Meny
Text: TAGE DANIELSSON – ”Tankar om det taskigas fortbestånd” ur Tankar från roten Musik: TINA AHLIN Inspelning och mix: Morgan Ågren
Gabriella Svanberg, leg.psykolog, specialist i neuropsykologi och ambassadör för 2,6 miljonerklubben
En actionweek i livet
– ”Vi har haft en Actionweek”, sa mannen som kommit till mig på företagshälsovården som jobbade på ett spelutvecklingsbolag.
Han som förut varit utsliten och nere och kommit för att få hjälp att komma ur sin depression var plötsligt fylld av motivation och lust.
– ”Ja, vi har tagit efter det från Google. En vecka per år får vi jobba med lite vad vi vill inom vårt arbetsområde. Vi får testa oss fram, experimentera, utforska” , fortsatte mannen.
– ”Vore vi bagare och vanligtvis bakade bullar så skulle vi nu metaforiskt få baka vad vi vill, om du förstår vad jag menar”. ”Mycket av det vi gör blir bara kaos, men då och då kommer pärlor fram. Jag tror gmail kom till så”, förklarade mannen med en iver i rösten.
Jag såg att det lyste i hans ögon när han talade. Detta hade gjort honom gott. Det rådde inget tvivel om det. Jag reflekterade och inne i mitt huvud spann tankarna vidare.
Jag började tänka på den märkliga tid vi nu är inne i. Det är ju lite som att vi alla nu får en slags actionweek i livet tänkte jag för mig själv. Vi får plötsligt vara uppfinningsrika, testa oss fram, skapa digitala lösningar, ordna onlineträningar, weblösningar, målarkurser på nätet, take aways på stan, skypefikas och aws. Vi är begränsade men gränser har också suddats ut.
Jag ser lappar i min trappuppgång där ungdomar erbjuder sig att handla åt äldre som sitter inne i karantän. Jag träffar utbrända personer som plötsligt fått andrum. Andrum för att todolistan plötsligt förändrats radikalt när arbetsuppgifterna satts på hold, när skjutsningar till olika aktiviteter pausats, när konflikter på jobbet stannat upp. En kvinna berättade att hon sover bättre nu när hon ej behöver kasta sig iväg till jobbet utan vet att hon kan sova en halvtimme längre. En annan kvinna berättade att hon nu facetimar med sina föräldrar. De som aldrig brukade höras. Bara för att de nu inte kan ses vill de ha mer kontakt än de velat på år. En man berättar hur han för första gången någonsin fått till sin hemmaträning. Han följer SATS länkar på nätet och har köpt hem både matta och vikter. En kvinna som gärna vill träffa en man har tagit steget att börjat chatta på nätet. Hon finner en trygghet i att det plötsligt är mer legitimt att chatta och att man med gott samvete kan avböja ett möte på stan.
Jag själv har plötsligt börjat tänka att jag kankse ändå ska testa att starta en utbildning på nätet. Kanske passar det nu när människor är hemma och behöver fylla sina dagar. Mina så vanligt förekommande bortförklaringar såsom
– ”ne, inte kan väl jag som är så oteknisk”, kommer inte riktigt åt mig på samma vis. Det är som om mina bortförklaringar inte riktigt duger.
Vi är alla i samma båt. Fysiska möten bokas om till digitala och kraven har sänkts. Vi gör så gott vi kan. Teems, Skype, Facetime, ja vad som helst blir bra uttalar sig den ena efter den andra mer eller mindre lika ovetandes om vad de tekniska lösningarna egentligen innebär.
Jag tänker på min klient, dataspelsutvecklaren. Det var inte så konstigt att han kände att han började leva när kravlösheten sänkts. När han fick jobba med sin passion, släppa alla hämmande tankar och våga leka sig fram. Vi behöver det. Vi lever i en tid då effektivitet har blivit ett mantra. Då perfektion näst intill blivit gränslöst. Där vi tävlar mot AIsystem och robotar. Inte undra på att psykisk ohälsa ökat radikalt under 2000-talet när det är en konst att känna sig tillräcklig.
Jag vill inte förringa allvaret, ej heller blunda för all oro som också finns i luften under denna period. Det jag dock vill dela är vad mina ögon ser. Detta att vi stannar upp, att vi reflekterar och att vi vågar ta steg utanför vår comfortzone. Kanske var det så gmail kom fram under Actionweek på Google? Jag ler inombords av nyfikenhet på allt som kan skapas och utvecklas i och med denna livets ”Actionweek”.
Läs mer på om Gabriella på : https://www.gabriellasvanberg.se/
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Anna- Lena Bergelin, författare, komiker & underhållare och ambassadör för 1,6 miljonerklubben tipsar om en viktig utbildning
I kväll gjorde jag något som jag velat göra länge.
Gick en kurs i hjärt/lung-räddning (HLR) samt i konsten att hantera en hjärtstartare. Jag fick möjligheten tack vare vår bostadsrättsförening som ska införskaffa en sådan. Nu, en timme senare, är jag chockad. Tänk. Varje år dör 10 000 personer – 28 människor om dan – av hjärtstopp. MEN! Med en hjärtstartare kan hjärtat börja pumpa igen.
Vi har tusentals hjärtstartare utspridda över landet, i köpcentrum, på tåg och bibliotek. Problemet är bara att de oftast är undangömda och att folk inte vet hur de används. Sorgligt. För det är bara en hjärtstartare som kan få en människa med hjärtstopp att leva igen. I kombination med HLR som fungerar som en sorts konstgjord andning för att skydda hjärnan från syrebrist – är det till syvende och sist hjärtstartaren som får igång maskineriet igen. Som sagt 10 000 personer om året dör av hjärtstopp. Jämfört med 375 i trafiken och 113 i bränder. Varför så mycket information om brandvarnare och inte om hjärtstartare?
Så vad lärde jag mig?
Jo, att det finns en app som heter ”Rädda hjärtat”. Där finns alla registrerade hjärtstartare utpekade. Jättebra. Men så måste man ju kunna hantera den också. Ärligt talat. Den är busenkel. Den säger åt dig vad du ska göra och ställer själv diagnos.
Såhär gör man. Om du ser någon ligga och se död ut. Ruska personen, kolla om hen reagerar och andas. Om inte, ring 112, be någon hämta hjärtstartaren och sätt direkt (i väntan på hjärtstartaren) igång med Hjärt/lugn-räddning. Det vill säga: Tryck stötvis ned bröstkorgen, mitt på, i armhålshöjd, ALLT VAD DU KAN i snabb följd (samma takt som ‘här kommer Pippi Långstrump’).
När hjärtstartaren finns tillgänglig: Följ instruktionerna, den instruerar och visar bilder på var du, på den drabbades nakna överkropp, ska fästa elektroderna … sen sköter maskinen resten. Efter att den (om den fann det nödvändigt) gett elchocker, uppmanar den dig att fortsätta med HLR i 2 minuter till. Till exempel. Så håller man på tills ambulansen kommer och på så vis räddar man liv.
Vad kursledaren hela tiden upprepade var: ”Känner du dig tveksam – GÖR NÅGOT! DU KAN INTE GÖRA FEL.
Av dessa 28 personer som dagligen drabbas av hjärtstopp klarar sig 27.
Här kan du läsa mer om utbildningar: https://www.hlr.nu/
