I senaste numret av Holone kan man läsa om mindfulnessforskaren Sara Lazars artikel i Frontiers in Human Neuroscience. Hon förklarar hur vi under mindfulnessövningar tränar upp vår alfarytm som hjälper oss med filtrering av intryck. Genom att rikta vår uppmärksamhet mot olika kroppsdelar eller yttre ting över vi upp vår förmåga att styra vårt fokus, vår strålkastare som vi kan belysa olika saker med. Det strålkastarljus som kan zoma in på en detalj med smalt fokus eller med vidvinkelperspektiv visar hela panoramabilden.

Vid MIT, Massachusetts Institute of Technology och Harvard jämför man alfavågor hos de som tränat mindfulness och de som ej har det. Personer som tränat mindfulness var snabbare i att sätta på och stänga av sin alfarytm. Blir man duktig på detta blir man automatiskt bättre på att filtrera information. Detta innebär att man lättare kan filtrera sitt tankeflöde (tankar, bilder)  och på så vis även filtrera bort onödigt lidande. Man blir också bättre på att notera sitt tankeflöde och sin förmåga att se vad det är man zoomar in och ut på.

för fullständig artikel se Kerr CE et al. Frontiers in Human Neuroscience.

Detta synsätt öppnar nya dörrar och kan ge oss en ytterligare förklaring till varför uppmärksamhetsträning hjälper mot stress, nedstämdhet och kronisk smärta.

Ta hand om er och er alfa-rytm! /Gabriella

Inlägget Man kan träna upp hjärnans alfa-rytm och få bättre filtreringsförmåga. dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Jag lär mig mycket genom studier inom neuropsykiatri. ADHD och hela autismspektrum området med bla aspergers syndrom ger bilden av olika gradskillnader av beteenden. När vi förstår de extrema lägena är det lättare att förstå beteenden inom även normalvärden. Vi befinner oss alla på en gradskala av aktivitetsnivå, impulsivitet, rigiditet och social förmåga. Man kan ju befinna sig precis på gränsen, dvs ha stora problem att förstå sociala koder, men trots allt icke uppfylla diagnos.

Jag lyssnar på Wendy Chung i TED.com och om studier där man låter barn titta på videoklipp för att förutse framtida autismproblematik. Man vet idag att människor med asperger eller autism tittar betydligt mindre på ögon både i vardagliga livet och vid tittande på film. Många får således andra fina upplevelser av ljud, detaljer eller annat som fokuseras på.

Bilden nedan visar att detta spädbarn följer ögonen på flickan på videon. Detta spädbarn kommer ej att utveckla autism.

Nedan visas att spädbarnet med autismproblematik fokuserar på annat än på ögonen.

Det som nu fyller mina tankar är om graden av fokus på ögonkontakt faktiskt korrellerar med vår sociala förmåga/ vår förståelse av andra. Skulle vår placering på denna skala av ögonkontakt faktiskt ligga i linje med hur god social förmåga vi har!? Hur bra vi kan förstå andra människors kroppspråk, förstå hur andra människor tänker och känner, kunna förutse vad andra kommer göra näst?

Jag förväntar mig inget ja eller nej-svar på denna fråga. Vår fantastiska hjärna är mer komplex än så, men jag skulle inte bli förvånad om man i framtiden började använda detta med ögonrörelsemätning mer vid olika urval av social kompetens även inom ”normalvärden”. Dvs att personer med god social förmåga kan mätas för utval eller finslipningar inom området.

Detta var dagens tankar!

Ta  hand om er!

/Gabriella

Inlägget Kan din sociala förmåga mätas i grad av ögonkontakt? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Vad är det med detta spelande som är så speciellt? Som får miljontals människor att tappa tid och rum. På gott och ont. Jag faller in i tankebanorna gällande spelmissbruk, våra ungdomar och ovisshet om framtiden. Samtidigt tänker jag att vi borde ha mycket att lära av spelindustrin. Om vi hittar vad det är som triggar vårt belöningscentra så oerhört som spel gör, bör vi kunna utnyttja delar av det  inom arbetslivet och privatlivet.

Se Tom Chatfields intressanta teori om hur spelandet belönar vår hjärna på 7 olika sätt!   Tom Chatfield: 7 ways games reward the brain

1) Vi får hela tiden ett mått på hur vi ligger till

2)Korta- och långsiktiva mål varvas

3) Vi belönas för vårt jobb/flit även innan vi når våra mål

4)Vår feedback är tydlig och kommer direkt kopplad till insats utan fördröjning

5) Det finns hela tiden element av ovisshet!

