumret) av tidningen H&auml;lsa, i artikeln &rdquo;Bryt mot allt eller inget-m&ouml;nstret&rdquo;.</p>
<h3>Bra r&aring;d till dig som har ont:</h3>
<ul>
<li>R&ouml;r p&aring; dig regelbundet. Se upp f&ouml;r r&ouml;relser&auml;dslan! </li>
<li>&Auml;t frukt och gr&ouml;nsaker. F&aring; i dig Omega-3 fettsyror. Bra k&auml;llor &auml;r rapsolja, valn&ouml;tter, linfr&ouml;olja och krossade linfr&ouml;n. Avocado ger ocks&aring; r&auml;tt fett.&nbsp;</li>
<li>&Auml;t g&auml;rna fet fisk n&aring;gra g&aring;nger i veckan, som lax, sill, str&ouml;mming eller makrill. </li>
<li>Ta vara p&aring; solen, men br&auml;nn dig inte. Skelettet beh&ouml;ver solljuset f&ouml;r att kunna tillgodog&ouml;ra sig D-vitaminet.</li>
<li>V&auml;lj magra mj&ouml;lkprodukter som &auml;r berikade med D-vitamin. </li>
<li>Skapa en s&aring; harmonisk livsstil som du bara kan. Ta vara p&aring; skratt och gl&auml;dje &ndash; det &auml;r faktiskt sant att en positiv syn p&aring; livet skapar b&auml;ttre h&auml;lsa. </li>
</ul>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/se-upp-for-rorelseradslan/">Se upp för rörelserädslan</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Om migrän &#8211; forskning och nya rön</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/om-migran-forskning-och-nya-ron/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Nov 2004 15:20:10 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/om-migran-forskning-och-nya-ron</guid>

					<description><![CDATA[<p>Ett stort genombrott i forskningen kring huvudv&#228;rk kom i b&#246;rjan av 90-talet med de nya medicinerna, de s&#229; kallade triptanerna mot migr&#228;n och Hortons huvudv&#228;rk. Man har ocks&#229; visat att vissa former av &#228;rftlig migr&#228;n &#228;r kopplade till en f&#246;r&#228;ndring i arvsanlagen, en mutation.&#160; Detta kan i sin tur ge en st&#246;rning i kroppens kalciumfl&#246;de [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/om-migran-forskning-och-nya-ron/">Om migrän &#8211; forskning och nya rön</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Ett stort genombrott i forskningen kring huvudv&auml;rk kom i b&ouml;rjan av 90-talet med de nya medicinerna, de s&aring; kallade triptanerna mot migr&auml;n och Hortons huvudv&auml;rk.</p>
<p>Man har ocks&aring; visat att vissa former av &auml;rftlig migr&auml;n &auml;r kopplade till en f&ouml;r&auml;ndring i arvsanlagen, en mutation.&nbsp; Detta kan i sin tur ge en st&ouml;rning i kroppens kalciumfl&ouml;de och d&auml;rmed utl&ouml;sa migr&auml;nanfall.</p>
<p>Men &auml;nnu vet man inte riktigt s&auml;kert vad migr&auml;n beror p&aring; eller vad som h&auml;nder under ett migr&auml;nanfall. M&aring;nga anser att migr&auml;nanfallet startar till en f&ouml;ljd av &ouml;kad nervcellsaktivitet, som i sin tur p&aring;verkar blodk&auml;rlen i och runt hj&auml;rnan. Bland annat fris&auml;tts signalsubstanser som ger en irritation och en inflammation i blodk&auml;rlen.</p>
<h3>Teorierna &auml;r m&aring;nga och problemet &auml;r komplext</h3>
<p>N&auml;r det g&auml;ller patienter med sp&auml;nningshuvudv&auml;rk &auml;r man inte heller helt s&auml;ker p&aring; vad sp&auml;nningen i muskulaturen beror p&aring;. Det kan vara s&aring; att de h&auml;r patienterna l&auml;ttare signalerar sm&auml;rta, men vad som &auml;r orsak och vad som &auml;r verkan vet man &auml;nnu inte. Men forskarna fokuserar just nu p&aring; detta.</p>
