Kidnappad av maten!

Det är inte fett som gör dig fet. Hjärnan som slår slint av alla snabba kolhydrater: bröd, pasta, ris, läsk, godis i kombination med stress. Belöningssystemet i dig kickas igång på fel mat och du vill bara ha mer och mer.  Sockret och stärkelsen omvandlas till fett – och du blir tjock.

Författaren Gunilla Eldh, som var gäst på 1,6-salongen på Bio Rio i Stockholm i veckan, har tillsammans med professorn och hjärnforskaren Martin Ingvar, skrivit det som utsetts till årets viktigaste bok – ”Hjärnkoll på vikten”. Den handlar om övervikt på ett annorlunda sätt. Den förklarar VARFÖR vi blir tjocka och gör upp med myten om att fett inte är bra.

– Det finns så mycket forskning och fakta med det når inte ut, varken till läkare eller till allmänhet. Därför beslöt vi oss för att skriva denna bok, berättade Gunilla.

– Vi ville helt enkelt visa vad som är sant och vetenskapligt bevisat. Det behövs folkbildning och uppryckning inom sjukvården. Inom många områden. Efter detta med mat kommer vi att ge oss på hur vi hanterar smärta inom vården. Det blir också en bok framöver.
Fett är fint, men sötsaker, som även innefattar bröd och annan mjölmat som pasta och stärkelserika råvaror som ris korrumperar vårt belöningssystem.

– Allt hänger samman. Det du äter idag bestämmer vad du äter imorgon. Det du äter till frukost bestämmer vad du äter till lunch. Det är belöningssystemet som gör att den där Ris-i-fruttin åker ner i shoppingkorgen eller chokladbiten på bussen hem. Du ger dig själv en kemisk belöning som ersätter andra belöningar. Den kemiska belöningen gör så hjärnan duschar ut lite dopamin och då mår du bra.

Överviktsproblemet sitter alltså i hjärnan. Förser du hjärnan med rätt näring tappar du sötsuget.  Och det gäller att förebygga. Se till i god tid att du får i dig fett som håller dig mätt, håller blodsockerkurvan jämn och ser till att du är stabil fram till lunch och inte sur och ”hungrig” bara för du ätit fel.

– En bra frukost innehåller fett. Det är bra med fett, påpekade Gunilla.

– Vi är ett mackätande folk, jag vet det. Men det ska vi försöka vänja oss av med. Bröd är inte bra utom möjligt vis ett riktigt fullkornsbröd med hela korn. I måttliga mängder.

– Bra frukost är ägg i alla former. Som en omelett. Och avokado. Makrill i tomatsås, som Martin Ingvar alltid ser till at ha i skrivbordslådan för att inte få ett blodsockerfall och rasa igenom.
Många har hört av sig till Gunilla och Martin efter att ha läst boken. De vill så gärna förändra sina vanor men tycker det är svårt, krångligt och att det tar tid. Därför kommer radarparet nu i januari ut med ännu en bok på samma tema. Hjärnkoll på maten. Denna bok blir mer praktiskt och ska fungera som en vardagshjälp.

– Visst, det krävs lite planering. Men resultatet blir desto bättre. Och det handlar inte bara om vikt. Du mår så otroligt mycket bättre när du äter rätt. Orkar mer, tänker bättre…

Gunilla tycker att det tjatas för mycket om kalorier hit och kalorier dit. Och att vi fixerar oss vid motionen på fel sätt ur överviktssynpunkt. Tänker att en chokladkaka kräver si och så många timmars promenad.

– Det är en mycket större poäng att se motionen som en dopamin-belöning. När pulsen stiger och du får upp flåset i en halvtimma – då kommer leendet. Du har fått en kick av dopaminet, förklarade hon

– Det spelar ingen roll hur sur du är när du ställer dig på gå bandet, efter en halvtimma när pulsen kommit upp – då blir du glad. Det är därför vi ska motionera.

– Jag vet att det är jobbigt och kämpigt i början. Och en otränad får slita betydligt längre för att få den där kicken. När du är vältränad kan det räcka med 15-20 minuter. Men ge inte upp. Det kommer. vi berättar exempelvis i boken om sjuksköterskan Margareta som vägde 145 kilo till sin korta längd. Hon bara bestämde sig och började gå 1,5 timmar varje dag. Varje dag. Idag väger hon 60 kilo och det har hon hållit i tre år!

– Margareta kom också underfund med varför hon föll igenom och tryckte i sig 10 bitar choklad på kvällen. Jo, för att hon åt två! Det vill säga, börjar man äta är det väldigt lätt att fortsätta. Det gäller att veta sina gränser; tar jag en bit så blir det lätt fler.

Camilla