6) En förhöjd uppmärksamhet råder

7)Många spel uppmuntrar och belönar samarbete med andra

Hur vore det om varje arbetsplats såg till att belöna våra hjärnor på samma sätt som spelindustrin? Spännande tanke, eller hur?

Allt allt gott inför ett spännande 2014! /Gabriella

Bifogar en krönika som jag efter detta inlägg skrev i tidningen Doktorn mars 2014:

Inlägget Låt oss ta lärdom av spelindustrin dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Det är mycket vi inte vet om denna problematik, men vi vet att det finns ett samband med dyslexi och dåligt lokalsinne. Vi vet att det är vanligare än vi tror och många håller tyst om sitt handikapp.

Vår hjärna fungerar ganska mycket som en dator. 1) INPUT – Vi tar in information. Dvs tankar info från vår omvärld via alla fem sinnen. 2)KATEGORISERING –  Vi bearbetar informationen, skapar som små mappar i vårt huvud där vi sorterar vår info. 3) OUTPUT – Vad vi gör av informationen, ex vad vi säger, gör, och låter bli att säga och göra.

För att fungera väl i vardagen behöver alla tre områden flyta på ett smidigt vis. Har vi något litet fel i någon av 1, 2 eller 3, så kan det leda till stora svårigheter. Är vi ansiktsblinda så vet vi att något är fel i denna process, men vi vet ej automatiskt var. Det kan vara en problematik att ta in, av sorterandet eller av att plocka fram och få ut informationen. Som psykolog är det just dessa saker vi noga studerar när vi gör våra utredningar. Likt en dataprogrammerare försöker vi se var det kan sitta en bugg och därefter träna upp eller skapa kompensatoriska strategier. Har vi problem att insupa info, så kan vi träna upp detta genom exempelvis mindfulness,  har vi problem att skapa struktur och lagra, så kan mindmaps och minnestekniker hjälpa  och är det i outputen som det brister, så kan vi behöva exempelvis social färdighetsträning eller röstträning. Ett annat bra tips är att förvarna folk att du har svårt att känna igen, så de inte tror att du är snorkig eller nonchalant.

Ta hand om er och om era hjärnor/Gabriella

Inlägget Är du ansiktsblind? dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Ju mer en person uppskattade en låt, ju mer aktivitet syntes i accumbenskärnan. Forskarteamet fick baserat på hjärnscanningen förutspå vilken låt varje försöksperson skulle köpa.  Enligt forskarteamets resultat gissade de rätt!

Accumbenskärnan utgör en del av det limbiska systemet och är involverat vid drogberoende. Det har en koppling till belöningssystemet som också aktiveras vid mat och sex. Vill du veta mer om studien gå in på: BBC World Service programme Science in Action. Tänk om vi faktiskt kan förutspå människors beteende baserat på hjärnröntgen. Det är bara fantasin som kan stoppa alla möjliga områden detta kan användas inom.

Framtiden är spännande!/Gabriella

Inlägget Hjärnaktivitet visade vilken musik försökspersonerna köpte dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

I det rykande färska numret av Holone kan du läsa mer om hur vi tränar våra hjärnor med mindfulness.

En deprimerad människa uppmärksammar huvudsakligen de dåliga nyheterna i tidningen och ser mest sura ansikten på gatan. Negativa minnen kommer fram och oro över framtida katastrofer ger ångest.  Som Mark Twain säger:

”Mitt liv har varit fullt av tragedier…några av dem har faktiskt inträffat.”

Våra tankar lever sitt egna liv och vi både ältar och oroar oss för saker som aldrig kommer ske. Vår förmåga att planera och leva oss in i framtid har många fördelar, men är också den stora boven i dramat vad gäller stress. Senast idag har jag träffat flera personer inom företagshälsovården som är sjukskrivna till följd av katastroftankar som förmedligen aldrig kommer att ske. ”Tänk om jag blir avskedad, då kommer jag inte få lön och barnen kommer få sluta i sin skola och min fru kommer lämna mig”

Mindfulness är en träning i medveten närvaro. Det handlar om att stanna upp och se sina tankar, känslor och kroppsförnimmelser precis som de är i stunden. Det handlar om att bli medveten och få en chans att välja om man ska tro på dem som sanningar eller låta dem förbli tankar som far fram och tillbaka. Vi kommer aldrig ifrån att ha tankar som far, men vi kan lära oss att hitta olika förhållningssätt. Om vi kan se katastroftankarna som getingar utan gadd som far runt oss och göra vad vi vill och vad vi ska trots ”getingarna” så är de ok. Tillslut tröttnar tankarna/getingarna på att fara runt och likt en retsticka som inte får ngn respons så brukar de lugna ner sig. Vi får sinnesro. Precis som att vi kan träna upp en muskel att bli stark, kan vi träna vår hjärna att bli harmonisk. Mindfulness är hett inom neuropsykologi!

