Under min pågående specialistutbildning i neuropsykologi läser jag allt jag kommer åt om hjärnan. wow, den är spännande!
Ett fascinerande område är detta med våra spegelneuroner. Dessa förklarar varför vi gråter när någon gråter på film, tar sats i soffan när någon skall hoppa höjd, eller gäspar när någon gäspar. Automatiskt speglar vi varandra och smittar varandra med olika känslor.
neurobiologiskt finns det stora likheter mellan nyförälskade personer och mamma/bebisrelationen. Parterna tar i båda fallen emot signaler och returnerar dem speglande. Det är som en lek där man sänder ut signaler och ser om den andre svarar. Detta är startpunkten för alla relationer mellan människor. Putar mamman med munnen så gör den lille samma sak och ler den ene så ler den andre tillbaka.
Intressant är också att motsvarande nätverk i hjärnan aktiveras även av de som är åskådare. Detta gör att skratt smittar och att vi intuitivt kan förstå personer i vår närhet.
Önskar er en underbar dag! /Gabriella