<h3>Hur skiljer man d&aring; p&aring; vanlig huvudv&auml;rk och p&aring; migr&auml;n?</h3>
<p>Migr&auml;n betecknas som en envist, rytmiskt dunkande attackerande huvudv&auml;rk som man inte kan ta miste p&aring;. V&auml;rken sitter ofta i ena halvan av huvudet mot &ouml;gat, pannan, och k&auml;ken kombinerat med illam&aring;ende, kr&auml;kningar och k&auml;nslighet f&ouml;r ljus och ljud. Den k&auml;nsligheten kan ocks&aring; uppst&aring; vid vanlig huvudv&auml;rk men &auml;r inte lika uttalad som vid migr&auml;n.</p>
<p>Attacken kan sitta i mellan fyra timmar och upp till tre dygn. Man skiljer ocks&aring; p&aring; vanlig migr&auml;n och klassisk migr&auml;n som ofta f&ouml;reg&aring;s av ett flimmer framf&ouml;r &ouml;gonen.</p>
<p>Klassisk migr&auml;n kan ocks&aring; ge domningar i ena handen, ena ansiktshalvan och vissa upplever att den egna kroppsuppfattningen blir f&ouml;rvr&auml;ngd. K&auml;nslan sitter i upp till en timme och d&auml;refter kommer den spr&auml;ngande huvudv&auml;rken. Migr&auml;n finns i alla kulturer och har en starkt hormonell koppling.</p>
<p>Migr&auml;nen kan utl&ouml;sas av stress, precis som vanlig sp&auml;nningshuvudv&auml;rk, men vid migr&auml;n kommer anfallet oftast efter en stressig period n&auml;r avslappningen s&auml;tter in.&nbsp; Andra utl&ouml;sande faktorer kan vara citrusfrukter, ost, r&ouml;da chiantiviner, choklad, starka dofter, starkt ljus,&nbsp; hunger eller menstruation.</p>
<h3>F&ouml;rebygga / medicinera</h3>
<p>Patienter med akut medicin svarar i allm&auml;nhet bra p&aring; medicinering. Vanliga huvudv&auml;rkstabletter som inneh&aring;ller acetylsalicylsyra eller paracetamol som till exempel Alvedon eller Panodil kan vara fullt tillr&auml;ckliga. Om inte det hj&auml;lper finns starkare receptbelagda NSAID-preparat och ofta ger man ocks&aring; stolpiller f&ouml;r att undvika att patienten kr&auml;ks upp v&auml;rktabletterna. Betablockerare &auml;r effektiva i f&ouml;rebyggande syfte. Man kan ocks&aring; ge triptaner som bryter ett anfall &ndash; men de &auml;r v&auml;ldigt dyra och ses som ett sista alternativ. Tr&auml;ning &auml;r ocks&aring; bra, det s&auml;nker stresshormonerna och ger avslappning.</p>
<p><em>(k&auml;lla: tidskriften Doktorn, n3 augusti, 2004 &#8211; rekommederas, h&auml;r finns mycket mer att l&auml;sa om migr&auml;n och huvudv&auml;rk)</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/om-migran-forskning-och-nya-ron/">Om migrän &#8211; forskning och nya rön</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Supporttelefon för smärtdrabbade</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/supporttelefon-for-smartdrabbade/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[ingemo.bonnier]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Nov 2004 10:42:32 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/supporttelefon-for-smartdrabbade</guid>

					<description><![CDATA[<p>Sm&#228;rtf&#246;reningens Supporttelefon f&#246;r Sm&#228;rtdrabbade Svenska Sm&#228;rtf&#246;reningen &#246;ppnar nu &#8211; tillsammans med sm&#228;rtl&#228;karen Tomas Ekstr&#246;m &#8211; en supporttelefon f&#246;r landets alla sm&#228;rtdrabbade. Under senare tid har Sm&#228;rtf&#246;reningen blivit i det n&#228;rmaste nerringda av m&#228;nniskor som beh&#246;ver n&#229;gon kunnig m&#228;nniska att tala med om sm&#228;rta. Ofta f&#246;r att man beh&#246;ver tr&#246;st, hj&#228;lp med att orientera sig i [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/supporttelefon-for-smartdrabbade/">Supporttelefon för smärtdrabbade</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h3><!--?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /--> Sm&auml;rtf&ouml;reningens Supporttelefon f&ouml;r Sm&auml;rtdrabbade</h3>
