Av Ingemo Bonnier

I en kartläggning som Socialstyrelsen gjort i fem regioner svarar drygt hälften av vårdcentralerna att de behöver mer utbildning om klimakteriebesvär. Illavarslande nog ingick också gynekologiska mottagningar och barnmorskemottagningar i undersökningen. Runt nio procent av befolkningen består av kvinnor i klimakteriet, vilket är en relativt stor andel av primärvårdens patientunderlag. Vården ser inte den här gruppen. När kvinnor mår dåligt i onödan är det en förlust för individen, familjen, och samhället i stort.

UTBILDNING BEHÖVS

Det är alltså belagt att det saknas kunskap om kvinnors hälsa i klimakterieåldern. Socialstyrelsen anser att det behövs ett nationellt kunskapsstöd och att vårdcentralerna i högre grad än i dag borde erbjuda insatser vid klimakteriebesvär. Både kvinnorna själva och
vårdpersonal vittnar om att patienter med svåra klimakteriebesvär har svårt att få rätt hjälp och skickas runt mellan olika verksamheter.

ENKÄT TILL 2 000 KVINNOR – VAR TREDJE DELTAGARE HAR HORMONSKRÄCK

Socialstyrelsen gjorde enkät där totalt 2000 kvinnor i åldern 50–59 år svarade. De flesta upplevde någon form av besvär i samband med klimakteriet. Sju av tio hade sömnproblem och drygt sex av tio hade måttliga till svåra besvär med värmevallningar och svettningar. Förvånansvärt många, en tredjedel, var helt oförberedda på att komma i klimakteriet och få problem. Läkemedelsverket mäter att var tredje kvinna uppger så svåra besvär att hon behöver någon form av behandling. Men enkäten till kvinnorna visar också att var tredje deltagare med besvär var negativa till hormonläkemedel.

Hormonskräcken, ett resultat av den stora amerikanska, kritiserade och sedermera omvärderade, studien WHI (Women´s Health Initiative), gav vid handen att MHT (menopausal hormon terapi) ökade risken för bröstcancer och blodpropp samt för hjärt-kärlsjukdom. MHT användes av nästan varannan kvinna vid millennieskiftet men nu blev
det tvärstopp. Läkemedelsmyndigheter världen över drog i nödbromsen. Tyvärr, för många kvinnor har sedan dess levt i en tid där hormonbehandling setts som väldigt farligt och det är svårt att vända den skutan. Men de risker som påtalades vid den stora undersökningen var i stor utsträckning felvärderade, dels beroende på att urvalet av patienter de var enkelt för gamla då de fick hormonbehandlingen, dels på felaktigt studieupplägg.

NYA RÅD 2021

Svensk förening för Obstetriker och Gynekologer, SFOG, kom 2021 med nya råd. Om man har klimakteriebesvär som påverkar livskvaliteten negativt är det ok att använda hormonbehandling. Nyttan överväger riskerna. Det är viktigt att behandlingen är individualiserad – men problemet är att vården i dag, vilket enkäten visat, har för liten kunskap och det finns för få gynekologer.

RISKER MED HORMONBEHANDLING, MHT

Bröstcancer är den vanligaste risken. 13 av 1 000 kvinnor får bröstcancer under en femårsperiod. Om alla fick MHT skulle siffran öka till 21 av 1 000 kvinnor. Kvinnor som haft bröstcancer rekommenderas inte behandling. Risken för blodproppar är kopplad till för hög dos och om man tar tabletter eller hormonplåster. Lägsta möjlig dos ska användas. .

FÖRDELAR MED MHT

• MHT minskar risken för livmoder
  cancer, benskörhet och hjärt-kärlsjuk
  dom
  • Slemhinnan i slidan påverkas positivt.
  • Kvinnorna upplever ofta att sexlivet
  förbättras

Källa: Socialstyrelsen.

Inlägget Hormonskräck och kunskapsluckor dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

I månadens nummer av 1,6 & 2,6 miljonerklubbens tidning berättar hon om den medicinska utvecklingen som ägt rum, om hur synen på sjukdomen har förändrats i takt med forskningens framsteg och om vad man bör tänka på som patient i möte med vården.

Rodnande, narig och ofta flagnande hud. Det är vanligen hur psoriasis visar sig utåt. Men denna ärftliga sjukdom är långt mer komplex än vad som kan uppfattas med blotta ögat.

• Psoriasis kan drabba huden och den kan även drabba leder i form av psoriasisartrit. Det finns också en stark koppling mellan psoriasis och förhöjd risk för övervikt, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Nyare forskningsrön pekar även på samband mellan psoriasis och depression.

Det berättar Mona Ståhle, professor i dermatologi och venereologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska sjukhuset. I två decennier har hon och hennes team bedrivit forskning om psoriasis och kunnat visa hur de inflammationer som orsakar psoriasisutslag på huden också påverkar andra organ i kroppen.

Ända sedan bibliska tider har Psoriasis omgärdats av missförstånd och fördomar. Det är därför särskilt viktigt att informera om sjukdomen, tillbakavisa myter och stödja patienterna.

• Många som har psoriasis känner sig ensamma och isolerade i sin sjukdom. Stigmat är prövande för de drabbade oavsett ålder, men kan vara extra besvärligt i tonåren. Det händer fortfarande att man stöter på folk som tillexempel tror att utslagen smittar. Det är helt felaktigt, förklarar Mona Ståhle.

Samtidens utseendefixering, som präglas av sociala medier och overkliga kroppsideal, har på många sätt gjort den sociala dimensionen av sjukdomen svårare. Men mycket har också blivit bättre för patientgruppen.

• Jag har varit hudläkare sedan slutet av 1970-talet. Då fick patienter med svår psoriasis behandling med salvor. Det var ett heltidsjobb att hålla efter sjukdomen, och man fick tillbringa mycket tid inlagd på sjukhus. I takt med att forskningen har fördjupat vår förståelse av psoriasis olika mekanismer har läkemedelsföretagen kunnat utveckla en rad nya behandlingar. I dag kan vi få kontroll över sjukdomen i nästan samtliga fall, säger Mona Ståhle.

Trots vikten av tidig behandling är det många patienter som inte får rätt omhändertagande eller en korrekt diagnos. Om man lider av psoriasis finns det goda skäl att vara framåtlutad i kontakten med vården, så att man får träffa en specialist som är kunnig och intresserad.

