Meny
Har du ont i ryggen? Har du kanske drabbats av rörelserädsla?
Det vill säga, undviker du allt som skulle kunna göra ont? På kort sikt är det sunt att låta bli sådant som kan göra ont. Men efter ett par månader blir det till ett problem att inte våga pröva och att undvika att lyfta saker, som till exempel matkassar. Man blir stel i kroppen, tappar muskler, får inga endorfiner och blir deprimerad.
Det vill säga, undviker du allt som skulle kunna göra ont? På kort sikt är det sunt att låta bli sådant som kan göra ont. Men efter ett par månader blir det till ett problem att inte våga pröva och att undvika att lyfta saker, som till exempel matkassar. Man blir stel i kroppen, tappar muskler, får inga endorfiner och blir deprimerad.
Rörelserädslan kan vara stark som en fobi, något man inte styr över viljemässigt, och då behöver man hjälp, man kan inte klara det själv, säger psykologen Annika Wallgren, som utformat en effektiv kognitiv beteendeterapeutisk behandling för ryggont som inte går över av sig själv eller med vanliga behandlingar.
Ett annat varningstecken är att man har utvecklat ett katastroftänkande. Det innebär att man gör sig en bild av att någonting hemskt kommer att hända i olika situationer, till exempel att man ska få ett nytt ryggskott om man gör speciella saker.
Ett tredje varningstecken är att inte acceptera sin situation. Att acceptera betyder inte att resignera och sjunka ner i passivitet. Det är att se sina problem klart och anpassa sina aktiviteter efter det.
När man undersökt vilka det är som hamnar i långtidssjukskrivningar finns just dessa ovan beskrivna varningstecken med.
Läs mera om detta i nummer 9 (septembernumret) av tidningen Hälsa, i artikeln ”Bryt mot allt eller inget-mönstret”.