<p>Svenska Sm&auml;rtf&ouml;reningen &ouml;ppnar nu &ndash; tillsammans med sm&auml;rtl&auml;karen Tomas Ekstr&ouml;m &ndash; en supporttelefon f&ouml;r landets alla sm&auml;rtdrabbade.</p>
<p>Under senare tid har Sm&auml;rtf&ouml;reningen blivit i det n&auml;rmaste nerringda av m&auml;nniskor som beh&ouml;ver n&aring;gon kunnig m&auml;nniska att tala med om sm&auml;rta. Ofta f&ouml;r att man beh&ouml;ver tr&ouml;st, hj&auml;lp med att orientera sig i v&aring;rdlabyrinten, veta vad man sj&auml;lv kan g&ouml;ra, f&aring; tips om mediciner och metoder, alternativa v&aring;rdformer, information om vad man g&ouml;r n&auml;r man pl&ouml;tsligt blir utf&ouml;rs&auml;krad med mera.</p>
<p>Tomas Ekstr&ouml;m &auml;r en av landets mest erfarna sm&auml;rtl&auml;kare. I snart 25 &aring;r har han m&ouml;tt ett stort antal patienter med sm&auml;rta. Han har arbetat p&aring; sm&auml;rtkliniker i Pite&aring;, G&ouml;teborg och USA.</p>
<h3>S&aring; h&auml;r kommer det att fungera:</h3>
<p>Via betalsamtal kan du ringa Tomas Ekstr&ouml;m f&ouml;r personligt samtal under angiven tid. Det kostar 30 kronor i minuten men du kan begr&auml;nsa din samtalstid till exempelvis 10 minuter och vet d&aring; att det kommer att kosta 300 kronor. D&auml;rf&ouml;r &auml;r det viktigt att du f&ouml;re samtalet antecknar dina viktigaste fr&aring;gor s&aring; att du f&aring;r ut maximalt av den tid du vill och beh&ouml;ver prata.</p>
<p>Telefontider: S&ouml;ndagar, Tisdagar 19-21</p>
<p>Telefonnummer: 0900-200 1111</p>
<p>&nbsp;</p>
<h3>Om Tomas Ekstr&ouml;m</h3>
<p>Under snart 25 &aring;r har Tomas Ekstr&ouml;m m&ouml;tt ett stort antal patienter som lever med sm&auml;rta.</p>
<p>Han&nbsp; har arbetat p&aring; sm&auml;rtkliniker i Ume&aring;, G&ouml;teborg och USA. Han talar sex spr&aring;k och &auml;r en framst&aring;ende organist. Han har genomf&ouml;rt &ouml;ver 50 orgelkonserter i Sverige och internationellt. Konserterna ing&aring;r som en del i hans behandling av kroniskt sm&auml;rtdrabbade. Det handlar om att f&aring; den sm&auml;rtdrabbade att inse att det trots allt finns gl&auml;dje&auml;mnen i livet, s&auml;ger han. Som sm&auml;rtdrabbad hamnar man l&auml;tt i en negativ spiral med brist p&aring; sociala kontakter och normala gl&auml;dje&auml;mnen. Musiken kan vara ett s&auml;tt att f&aring; en stunds avkoppling och paus fr&aring;n den st&auml;ndigt p&aring;g&aring;ende sm&auml;rtan.</p>
<p>Samtalet med patienter har alltid varit hans stora intresse. Han har tr&auml;ffat allt f&ouml;r m&aring;nga sm&auml;rtdrabbade som k&auml;nt sig missf&ouml;rst&aring;dda, misst&auml;nkliggjorda och vars problem</p>
<p>ofta f&ouml;rv&auml;rrats av det bem&ouml;tande de f&aring;tt. De hamnar i den o&auml;ndliga v&aring;rdlabyrinten och alltfler sv&aring;rt kroniskt sjuka blir friskf&ouml;rklarade och mister sin knappa f&ouml;rs&ouml;rjning trots att de inget hellre vill &auml;n att bli botade, &aring;terg&aring; till sitt jobb och f&aring; ett v&auml;rdigt liv. Tomas understryker att han vill h&ouml;ra patientens tonfall, att det handlar om en dialog mellan l&auml;kare och patient &ndash; det &auml;r d&auml;rf&ouml;r han vill ha kommunikation per telefon, inte via e-post eller brev.</p>