• Psoriasis, särskilt i lederna, kan vara svårt att diagnosticera. Om man inte får sin sjukdom under kontroll i primärvården bör man få träffa en specialist. Och alla barn med psoriasis ska åtminstone undersökas i början, så man kan säkerställa diagnos, säger Mona Ståhle

Artikeln är framtagen i samarbete med UCB Pharma

Inlägget ”Behandlingen av psoriasis ligger idag i framkant” dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Varje år drabbas 25 000 svenskar av stroke, långt ifrån alla får den rehabilitering de behöver. Vid ett webbinarium i maj med 1,6/2,6 miljonerklubben diskuterades hur strokevården efter akutskedet kan bli bättre.

Regeringen har tillsammans med Statens kommuner och regioner (SKR) beslutat att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för att skapa en mer jämlik strokevård över landet. Vårdförlopp 2 för stroke har varit ute på remiss och förväntas införas nästa år.

– Vårdförlopp 2 fokuserar på livet efter akutsjukvården och inleds vid utskrivning från strokeenhet och omfattar åtgärder och hjälp livet ut. Vi har stora förhoppningar att dessa riktlinjer ska komma varenda patient till del i hela landet, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande NEURO.

Områdena i vårdförloppet är många och ganska breda eftersom patienter kan få många olika komplikationer efter en stroke, som exempelvis:

• Sväljförmåga, nutrition.
• Tal, språk, kommunikation.
• Kognition, perception, fatigue.
• Emotion, psykosocial situation.
• Rörelseförmåga och förflyttningar.
• Aktiviteter, arbete och fritid.

Vad som ska erbjudas utgår från patientens behov, inte utifrån vilka resurser som finns. För att förhindra en ny stroke, behandla komplikationer och tillgodose rehabiliteringsbehov ska också strukturerad uppföljning göras med årliga besök i vården.

Ett patientkontrakt med fast vårdkontakt ska upprättas tidigt, helst på sjukhuset. Under utskrivningsprocessen ska det göras en tydlig överlämning från strokeenheten till primärvården, eller annan vårdinstans. Varje patient ska också få en individuell rehabiliteringsplan som uppdateras vid behov.

– Det ska ges en bättre sammanhållen planering och överblick över vilka insatser som behöver koordineras, säger Christina Brogårdh, professor i fysioterapi och docent i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och en av dem som deltagit i riktlinjearbetet.

Ojämlik vård mellan regionerna

Många patienter och närstående vittnar om brist på tillräckliga insatser efter det akuta skedet.

Kristina Niemi är kanslichef på NEURO. Hennes pappa fick en stroke 2012. Han överlevde men fick en omfattande skada i hjärnan som ledde till svåra komplikationer.

– Allt fick stridas för, ingenting var självklart, säger hon.

Hennes pappa blev halvsidesförlamad från halsen ner till fötterna. Rehabiliteringen fungerade relativt väl men när föräldrarna senare flyttade från Stockholm till Uppsala för att komma närmare sin dotter uppstod problem.

– När du byter region följer ingenting med. Det spelar ingen roll vad som hade bestämts i Stockholm. Det var bara att lämna tillbaka utprovade hjälpmedel som säng, rullstol, bälten, larm med mera.

Kristina och hennes familj fick börja om på nytt och strida för den hjälp hennes pappa behöver.

Bristande rehabilitering

Trots att det är lag på att varje patient ska få en rehabiliteringsplan är det bara en av fem som fått en, visar medlemsundersökningar från NEURO. Nio av tio patienter med olika neurologiska sjukdomar saknar också en aktuell plan för rehabilitering.

En av de vanligaste komplikationerna efter stroke är spasticitet – men få patienter får behandling. Spasticitet kan innebära allt från försämrad rörelseförmåga till total invalidisering.

– Ungefär 30 procent av de som får en stroke drabbas av spasticitet. Socialstyrelsens undersökningar visar att bara 15 procent av de som kan ha stor nytta av behandling av spasticitet erbjuds detta, säger Lise Lidbäck.

Nya vårdförloppet ska strukturera eftervården

För att rehabilitering inte ska vara en postnummer-fråga, där patienter längre norr ut får sämre tillgång till insatser har Vårdförlopp 2 tagits fram.

– Målet med det personcentrerade vårdförloppet är att skapa en mer jämlik strokevård i landet, säger professor Christina Brogårdh.

Post stroke-checklistan – viktigt verktyg

Utskrivningsprocessen från strokeenheten ska vara en god brygga till nästa vårdinstans. Inför utskrivningen finns en post stroke-checklista som ska gås igenom. Listan innehåller punkter som hembesök, anpassningar i hemmet, behov av hjälpmedel, remisser till andra vårdinrättningar, intyg för färdtjänst och sjukskrivning, behov av fortsatt rehabilitering.

– Vi jobbar i team med allmänläkare och distriktssköterska, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, vid behov psykolog eller kurator för att göra en helhetsbedömning. Vi informerar anhöriga om anhörigstöd i kommunen och går igenom hemsituationen, säger Marina Tuutma, specialist i allmänmedicin i region Värmland och ordförande för Distriktsläkarföreningen.

En rehabiliteringsplan ska göras utifrån de behov som finns efter kartläggningen.

– Rehabilitering handlar om så mycket mer än bara fysisk träning. Det är medicinska, fysiska, psykologiska, tekniska, sociala, pedagogiska, preventiva och arbetslivsinriktade insatser, säger Christina Brogårdh.

Länk till webbinariet: https://youtu.be/Mn_EGTBjdWI

Text: Matilda Lann

Inlägget Vårdförlopp 2 – efterlängtade riktlinjer som ska ge bättre vård och rehabilitering efter akutskedet dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Våra vanligaste ögonsjukdomar och hur du känner igen dem.

Synfel som närsynthet, ålderssynthet och astigmatism har de flesta efter 50-års åldern. Och med stigande ålder ökar risken för sjukdomar som påverkar din syn. Beatrice Peebo som är medicinskt ansvarig läkare guidar dig genom våra vanligaste ögonsjukdomar:

Grå starr (Katarakt)

Grå starr drabbar alla om man får vara i livet tillräckligt länge. En gråstarroperation går till så att man byter ut den naturliga, grumliga linsen mot en konstgjord lins som återställer synförmågan. Det är Sveriges och även världens vanligaste operation – alla kategorier. Varje år görs 130.000 gråstarroperationer i Sverige. Så även om en sådan operation kan låta skrämmande ska du veta att läkarna som utför sådana är väldigt erfarna och att det sällan förekommer komplikationer.