Mindfulness beskrivs ofta med Jon Kabat-Zinns definition (2003): ett särskilt sätt att rikta uppmärksamheten: med avsikt, i ögonblicket och utan att värdera det vi uppmärksammar.

Inlägget Mindfulness hett inom neuropsykologi dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Ett fascinerande område är detta med våra spegelneuroner. Dessa förklarar varför vi gråter när någon gråter på film, tar sats i soffan när någon skall hoppa höjd, eller gäspar när någon gäspar. Automatiskt speglar vi varandra och smittar varandra med olika känslor.

neurobiologiskt finns det stora likheter mellan nyförälskade personer och mamma/bebisrelationen. Parterna tar i båda fallen emot signaler och returnerar dem speglande. Det är som en lek där man sänder ut signaler och ser om den andre svarar. Detta är startpunkten för alla relationer mellan människor. Putar mamman med munnen så gör den lille samma sak och ler den ene så ler den andre tillbaka.

Intressant är också att motsvarande nätverk i hjärnan aktiveras även av de som är åskådare. Detta gör att skratt smittar och att vi intuitivt kan förstå personer i vår närhet.

Vill du läsa mer om denna intuitiva kommunikation läs gärna Varför jag känner som du känner av Joachim Bauer.

Önskar er en underbar dag! /Gabriella

Inlägget jag älskar dig för det du sätter igång i mig dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Jag gillar zenberättelsen om kungen med de känsliga fötterna. En kung klagade konstant över kungadömets vägar, som var ojämna och steniga. Han bestämde sig för att låta klä alla vägar med läder, så att han kunde gå bekvämt vart han ville.  Han bjöd in några hantverkare att ge bud för detta ärofyllda jobb.

Den ene sa ” jag kan göra jobbet, men det kommer kosta alla skatter du har”, den andre sa: ” jag kan klä alla vägar med läder för dina guldpengar”. Sedan klev en vis gammal dam fram till kungen: ” Jag kan klä dina fötter med läder och du kommer att gå på läder var du än går”.

Mindfulness är ett redskap/förhållningssätt du bär med dig var du än går. Det handlar om att utveckala vår förmåga att uppmärksamma vad som pågår i ögonblicket utan att bedöma det vi iakttar.

Våra tankar påverkar vår hjärna. Vår hjärna påverkar vår kropp. Läs gärna mer om hur vetenskapliga studier idag visar hur mindfulness påverkar vår hjärna.

/Gabriella

Inlägget mindfulness förändrar vår hjärna dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Jill Bolte Taylor är hjänforskaren som vid 37 års ålder drabbades av en stroke och som beskriver sin kamp för att få tillbaka minne, läs- och talförmåga. Det tog 8 år för Jill att tillfriskna helt och hållet, men tack vare envishet, kunskap om hur hjärnan fungerar och inte minst hjälp av sin fantastiska mamma lyckades hon få tillbaka det liv hon en gång hade. Idag anser Jill att stroken var det bästa som kunde hända henne.

Idag avslutar Jill alla sina mail med ett citat av Einstein ”Jag måste vara villig att ge upp det jag är för att kunna bli det jag vill bli”.

I boke beskriver Jill hur förmågor tappades sekund för sekund och när hon inte längre kunde göra sig förstådd ville hon säga: Jag förstår inte bättre för att ni skriker! Var inte rädda för mig. Kom närmare. Ge mig vänlighet. Tala långsamt. Uttala orden tydligt. En gång till! Snälla försök igen! Ta det l-u-n-g-t. Var snälla mot mig. Var en trygg plats för mig. Förstå att jag är ett sårat djur, inte ett enfaldigt djur. Jag är ömtålig och förvirrad. Oavsett hur gammal jag är, oavsett vad jag har för meriter, försök att nå mig. Jag är härinne. Kom och leta efter mig.

De orden berörde mig och jag vill gärna dela dem med er. Jag tror att vi alla behöver jobba på detta i olika sammanhang. Att försöka förstå utan att döma.

Ta hand om er!/Gabriella

Inlägget Fascinerande resa in i den mänskliga hjärnan dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.

Inlägget Berikande resa i södra Sverige dök först upp på 1,6 & 2,6 miljonerklubben.