Det omnämns fler nazister än kvinnor i svenska historieböcker. Det visar en granskning som Dagens Nyheter gjorde i vintras.
DN gick igenom fyra läroböcker från de fyra största förlagen – bara i en av dem nämns Margret Tatcher, Storbritanniens premiärminister under elva år. Ann-Sofie Ohlander, professor emerita i historia, gjorde 2010 en liknande undersökning på uppdrag av regeringen. Även då var resultatet nedslående.
– Jag är chockad och förvånad över att inget har hänt. Förlagen är konservativa och fortsätter att skriva på samma sätt, säger Ann-Sofie till TT.
I boken ”Impuls Historia” från förlaget Natur & Kultur är exempelvis bara 32 av bokens 324 namngivna personer kvinnor.
Historiebeskrivningen är vinklad och subjektiv, och fascinationen för krig gör att man väljer bort att skriva om kvinnor. Majoriteten av kvinnors kunskaper, färdigheter, intressen, aktiviteter och minnen värderats som mindre värda att dokumentera och spara på. Vissa historiker har kallat traditionell historia för ”manlig släktforskning”.
NOVEMBER 2014 ÖPPNADE ett unikt museum i Umeå. Ett kvinnohistoriskt museum som är Sveriges allra första museum som i sin verksamhet sätter frågor om kön, makt och identitet i en historisk kontext.
– Ofta där vi söker efter kvinnor i historien finns bara hålrum och glapp, vita fläckar och en ekande tystnad. Kvinnor som grupp är svagt representerade i traditionell historieskrivning, säger Maria Perstedt som är museichef på Kvinnohistoriskt museum.
Museet kompletterar och bjuder på motstånd mot traditionell historieskriv-ning och berättar om det förflutna på ett sätt som ger plats för andra röster än de som hittills hörts mest.
– Kvinnor har inte haft samma makt och möjligheter som män i det förflutna. Varken för att forma samhället eller sina egna liv. Inte heller ser vi att de har det i dag, säger Maria. Det är ett av vår tids största demokratiska problem – nationellt och globalt.
Kvinnohistoriskt museum vill därför vara med och diskutera hur samhället ska se ut även i framtiden, och hur en jämställd fördelning av möjligheter, makt och inflytande mellan kvinnor och män skulle kunna se ut.
MUSEER SOM GRUNDATS av kvinnor är genom historien få. Ett intressant undantag är Hallwylska museet i Stockholm som skapades av grevinnan Wilhelmina von Hallwyl (1844 – 1930). Wilhelmina var en Sveriges främsta samlare och donerade sitt hem med tillhörande samlingar till svenska staten för att öppnas upp för allmänheten. Utöver museets tillfälliga utställningar kan man här uppleva grevinnans hem och känslan av en svunnen tid.
Enkönad konsthistoria lyfts fram i aktuell utställning
Konstnärerna EvaMarie Lindahl och Ditte Ejlerskov ifrågasätter konstencyklopedins speciella format och urvalsprocess i installationen About: The Blank Pages. Projektet handlar om bokförlaget Taschens Basic Art serie som enligt dem själva är en av de mest säljande konstbokserierna i världen. De säger sig vilja fungera som en encyklopedi över viktiga konstnärer i historien. Men vad är det egentligen för bild av konstvärlden som Taschen förmedlar? Är de medvetna om vilken röst de talar med?
I About: the Blank Pages ställer konstnärerna frågan: Kan du namnge en kvinnlig konstnär som publicerats av Taschen Basic Art? Är ditt svar Frida Kahlo? Du har rätt, hon är en av fem kvinnor som Taschen publicerat i denna serie, som består av cirka 100 böcker.
– Tillsammans kontrar vi de utgivna männen i Taschen Basic Art serien med att tillföra förslag till böcker om lika många kvinnor. Vi vet att de finns. Vi vet att de har betydelse för historien. Låt oss tillföra dem, säger EvaMarie Lindahl och Ditte Ejlerskov.
Utställningen I About: the Blank Pages pågår på Kvinnohistoriskt museum 13 juni t om 15 november 2015
Staden är också kvinnans!
Kvinnors historia skrivs i vatten, männens huggs i sten.
KRIGSHERRAR, KUNGAR OCH ANDRA VIKTIGA MÄN. Mitt i våra städer, på framträdande platser, tronar alltjämt manliga makt-havare. Cirka 90 procent av statyerna i Sverige är av män. De statyer som föreställer kvinnor är oftast nakna, anonyma och små medan de manliga statyerna är namngivna, påklädda och upphöjda.
Något annat som är viktigt att ha i beaktning är statyernas placering i staden. Om vi tittar på Stockholm så finns där några kända kvinnor som exempelvis Margaretha Krook, Astrid Lindgren, Ellen Key, Fredrika Bremer och Victoria Benedictsson. Margaretha Krohk står utanför Dramaten, men är inte upphöjd, som exempelvis Karl XIII och Karl XII som båda står högt över mark i Kungsträdgården. Samma sak gäller Astrid Lindgren som står i Tegnerlunden i markhöjd medan August Strindberg som står i samma park, sitter på ett stort berg.
Här saknas kvinnorna
Några kommuner som inte har en enda känd kvinna som står staty är Uddevalla, Motala, Gullspång, Trelleborg, Malmö, Västerås, Arboga, Leksand, Bollnäs, Sundsvall, Mora, Boden, Umeå och Kalix.