Tecken på grå starr är suddig syn eller att du blir mer bländad av ljuskällor än du vanligtvis upplever eller att din färguppfattning förändras

I samband med en gråstarroperation hos Memira är det möjligt att själv betala extra för mer avancerade linser som gör att du helt eller delvis kan slippa glasögon efter operationen. För den som inte har grå starr men ändå vill slippa glasögon är det möjligt att göra ett linsbyte. Utöver glasögonfrihet har man därmed även eliminerat risken för framtida grå starr. Memira Eyecenter erbjuder medlemmar i 1,6 miljonersklubben rabatt på trifokala linser vid gråstarroperation eller linsbyte.

Grön starr (Glaukom)

Grön starr är en ärftlig sjukdomsgrupp där förhöjt tryck i ögat gradvis skadar synnerven och därmed synen. Obehandlad grön starr leder till blindhet. Lyckligtvis har behandlingsmetoderna vid grön starr förbättrats avsevärt de senare åren och prognosen är idag bättre än tidigare vid rätt behandling. Om du har grön starr i din släkt är det viktigt att med jämna mellanrum kontrollera ögats tryck och låta en ögonläkare undersöka ögonbotten för att finna förändringar i tid och vidta åtgärder som sänker ögats tryck och därmed den gröna starrens utveckling.

Grön starr kan upplevas som defekter i delar av synfältet, men det kan ofta dröja länge innan synen påverkas, så det är viktigt att regelbundet undersöka ögonen om du har grön starr i släkten.

Makuladegeneration (Gula fläcken)

Makuladegeneration upptäcks ofta genom att synen inte längre är linjär. Till exempel en rak horisontlinje ser ut att bölja. Degenerationen beror på åldersförändringar där syncellerna bryts ned. Det kan ske relativt snabbt och de flesta patienterna är över 75 år.

Man skiljer på sk våra respektive torra förändringar. De torra går att operera genom en relativt avancerad operation medan våta förändringar är kroniska, medan förloppet saktas ned genom medicinering genom injektioner i ögat.

Torra ögon/ hägnade ögonlock

Torra ögon är inte en sjukdom utan symtom på att ögat inte smörjs ordentligt. Även om det inte är lika alvarligt som sjukdomarna är det nog så besvärande. Torra ögon förvärras ofta med åldern liksom andra ögonproblem. I en del fall kan enkel massage av ögonlocken hjälpa körtlarna som producerar ögats smörjmedel. Räcker inte det finns receptfria, smörjande ögondroppar som kan tas tillfälligt eller över längre tid. Det finns även nya behandlingar med infrarött ljus som kan hjälpa i svårare fall. Ibland orsakas torrheten av att ögonlocken inte sluter tätt mot ögat och att ögongloben därför torkar ut. Hängande ögonlock kan relativt enkelt åtgärdas, t.ex. på någon av Memira Eyecenters kliniker.

Medlemsförmån

Rabatt på glasögonfrihet! Memira Eyecenter som vår sponsor. Medlemmar får 3000 kronor rabatt vid linsbyte eller gråstarroperation med trifokala linser hos dem. Bli fri från dina glasögon samtidigt som du blir av med risken för grå starr! Elisabeth Andreassen är en av Memiras alla nöjda kunder.

Läs mer om erbjudandet på www.memira.se/1-6

Inlägget När synen sviker dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Tre av tio svenskar som hör dåligt har inte sökt hjälp för sina hörselproblem, visar en ny Novus-undersökning. Rädslan för att känna sig gammal anges som en orsak, och antas vara den främsta anledningen till att svenskar drar sig för att använda hörapparat.
– Det är allvarligt att så många svenskar hör dåligt i onödan. Med nedsatt hörsel ökar risken för ångest, depression, social isolering och extrem trötthet. Hörselnedsättning är också en riskfaktor för demens, säger Sarah Granberg, medicine doktor och legitimerad audionom.

Här kan du göra Phonaks kostnadsfria hörseltest online – det tar bara 3 minuter

1,5 miljoner svenskar har en hörselnedsättning och bara en tredjedel av dem har hörapparat. I genomsnitt dröjer det tio år innan en person söker hjälp för sina hörselproblem, enligt HRF (Hörselskadades Riksförbund).

Männen sämre på att söka hjälp

I en ny undersökning från Novus, som gjorts på uppdrag av Phonak, svarar 17 procent av svenskarna 45-89 år att de hör ganska dåligt eller mycket dåligt, medan 69 procent anser att de hör ganska bra eller mycket bra. Hela 15 procent svarar att de inte vet om de hör bra eller dåligt.

Bland de som hör dåligt svarar 31 procent i undersökningen att de inte har sökt hjälp för sina hörselproblem. I gruppen män 45-64 år har över hälften, 52 procent, aldrig sökt hjälp. Den vanligaste orsaken till att svenskar som hör dåligt inte söker hjälp är att ”det inte känns viktigt”. En annan anledning är ”jag kommer att känna mig gammal”.

Sarah Granberg, medicine doktor och legitimerad audionom: ”Även lätta hörselnedsättningar kan ge stora hälsoproblem.”

Risken för demens ökar
Enligt medicine doktor Sarah Granberg slår forskningen fast ett tydligt samband mellan hörselnedsättningar och flera allvarliga hälsoproblem som depression, extrem trötthet och ökad risk för demens.
– Undersökningen visar att det finns ett stigma kring hörselnedsättningar och en okunskap. Väldigt många svenskar hör dåligt utan att veta om det, och utan att känna till hälsoriskerna.  Även personer med lätta till måttliga hörselnedsättningar kan drabbas av förhållandevis stora hälsoproblem. Vi behöver nya rutiner för att upplysa allmänheten om hälsoriskerna och vilken hjälp som finns. Jag skulle gärna se en nationell kampanj för folkhälsan liknande den om tandhälsa och karies på 1950- och 1960-talet, säger Sarah Granberg.

 Negativa attityder lever kvar

Novus-undersökningen lyfter fram ett stigma kring hörselproblem och hörapparater. Rädslan för att känna sig gammal anges som en orsak till att många svenskar drar sig för att använda hörapparat.
– De här resultaten stämmer väl överens med forskningen om stigma, som visar att många associerar hörapparater med att vara senil, dement och till och med obegåvad. Det är mycket allvarligt att sådana attityder lever kvar i vårt samhälle. Många studier har klarlagt att med en negativ inställning till hörapparater minskar vår benägenhet att använda dem, säger Sarah Granberg.