<p><em>(K&auml;lla: leva med Sm&auml;rta, nr, 2004)</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/supporttelefon-for-smartdrabbade/">Supporttelefon för smärtdrabbade</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Smärtkliniker läggs ner</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/smartkliniker-laggs-ner/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Administratör]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Sep 2004 00:14:52 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/smartkliniker-laggs-ner</guid>

					<description><![CDATA[<p>H&#229;rda sparkrav drabbar patienter med l&#229;ngvarig v&#228;rk Mer &#228;n en halv miljon svenskar ber&#228;knas lida av l&#229;ngvarig sm&#228;rta. Enbart sjukskrivningar orsakade av ryggv&#228;rk kostar ungef&#228;r fyra miljarder &#229;rligen, &#196;nd&#229; rustas sm&#228;rtv&#229;rden ned &#246;ver hela landet. I hela v&#228;stra G&#246;taland, med ett upptagningsomr&#229;de p&#229; cirka en och en halv miljon inv&#229;nare finns det bara en enda [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/smartkliniker-laggs-ner/">Smärtkliniker läggs ner</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h3>H&aring;rda sparkrav drabbar patienter med l&aring;ngvarig v&auml;rk</h3>
<p>Mer &auml;n en halv miljon svenskar ber&auml;knas lida av l&aring;ngvarig sm&auml;rta. Enbart sjukskrivningar orsakade av ryggv&auml;rk kostar ungef&auml;r fyra miljarder &aring;rligen,</p>
<p>&Auml;nd&aring; rustas sm&auml;rtv&aring;rden ned &ouml;ver hela landet.</p>
<p>I hela v&auml;stra G&ouml;taland, med ett upptagningsomr&aring;de p&aring; cirka en och en halv miljon inv&aring;nare finns det bara en enda klinik, Sm&auml;rtcentrum vid &Ouml;stra Sjukhuset. Detta medan 12 procent av befolkningen uppskattas ha behov av v&aring;rd p&aring; grund av l&aring;ngvarig sm&auml;rta.  Men det f&ouml;rsta landstinget drar in p&aring; vid besparingar &auml;r v&aring;rd av dessa patienter, vilket ocks&aring; g&auml;ller dem som lever med en cancerrelaterad sm&auml;rta. Tv&aring; av tre drabbade har s&aring; ont att de inte kan t&auml;nka klart. Mer &auml;n var tredje f&ouml;rtidspensionerade eller l&aring;ngtidssjukskrivning beror p&aring; sjukdomar i r&ouml;relseorganen. Den enskilt vanligaste orsaken &auml;r ryggv&auml;rk.</p>
<p>F&ouml;r tio &aring;r sedan rekommenderade Socialstyrelsen att st&ouml;rre sjukhus skulle ha sm&auml;rtmottagningar med personal f&ouml;r olika specialiteter. I dag halveras budgetar och de f&aring; kliniker som finns &auml;r gravt underbemannade.</p>
<p>SBU, statens beredning f&ouml;r medicinsk utv&auml;rdering har nyligen p&aring;b&ouml;rjat en omfattande granskning av olika typer av behandling mot l&aring;ngvarig sm&auml;rta</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/smartkliniker-laggs-ner/">Smärtkliniker läggs ner</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ont i nacken kan ge kronisk smärta</title>
		<link>https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/ont-i-nacken-kan-ge-kronisk-smarta/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Administratör]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 11 Sep 2004 21:58:31 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">http://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/ont-i-nacken-kan-ge-kronisk-smarta</guid>

