Meny
Ett stort genombrott i forskningen kring huvudvärk kom i början av 90-talet med de nya medicinerna, de så kallade triptanerna mot migrän och Hortons huvudvärk.
Man har också visat att vissa former av ärftlig migrän är kopplade till en förändring i arvsanlagen, en mutation. Detta kan i sin tur ge en störning i kroppens kalciumflöde och därmed utlösa migränanfall.
Men ännu vet man inte riktigt säkert vad migrän beror på eller vad som händer under ett migränanfall. Många anser att migränanfallet startar till en följd av ökad nervcellsaktivitet, som i sin tur påverkar blodkärlen i och runt hjärnan. Bland annat frisätts signalsubstanser som ger en irritation och en inflammation i blodkärlen.
När det gäller patienter med spänningshuvudvärk är man inte heller helt säker på vad spänningen i muskulaturen beror på. Det kan vara så att de här patienterna lättare signalerar smärta, men vad som är orsak och vad som är verkan vet man ännu inte. Men forskarna fokuserar just nu på detta.
Migrän betecknas som en envist, rytmiskt dunkande attackerande huvudvärk som man inte kan ta miste på. Värken sitter ofta i ena halvan av huvudet mot ögat, pannan, och käken kombinerat med illamående, kräkningar och känslighet för ljus och ljud. Den känsligheten kan också uppstå vid vanlig huvudvärk men är inte lika uttalad som vid migrän.
Attacken kan sitta i mellan fyra timmar och upp till tre dygn. Man skiljer också på vanlig migrän och klassisk migrän som ofta föregås av ett flimmer framför ögonen.
Klassisk migrän kan också ge domningar i ena handen, ena ansiktshalvan och vissa upplever att den egna kroppsuppfattningen blir förvrängd. Känslan sitter i upp till en timme och därefter kommer den sprängande huvudvärken. Migrän finns i alla kulturer och har en starkt hormonell koppling.
Migränen kan utlösas av stress, precis som vanlig spänningshuvudvärk, men vid migrän kommer anfallet oftast efter en stressig period när avslappningen sätter in. Andra utlösande faktorer kan vara citrusfrukter, ost, röda chiantiviner, choklad, starka dofter, starkt ljus, hunger eller menstruation.
Patienter med akut medicin svarar i allmänhet bra på medicinering. Vanliga huvudvärkstabletter som innehåller acetylsalicylsyra eller paracetamol som till exempel Alvedon eller Panodil kan vara fullt tillräckliga. Om inte det hjälper finns starkare receptbelagda NSAID-preparat och ofta ger man också stolpiller för att undvika att patienten kräks upp värktabletterna. Betablockerare är effektiva i förebyggande syfte. Man kan också ge triptaner som bryter ett anfall – men de är väldigt dyra och ses som ett sista alternativ. Träning är också bra, det sänker stresshormonerna och ger avslappning.
(källa: tidskriften Doktorn, n3 augusti, 2004 – rekommederas, här finns mycket mer att läsa om migrän och huvudvärk)