”Som att kliva in i en ny värld”

Maria Oldenstedt är en framgångsrik hårstylist och make up-artist, driver en populär podd och har nyligen gett ut en bok. Hon har också en hörselnedsättning som upptäcktes när hon var fyra år. Först våren 2021, när Maria var 38 år, sökte hon hjälp hos Phonak och fick hörapparater.

– Det var som att kliva in i en ny värld! Jag hör ljud jag inte visste fanns – som diskmaskinens surr, när någon prasslar med en papperspåse, frusna löv som knastrar under skorna. När mina barn viskar, eller ropar på mig från ett annat rum, berättar hon.

Vad är allra största skillnaden?
– Att jag känner mig tryggare. Jag hänger med i allt som sägs och behöver inte längre kämpa för att höra och förstå – det ger mig massor av ny energi.

Varför väntade du så länge med att söka hjälp?
– Som barn upplevde jag att hörselnedsättningen gjorde mig annorlunda, eftersom jag bemöttes på det sättet, och jag tror att det hängt kvar. Att jag hörde dåligt blev negativt laddat – jag kopplade det till att jag inte var som andra.

Maria betonar att vi måste ändra attityden till hörselproblem och hörapparater:
– Många börjar höra sämre med åldern, precis som vi naturligt börjar se sämre. Det borde vara lika självklart att skaffa hörapparater som läsglasögon.

Ditt tips till den som hör dåligt men inte gör något åt det?
– Tänk på allt du missar i onödan – hur dumt det är att dina hörselproblem ska få begränsa dig. Tänk också på att det är nya tider nu, med nya hörapparater som är intelligenta och intuitiva, små och diskreta. Jag känner mig som en uppdaterad version av mig själv. De är dessutom snygga – mina till exempel matchar fint mot mitt grå-rosa hår. Idag när var och varannan går runt med airpods i öronen är det dessutom ingen stor grej att ha något i eller bakom öronen.

”Hörapparaterna är min nya superkraft”

Maria har noterat att nästan alla säger till henne att hörapparaterna inte syns, och att det är något positivt.
– Jag vill vända på det sättet att tänka: Jag vill att de ska synas! De är min nya superkraft och gör mig stolt.

Ladda ner hela undersökningen här

Siffror från undersökningen

Fakta om undersökningen:

Novus har genomfört 1089 intervjuer med personer i åldern 45-89 år. Undersökningen gjordes 2022 på uppdrag av Phonak. Syftet var bland annat att ta reda på målgruppens inställning till hörselbesvär.

Inlägget Tre av tio med hörselproblem söker inte hjälp dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Två av våra mest älskade artister, Lisa Nilsson och Lasse Berghagen, om livets berg- och dalbana och om att jobba på att se ljuset och hitta återhämtning i vardagen.

Av Maria Roswall  Foto Micael Engström

Sprakandet från elden blandas med Lisas och Lasses glada röster och det känns som en ynnest att få ha det här fina samtalet med dessa två fantastiska artister. Vi pratar om livet och även om vi kommit en bit från den värsta pandemin är det oundvikligt att inte nämna den tuffa tid som ligger bakom oss. Både Lasse och Lisa ser ljust på framtiden men drabbades, precis som alla inom kultur och musik, hårt av nedstängningarna.
Vi kommer in på energier och båda två menar att för en artist som är van vid att ha ett liv kantat av spelningar, intervjuer och tillställningar – att gå från det till total tystnad, det är tufft.

VI LÄNGTAR EFTER PUBLIKEN
– För mig var omställningen så plötslig vilket slog hårt. Jag har alltid haft ett intensivt liv och är van vid att ”pumpa” upp mig vid 16-tiden för att möta publiken, för att sen varva ner. Just det här att mötas av värmen från publiken, energin det ger, den har jag saknat enormt mycket, säger Lasse och tittar på Lisa som nickar instämmande.
– En musiker vill utöva sitt yrke och möta sin publik, så är det. Jag känner dock att jag har kommit till en plats i livet där jag inte längre stressar upp mig över att inte kunna jobba hela tiden. Jag är trygg i mig själv och jag har lärt mig att säga nej och sätta av tid för att orka med och för att hinna leva lugnt med barnen vid sidan av allt. Jag har alltid pressat mig hårt och redan innan pandemin slog till hade jag och mina nära medarbetare pratat länge om att det var dags för en viloperiod för att vi alla kände att jag närmade mig väggen igen. Så för mig var nedstängningen under pandemin även en välbehövlig paus, berättar Lisa och öppnar upp sig om att nedstängningen drabbade henne hårt på andra plan, familjeplanet inte minst då hon förlorade både sin mamma och en nära vän.
– Min mamma var väldigt sjuk i Alzheimer sedan flera år och det var redan en stor sorg. När sedan pandemin kom med besöksförbud och restriktioner gick det snabbt utför och hon gick bort samma sommar. Strax innan hade jag även mist en nära vän till mig. En artär brast och han dog plötsligt. Det slog mig oerhört hårt. Jag insjuknade i covid efter hans begravning och blev då isolerad med sorgen i flera veckor. Lisa var skör redan innan av att ha jobbat hårt under en lång tid och nu var kraschen oundviklig.
– Sorgerna ihop med att föreställningen jag jobbat så hårt för lades ner och att hela min bransch försattes i lock down på obestämd tid ledde till att jag kraschade. Det är svårt för mig att veta vad som var vad; sorg, stress, utbrändhet eller post-covidsymptom? Men klart är att det var den sammanlagda kris-belast ningen som blev övermäktig en tid och jag kunde inte själv reda ut det.

MAN MÅSTE BE OM HJÄLP
Lisa kan inte nog understryka hur viktigt det var för henne att få samordnad hjälp från flera olika håll, både att få prata men även fysisk hjälp med att ”låsa upp” kroppen.
– Jag har tvingats lära mig hur viktigt det är att be om hjälp, något jag är SÄMST på, berättar Lisa och slår ut med händerna.
– Det mentala, fysiska och själsliga sitter ihop och för mig var det ovärder ligt att få samordnad hjälp som täcker hela spektrat. Både att få prata och få hjälp att reda ut känslor men också att få hjälp med det som gick sönder i kroppen. Jag behövde hela ”kittet”, prata absolut, men kroppen var länge helt låst och en fot inflammerades, så jag behöv- de också sjukgymnastik. Det är precis detta man behöver när man är nere, tra sig och skör, hitta bred hjälp. Det borde alla få. Det är så viktigt, särskilt det där med samordning är svårt att orka hålla i när hjärnan trasslar sig av utbrändhet och all kraft går åt till att klara vardagen och barnen. Men jag vill verkligen säga det till alla som mår dåligt: det finns hjälp att få, så kräv det!