					<description><![CDATA[<p>Axlarna sitter vid &#246;ronen, nacken &#246;mmar och ryggen skriker n&#228;r du reser dig. N&#228;ra nog varenda svensk kan mer eller mindre k&#228;nna igen symptomen. Rygg och nackv&#228;rk &#228;r ett allt vanligare tillst&#229;nd. Thorbj&#246;rn Johansson, l&#228;kare i Uppsala, s&#228;ger att hans vanligaste patienter &#228;r de med ont i nacken och/eller ryggen. Och tillst&#229;nden &#228;r oftast stressrelaterade, [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/ont-i-nacken-kan-ge-kronisk-smarta/">Ont i nacken kan ge kronisk smärta</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>Axlarna sitter vid &ouml;ronen, nacken &ouml;mmar och ryggen skriker n&auml;r du reser dig. N&auml;ra nog varenda svensk kan mer eller mindre k&auml;nna igen symptomen.</p>
<h3>Rygg och nackv&auml;rk &auml;r ett allt vanligare tillst&aring;nd.</h3>
<p>Thorbj&ouml;rn Johansson, l&auml;kare i Uppsala, s&auml;ger att hans vanligaste patienter &auml;r de med ont i nacken och/eller ryggen. Och tillst&aring;nden &auml;r oftast stressrelaterade, menar han.  Han f&ouml;rklarar att sm&auml;rtor som uppst&aring;r i nacken, axlarna och &ouml;vre delen av br&ouml;stryggen oftast orsakats av  kombinationen stress och d&aring;lig ergonomi.</p>
<p>Stressen omfattar d&aring; en mental stress, att alltid ha br&aring;ttom och jobba under press, men ocks&aring; en monotoni i arbetssituationen. Att alltid g&ouml;ra samma saker s&auml;tter sina sp&aring;r. Axlarna &aring;ker upp och man f&aring;r en statisk belastning av hela muskelapparaten i omr&aring;det. D&aring; uppst&aring;r en syrebrist i musklerna som ger s&auml;mre blodgenomstr&ouml;mning och en ansamling av vad man kallar toxiska metaboliter. Det &auml;r de som framkallar sm&auml;rtan. F&aring;r den processen forts&auml;tta kan det leda till ett kroniskt sm&auml;rttillst&aring;nd. Alltf&ouml;r ofta tar inte folk de h&auml;r signalerna p&aring; allvar, s&aring; l&auml;nge de st&aring;r ut med sm&auml;rtan forts&auml;tter de att jobba.</p>
<h3>Mikropausa</h3>
<p>Det &auml;r viktigt att ta mikropauser, att variera arbetsst&auml;llningen och arbetet, att l&aring;ta kroppen slappna av.</p>
<h3>Kan sm&auml;rtstillande mediciner bryta tillst&aring;ndet?</h3>
<p>&#8211; Ja, de har sin del i att bryta sm&auml;rtan. I dag vet vi att en kronisk sm&auml;rta leder till f&ouml;r&auml;ndringar i nervsystemet. Nervsystemet b&ouml;rjar generera n&aring;gon slags egenproducerad sm&auml;rta. S&aring; det finns en po&auml;ng i att bryta det h&auml;r tillst&aring;ndet med v&auml;rktabletter som inneh&aring;ller ibuprofen, menar Thorbj&ouml;rn Johansson.</p>
<p>Men det &auml;r viktigt att inte d&ouml;lja eller kamouflera sm&auml;rttillst&aring;ndet som d&aring; kan f&ouml;rv&auml;rras. Det &auml;r grundtillst&aring;ndet som m&aring;ste &aring;tg&auml;rdas</p>
<p>&#8211; Sm&auml;rtstillande mediciner i tablettform kan vara aktuellt vid akuta skador, som till exempel en inflammation i foten eller handen p&aring; grund av &ouml;veranstr&auml;ngning. D&aring; &auml;r det bra att kombinera en sm&auml;rtlindring med en antiinflammatorisk behandling.</p>
<p>Inlägget <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/ont-i-nacken-kan-ge-kronisk-smarta/">Ont i nacken kan ge kronisk smärta</a> dök först upp på <a href="https://www.1.6miljonerklubben.com">1,6 &amp; 2,6 miljonerklubben</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