LUSTFYLLT ATT SKRIVA
För Lasse blev skrivandet en ”terapi-del” i pandemin och vi kan nog konstatera att boken inte hade blivit till om inte Lasse hade fått några till timmar på dygnet!
– Haha! Nej, så är det nog, jag har haft fullt upp mer eller mindre varje dag i många, många år nu! Men nu fick jag timmar kan man minst sagt säga.
Hela vår bransch dog så för mig var skrivandet, att få använda mig av ord, räddningen. Jag skrev boken tillsammans med journalisten Marcus Birro, det tog oss ett och ett halvt år att skriva klart den och det blev verkligen så bra!
Det är glädje för mig att få skriva, det är lustfyllt på så många sätt och jag känner tacksamhet att jag haft bokprojektet den här ”tomma” tiden, berättar Lasse och det syns tydligt på honom hur stolt han är över boken.
Och den glada titeln ”Hej Livet!” hur kom den till dig?
– Det är så jag känner, att det bara är att bejaka livet från den glada sidan och säga hej livet, varje dag! På något sätt har jag alltid i mitt liv sökt efter ljuset. Även när det varit mörker har jag tänkt att det måste finnas ljus någonstans här ändå, det är den livsinställningen jag valt att ha. Den här boken är inget bokslut. Livet pågår och jag hoppas att man läser den som en samling vykort från valda delar av ett liv som hela tiden pågår, förklarar Lasse när jag ber honom beskriva innehållet.
I boken får vi läsa om allt ifrån relationen till artistkollegor, familjen, om Svensktoppen, om sorgen när Barbro ”Lill-Babs” lämnade honom och om kärleken till livskamraten Eva, som får stor plats i boken. En annan stor kärlek i Lasses liv är Dalarna och dess natur och jag kan inte annat än ana en sorg i rösten när han berättar att de precis har sålt gården i Dalarna.
– Vi har haft gården i Dalarna i många, många år men nu har vi sålt den så jag får promenera i naturen här på hemmaplan i stället, går på Djurgården varje dag. Det är inte Dalarna, det är det inte, men det får duga, säger Lasse och ler sitt varma leende.

VARDAGSHARMONI
Att hitta harmoni och återhämtning i vardagen är en återkommande, röd tråd här i tidningen och Lisa berättar att hon jobbat på att inte behöva ”åka iväg” för att hitta lugnet utan att vila där hon är.
– Skärgården är mitt paradis och min största återhämtningsplats men nu har jag jobbat på att hitta lugnet närmare, i
vardagen, vilket jag äntligen har lyckats med. Jag har lärt mig att sitta ner vid köksbordet hemma också är återhämtning, att jag inte behöver ”ta mig” till lugnet utan att det finns här hemma också. Jag har självinsikt idag, jag har levt med mig i 50 år, jag vet vem jag är och jag har lärt mig hur jag ska leva för att må så bra som möjligt. Det betyder inte att jag kan leva upp till alla normer om hur man ”ska” leva hälsosamt, jag måste förhålla mig till hur just jag kan må så bra som möjligt just nu. Det får ibland räcka.
Lisa har varit ambassadör för 1,6 & 2,6 miljonerklubben i många år och intresset för forskning kring skillnaden mellan kvinnor och män är stort och det märks att den här frågan engagerar Lisa på djupet, hon kan inte sitta stilla när hon eldar igång!
– Min hjärtefråga är jämställdhet och jag reagerar verkligen när ojämlikheten mellan könen på riktigt går utöver kvinnors hälsa. Når vi fram till en jämställdhet blir det bättre på så många sätt, vi måste fortsätta arbeta för att skillnaderna ska minska.

Inlägget Man måste ta vara på livet! – Lisa Nilsson & Lasse Berghagen dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Vi vill berätta om jämställdhet. Vad är det? Vad innebär det? Och hur var vägen dit? Kan världsdramatiken säga oss något om vägen till jämställdhet?

Filmen släpps 8 mars på YouTube-kanalen: Paula Ternström. Gratis för alla! 

Maktkampen mellan man och kvinna har funnits i alla tider. Vi strider mot varandra samtidigt som vi älskar varandra. De klassiska texterna är en del av vårt kulturarv. Det är vår historia och identitet. Och maktkampen mellan man och kvinna går som en röd tråd genom dramatiken. Fröken Julie, Ett Dockhem, Hustruskolan, den Poetiska eddan, Måsen, Hamlet.

Klicka på länken eller bilden nedan: https://www.youtube.com/watch?v=r0RbHlmR8Po

Innehåll:

Filmen vill berätta om de positiva effekterna jämställdhet kan ge och visa på de faror som kan hota jämställdheten idag. Vi vill påvisa en mångbottnad bild om hur det ser ut i Sverige idag.

Filmen skildrar parallellt en teatergrupp som arbetar med en dramatisk kanon med dramatiska texter ur världsdramatiken och mötet med deras publik; en skolklass i Sveg, ensamkommande i Enskede Gårds gymnasium och nya svenskar på Folkets Hus i Bjurholm.

Den innehåller även inslag från Fadimegalan samt intervjuer och klipp. Intervjuer med bl.a Paula Ternström (skådespelare och producent), Thomas Hedengran (skådespelare), Michael Riise (regissör), Sara Mohammad (GAPF), Omar Makram (GAPF), Elisabeth Svantesson (Moderat riksdagskvinna), Sara Sarvi (Vuxenskolan Bjurholm), Svensklärare i gymnasieskolan i Sveg. Sex gymnasieungdomar i Sveg (tre unga kvinnor och tre unga män), Gunnar Gillberg, internationell företagsledare, Yvonne Hirdman (professor i historia) och f.d.jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

Inlägget Vägen till jämställdhet dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Förgyll dagen med sång och musik och stärk ditt välmående med kulturellt örongodis.

Lise & Gertrud är en svensk artistduo bildad i Stockholm 1999. Duon består av Liselotte ”Lise” Hummel, sång och piano, och Gertrud Stenung, sång och cello. Repertoaren består av covers av artister som The Beatles, David Bowie, Cornelis Vreeswijk, Dolly Parton, U2 och många fler.

Inlägget Örongodis från våra ambassadörer Lise och Gertrud dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Text: TAGE DANIELSSON – ”Tankar om det taskigas fortbestånd” ur Tankar från roten Musik: TINA AHLIN Inspelning och mix: Morgan Ågren

Gabriella Svanberg, leg.psykolog, specialist i neuropsykologi och ambassadör för 2,6 miljonerklubben

En actionweek i livet

– ”Vi har haft en Actionweek”,  sa mannen som kommit till mig på företagshälsovården som jobbade på ett spelutvecklingsbolag.

Han som förut varit utsliten och nere och kommit för att få hjälp att komma ur sin depression var plötsligt fylld av motivation och lust.

– ”Ja, vi har tagit efter det från Google. En vecka per år får vi jobba med lite vad vi vill inom vårt arbetsområde. Vi får testa oss fram, experimentera, utforska” , fortsatte mannen.

– ”Vore vi bagare och vanligtvis bakade bullar så skulle vi nu metaforiskt få baka vad vi vill, om du förstår vad jag menar”. ”Mycket av det vi gör blir bara kaos, men då och då kommer pärlor fram. Jag tror gmail kom till så”, förklarade mannen med en iver i rösten.

Jag såg att det lyste i hans ögon när han talade. Detta hade gjort honom gott. Det rådde inget tvivel om det. Jag reflekterade och inne i mitt huvud spann tankarna vidare. 

Jag började tänka på den märkliga tid vi nu är inne i. Det är ju lite som att vi alla nu får en slags actionweek i livet tänkte jag för mig själv. Vi får plötsligt vara uppfinningsrika, testa oss fram, skapa digitala lösningar, ordna onlineträningar, weblösningar, målarkurser på nätet, take aways på stan, skypefikas och aws. Vi är begränsade men gränser har också suddats ut. 

Jag ser lappar i min trappuppgång där ungdomar erbjuder sig att handla åt äldre som sitter inne i karantän. Jag träffar utbrända personer som plötsligt fått andrum. Andrum för att todolistan plötsligt förändrats radikalt när arbetsuppgifterna satts på hold, när skjutsningar till olika aktiviteter pausats, när konflikter på jobbet stannat upp. En kvinna berättade att hon sover bättre nu när hon ej behöver kasta sig iväg till jobbet utan vet att hon kan sova en halvtimme längre. En annan kvinna berättade att hon nu facetimar med sina föräldrar. De som aldrig brukade höras. Bara för att de nu inte kan ses vill de ha mer kontakt än de velat på år. En man berättar hur han för första gången någonsin fått till sin hemmaträning.  Han följer SATS länkar på nätet och har köpt hem både matta och vikter. En kvinna som gärna vill träffa en man har tagit steget att börjat chatta på nätet. Hon finner en trygghet i att det plötsligt är mer legitimt att chatta och att man med gott samvete kan avböja ett möte på stan.

Jag själv har plötsligt börjat tänka att jag kankse ändå ska testa att starta en utbildning på nätet. Kanske passar det nu när människor är hemma och behöver fylla sina dagar. Mina så vanligt förekommande bortförklaringar såsom

 – ”ne, inte kan väl jag som är så oteknisk”, kommer inte riktigt åt mig på samma vis. Det är som om mina bortförklaringar inte riktigt duger. 

Vi är alla i samma båt. Fysiska möten bokas om till digitala och kraven har sänkts. Vi gör så gott vi kan. Teems, Skype, Facetime, ja vad som helst blir bra uttalar sig den ena efter den andra mer eller mindre lika ovetandes om vad de tekniska lösningarna egentligen innebär.

Jag tänker på min klient, dataspelsutvecklaren. Det var inte så konstigt att han kände att han började leva när kravlösheten sänkts. När han fick jobba med sin passion, släppa alla hämmande tankar och våga leka sig fram. Vi behöver det. Vi lever i en tid då effektivitet har blivit ett mantra. Då perfektion näst intill blivit gränslöst. Där vi tävlar mot AIsystem och robotar. Inte undra på att psykisk ohälsa ökat radikalt under 2000-talet när det är en konst att känna sig tillräcklig.

Jag vill inte förringa allvaret, ej heller blunda för all oro som också finns i luften under denna period. Det jag dock vill dela är vad mina ögon ser. Detta att vi stannar upp, att vi reflekterar och att vi vågar ta steg utanför vår comfortzone. Kanske var det så gmail kom fram under Actionweek på Google? Jag ler inombords av nyfikenhet på allt som kan skapas och utvecklas i och med denna livets ”Actionweek”.

 Läs mer på om Gabriella på : https://www.gabriellasvanberg.se/

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * 

Anna- Lena Bergelin, författare, komiker & underhållare och ambassadör för 1,6 miljonerklubben tipsar om en viktig utbildning

I kväll gjorde jag något som jag velat göra länge.

Gick en kurs i hjärt/lung-räddning (HLR) samt i konsten att hantera en hjärtstartare. Jag fick möjligheten tack vare vår bostadsrättsförening som ska införskaffa en sådan. Nu, en timme senare, är jag chockad. Tänk. Varje år dör 10 000 personer – 28 människor om dan – av hjärtstopp. MEN! Med en hjärtstartare kan hjärtat börja pumpa igen.

Vi har tusentals hjärtstartare utspridda över landet, i köpcentrum, på tåg och bibliotek. Problemet är bara att de oftast är undangömda och att folk inte vet hur de används. Sorgligt. För det är bara en hjärtstartare som kan få en människa med hjärtstopp att leva igen. I kombination med HLR som fungerar som en sorts konstgjord andning för att skydda hjärnan från syrebrist – är det till syvende och sist hjärtstartaren som får igång maskineriet igen. Som sagt 10 000 personer om året dör av hjärtstopp. Jämfört med 375 i trafiken och 113 i bränder. Varför så mycket information om brandvarnare och inte om hjärtstartare?

Så vad lärde jag mig? 

Jo, att det finns en app som heter ”Rädda hjärtat”. Där finns alla registrerade hjärtstartare utpekade. Jättebra. Men så måste man ju kunna hantera den också. Ärligt talat. Den är busenkel. Den säger åt dig vad du ska göra och ställer själv diagnos. 

Såhär gör man. Om du ser någon ligga och se död ut. Ruska personen, kolla om hen reagerar och andas. Om inte, ring 112, be någon hämta hjärtstartaren och sätt direkt (i väntan på hjärtstartaren) igång med Hjärt/lugn-räddning. Det vill säga: Tryck stötvis ned bröstkorgen, mitt på, i armhålshöjd, ALLT VAD DU KAN i snabb följd (samma takt som ’här kommer Pippi Långstrump’).

När hjärtstartaren finns tillgänglig: Följ instruktionerna, den instruerar och visar bilder på var du, på den drabbades nakna överkropp, ska fästa elektroderna … sen sköter maskinen resten. Efter att den (om den fann det nödvändigt) gett elchocker, uppmanar den dig att fortsätta med HLR i 2 minuter till. Till exempel. Så håller man på tills ambulansen kommer och på så vis räddar man liv.

Vad kursledaren hela tiden upprepade var: ”Känner du dig tveksam – GÖR NÅGOT! DU KAN INTE GÖRA FEL.

Av dessa 28 personer som dagligen drabbas av hjärtstopp klarar sig 27.

Här kan du läsa mer om utbildningar: https://www.hlr.nu/

Inlägget Koka ord och tips från några av våra ambassadörer dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Frågor om olika hjärtproblem har professor Karin Schenck-Gustafsson och professor Cecilia Linde svarat på.

Karin Schenck-Gustafsson     Cecilia Linde

Om Takotsubo

Fråga: Hur långt har forskningen kommit kring takotsubo? Hur ser behandlingen ut i det akuta skedet samt efter det akuta skedet? Hur stor är recidivrisken?

Svar:  Takotsubo är fortfarande gåtfullt. En del anser att det är en sorts hjärtinfarkt, men det är helt säkert plötslig och övergående hjärtsvikt. Nu under Covid-19 pandemin har man sett en ökning. Mest äldre kvinnor drabbas och föregås alltid av psykisk eller kroppslig (operation, akut svår sjukdom) stress.

Man vet att allt normaliseras efter någon vecka utom den akuta förhöjningen av stresshormoner (adrenalin, noradrenalin) som ligger kvar längre. Många av dessa patienter har högt blodtryck som måste behandlas eller behandlas med fler mediciner. Betablockare sätts in och de sänker stresshormonerna och blodtrycket, övrig blodtrycks-medicin är också bra. Man kan få återfall men det är inte så vanligt.

Läs mera på Hjärtlungfondens web eller på Socialstyrelsens eller från något universitet tex. Harvard, Mayo-clinics.

Om hjärtflimmer

Fråga: Är en 70 + med hjärtflimmer, som kommer väldigt sällan. Jag går inte ut i folksamlingar nu. Om jag blir sjuk i Covid-19 är det stor risk att hamna i respirator? 

Jag hade bröstcancer för 2 år sedan också. En tårtbit togs bort och sedan 3 veckors strålning. Är det då en risk i sig?  

Svar: Tror inte att din behandlade bröstcancer innebär någon ökad risk för jag antar att du inte tar cellgifter (i så fall nedsatt immunförsvar). När det gäller ditt paroxysmala förmaksflimmer (antar att du står på blodförtunnande) som du sällan får och om du har normal hjärtfunktion tror jag inte heller att risken är så stor, dock något ökad.

Eftersom 70 plussare i allmänhet har ökad risk så bör du nog ändå följa de rekommendationer som Folkhälsoinstitutet utfärdat med social distansering och handhygien!

Fråga: Om ni vet eller tror er veta vad förmaksflimmer kan bero på, är det för att jag är ”monterad fel sedan födsel” eller vad kan det bero på att några få procent har flimmer som startar någon annanstans än där man normalt kan åtgärda vid ablationer?

Svar: Det finns en liten andel ärftligt förmaksflimmer kopplat till vissa jonkanaler i hjärtat, men jag kan inte svara på om det gäller dig. Ofta vet man i så fall om det finns fler i släkten som har förmaksflimmer och fått det i unga år. Ibland kan det vara kopplat till långt QT syndrom som upptäcks på vanligt EKG eller sjuk sinusknuta. Men du kan ha andra hjärtfel som inte framgår av ditt brev. De flesta typer av hjärtfel såsom hjärtsvikt, klaffel kardiomyopati kan leda till förmaksflimmer liksom högt blodtryck, diabetes, övervikt, giftstruma mm.

Fråga: Är förmaksflimmer ärftligt, dvs har mina barn högre risk att få flimmer? Ena sonen är jag lite oroad över och tänker att jag ska försöka kontrollera då han har haft lite symptom och hoppigt hjärta men där husläkaren sagt att barn/ungdomar inte har flimmer så det är inget att oroa sig för.

Svar: Det är mer troligt att ungdomar har extraslag eller re-entrytaky-kardier dvs elektriska återkopplingstakykardier vilket kan upptäckas med bandspelar EKG än att de har förmaksflimmer.

Frågor angående Corona, svarar gör Kerstin Brismar, professor och specialist i internmedicin, diabetologi och endokrinologi 

Hur hanterar man vardagslivet i en relation med tanke på corona och smittorisk?

Frågor: Min make är över 80 år men jag är yngre och jobbar i butik, känner oro att jag ska bli smittad och ta hem det till min make. Jag känner inga symtom än men hur ska jag göra om jag känner det en dag? Ska jag isolera mig helt från min make då? Eller ska jag sluta gå till jobbet? Vi behöver min lön men min make klarar sig inte utan min hjälp?

Svar: Detta är en knepig fråga, svår att ha ett ge ett vetenskapligt säkert svar på. Jag är i samma situation som du. Det gäller att du inte få infektionen dvs att du skyddar dig så mycket du kan; Stå 1.5-2 meter från kunder, handhygien flera gånger i timmen. Var vaksam om någon hostar eller nyser, undvik dem, gå därifrån och be någon annan ta kunden och be kunden ta hänsyn! Jag själv har handskar eller fingervantar när jag går ut för att påminna mig om att inte ta i något och vara försiktig. Ingen vet om det smittar via handtag, trappräcken etc som någon sjuk tagit i nyligen, men det är inte fel att man är försiktig, då man i lab. tester visat att viruset kan leva flera timmar tom dagar på olika material men om det därför smittar på detta sett vet ingen.

Din make måste också följa myndigheternas uppmaning och hålla sig hemma. Vissa gamla har förmågan att glömma detta och ge sig ut för att tex handla. De glömmer att det är ”förbjudet” att träffa andra än hustrun. Se för övrigt svaren vad som gäller om nedan ang om någon i familjen blir smittad.

Hur gör man om en i familjen drabbas?

Fråga: Om en i familjen får symtom ska denne helt isolera sig från resten av familjen och i sådant fall hur länge?

Svar: Om en familjemedlem blir sjuk så har säkert de andra också smittats. Det verkar dock som om mängden virus man utsatt för påverkar hur sjuk man blir, så det kan vara så att vissa i familjen får mycket lindriga symtom. Troligen kan man smitta andra redan dagen innan man känner sig sjuk. Inkubationstiden från man blir smittad till man blir sjuk är olika. Det kan variera från 3 – 12,5 dagar. 50 % av de som insjuknat har smittats  redan 5,5-6 dagar före insjuknandet och 50 % senare. Enligt studie i Kina, därav rekommenderad karantän= isolering 14 dagar för att vara säker på att någon som kommer från suspekt smitto-område inte smittar innan denna kan träffa andra. Nya studier visar att man kan smitta andra upp till 25 dagar efter att man själv insjuknade i Covid-19.

Om en smittas i en familj som träffas dagligen men om alla inte varit utsatt för smittan, kan dosen virus reduceras om den som blir sjuk kan sova i ett eget rum, få egna handdukar, och helst en egen toalet. Upprepad HANDHYGIENEN med upprepade tvättning under 30 sec med tvål och vatten är JÄTTE VIKTIGT. Hosta, nysning, spott, om den sjuke blåser på dig eller du är mycket nära personens mun vid samtal sprider smitta. Se till att du inte andas in det som kommer från den sjukes mun eller näsa. Stäng din egen mun och använd munskydd så minskar risken. Spädbarn yngre än 1 år och äldre-gamla har ökad risk att blir mycket sjuka.

Går det att testa sig för coronaviruset?

Fråga: Jag har haft en väldig hosta, feber och ont i huvudet i fyra dagar nu. Finns det något sätt jag kan testa mig och se om jag har/har haft viruset?

Svar: Det  finns idag tyvärr ingenstans du kan testa dig så vida du inte blir så sjuk så att du behöver söka sjukvård dvs. får andningsvårigheter eller känner dig mycket allmänpåverkad, svimfärdig, svårt att stå upp (kan vara tecken på sepsis, allmän blodförgiftning med viruset. Äldre får inte alltid så hög feber men kan det drabbas av livshotande sepsis om kräver akut vård för att överleva).

Det låter som du har fått Covid-19 influensa. Stanna hemma, vila, drick vatten och om febern är hög ta lite alvedon/paracetamol. Får du symtom som ovan, blir mycket allmänpåverkad, yr och svimfärdig sök akut. Många kan uppleva att de blir sämre vecka 2 innan det vänder. Du kommer att vara sjuk i ca 14 dagar, vissa dagar mår du bättre nästa dag lite sämre. Du är smittsam så länge du har något symtom och kan var smittsam enl nya studier upp till 2 veckor efter att du känner dig ok igen.

Mina barn är friska, kan vi ses utomhus?

Fråga: Jag har förstått att jag som 70-åring inte ska träffa mina barnbarn, eller egentligen någon alls, men alla i min familj är helt friska. Är det verkligen så att vi inte kan ses utomhus och fika och gå en promenad. Om vi inte tar i varandra utan bara ses utomhus?

Svar: Ok att ses utomhus men inte närmare än 1.5-2 meter. OM någon nyser eller hosta även utan feber så bör den personen inte var med.

Smittar barn även utan att de har symtom?

Fråga: Hur är det nu med barn, jag har hört att de kan vara smittade utan att visa symtom, att det är därför vi lite äldre inte ska träffa våra barnbarn, stämmer det? Att barn kan bära på viruset och smitta utan att ha några som helst symtom?

Svar: Symtomen kan var så lindriga att barnet/barnbarnet inte själv tänker på det, Barn känner inte av lite feber, eller tänker på lite snuva. Ett symtom kan vara att det är bara lite tröttare, lite sämre aptit, vill var nära mamma eller är lite mer missnöjd, ”grinigare”. Se mitt tidigare svar ang smitta och att viruset kan smitta dagen innan barnet känner sig eller upptäcks vara sjukt.

Jag känner mig trött och har hosta men ingen feber?

Fråga: Jag känner mig trött, har lite hosta och är snuvig men jag har ingen feber eller ont i halsen eller i huvudet. Är detta troligtvis bara en vanlig förkylning?

Svar: Det kan vara en vanlig förlkylning men också en lättare variant av Covid 19-infektion. Symtomen kan bli värre efter en vecka. 

Vad är det bästa jag kan boosta min kropp med?

Fråga: Vad är det bästa jag kan boosta kroppen med i dessa tider för att bygga mitt immunförsvar? C-vitamin vet jag men hur får jag på bästa sätt i mig den högsta dosen? Och vad mer ska jag frossa i?

Svar: För ett bättre immunförsvar:

1. Motionera, promenera, gå i parker, skogen, hemma gympa

2. Kosten ska bestå av frukt, bär, mycket grönsaker i olika färger, även alla sorters lökväxter, rotfrukter, OBS! alla sorter kål och baljväxter för fibrerna skull, sockerfritt fullkornsbröd + fullkornspasta, olivolja /rapsolja, fet fisk, skaldjur, yoghurt, ägg, avocado, lite nötter/mandel, sparsamt med rött kött.

Ät inte charkvaror, snabbmat, socker, godis, drick inte läsk, saft, juice. Rätt kost gör större nytta än stora doser c-vitamin då det också påverkar vår tarmflora som kan ge ett bra immunförsvar. Av samma skäl småät inte mellan måltiderna och inte på kvällen, ät inte senare än kl 20.

3. 7-8 timmar per natt. Bäst är troligen att somna före midnatt då vårt reparationssystem och biologiska klocka är inställd på det, vilken vi stör när vi är vakna för länge på kvällen.

4. Lär dig att stressa av, ta 10 minuter morgon och middag och tänk på ingenting, dvs sitt eller ligga, slappna av stäng av all ljud/intryck och tänk bara på något abstrakt, tex en bokstavskombination som inte betyder något, detta är en typ av meditation och har jättebra effekter på stressystemet. Det finns många andra metoder typ medicinsk yoga med andningsövningar, ”tapping” mm. 

Min dotter har haft Corona men är nu frisk, kan vi träffas?

Fråga: Min dotter var i Italien och åkte skidor och hon och hennes man fick Corona, de har tre döttrar som också varit i karantän hemma i över fyra veckor nu. De är nu friska, allihopa, och vi vill så gärna ses. Är de immuna nu? Kan jag träffa dem?

Svar: Om det gått 4 veckor sedan de var sjuka så borde det var ok. Man har sett i kinesiska studier att viruset kan finnas kvar i tex saliv, snuva, i drygt 2½ vecka veckor efter symtomfrihet!

Inlägget Fråga våra medicinska experter dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.