Torsdagen 7 juli befann var det dags för Almedalsseminariet om kvinnors liv – jämställd hälsa! Residensets trädgård blev fullsatt och solen lyste på en klarblå Visbyhimmel medan läkare, forskare och politiker förelästa och diskuterade jämställd hälsa.
Cecilia Seidegård Schelin, Gotlands landshövding presenterade regeringen jämställdhetsutredning.
– Under tio år har vi undersökt frågan om hur jämställt Sverige är. Ett av delmålsresultaten visar att män fortfarande dominerar arbetslivet. Antalet kvinnliga chefer har ökat men på de högsta posterna överväger andelen män.
När det gäller föräldrapenning ser det inte heller helt bra ut ur jämställdhetssynpunkt. Vi ser en minskning av de föräldradagar som tas ut av män, under tio år har dagarna minskat från 80 procent till 75 procent.
– När det gäller hälsoområdet ser vi en tydlig skillnad i att kvinnor upplever sin hälsa som sämre än män men de söker vård tidigare. Vi ser också ett tydligt samband med utbildning där hög utbildning generellt ger bättre hälsa.
Effektiva preventivmetoder ökar jämställdheten
Även Kristina Gemtzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi, visade statistik för ett Sverige som inte längre motsvarar våra förväntningar. Även om vi var först i världen med sexualundervisning i skolan har nu siffrorna för tonårsaborter börjat stiga.
– Effektiva preventivmedel har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. En bra preventivmedelsmetod visar ett direkt samband med bättre hälsa, högre utbildning och inkomst samt friskare mamma och barn, menar Kristina Gemtzell Danielsson.
Idag är det ett faktum att fler skyddar sig sämre. Många slutar till exempel med p-piller i 20-30 årsåldern. Mycket beroende på att det idag sprids myter om p-piller som att de ger farliga biverkningar.
– Det här stämmer inte, vi måste försöka motverka myter mot preventivmedel mer effektivt. Kvinnor måste själva kunna styra över sin fertilitet. En metod passar inte alla men då finns fler alternativ.
Barbro Westerholm, läkare, professor och riksdagsledamot för
Liberalerna höll med Kristina Gemtzell och menade att vi här har ett ihärdigt arbete framför oss. Vi måste motverka myter mot preventivmedel och informera mer om vad som stämmer och vd som är vetenskapligt belagt.
– Vi får inte slå oss till ro och tänka att vi i Sverige har det bra och redan är jämställda och till exempel har bra sexualundervisning. För det stämmer inte längre! Nu har vi en ny generation och ett nytt arbete framför oss. Vi måste fortsätta att informera!
Ny kommitté för jämlik hälsa
Alexandra Charles beslutade under seminariets gång att 1,6 & 2,6 miljonerklubben med hjälp av vår medicinska expertgrupp nu startar en kommitté för jämlik hälsa. Här ska vi bland annat arbeta med att motverka mytbildning kring preventivmetoder.
Karin Schenck- Gustafsson, överläkare och professor i kardiologi visade siffror på att ojämlikhet i klinisk forskning är ett faktum. I studier med djur som försökspersoner är handjur vanligare än honor.
– Det är tydligt att kvinnor missgynnas både i forskning och vård. Som tur är har alltfler börjat uppmärksamma detta, även om studier visar att till exempel sjuksköterskor är mer medvetna om ojämlikhet än läkare.
Inom forskningsvärlden finns nu hopp genom en ny genussajt: ”Genus på Janus”, ett samarbete mellan Stockholms Läns Landsting och Karolinska Universitetssjukhuset, som ska hjälpa forskare att hitta forskning med genusperpsektiv. Här har Karin Schenck Gustafsson tillsammans med Mia von Euler, överläkare och docent i neurologi och klinisk farmakologi, haft en viktig roll som rådgivande experter.
– Vi ville genom arbetet med genusdatabasen försöka utjämna skillnaden i läkemedelsbehandling mellan kvinnor och män.
Kön och läkemedel
Mia von Euler har även undersökt läkemedelsanvändning och könsskillnader och kommit fram till att kvinnor använder fler läkemedel än män förutom i de yngsta och äldsta åldrarna (även om p-piller exkluderas).
– Det finns en skillnad mellan kvinnor och män i läkemedelsanvändning. Kvinnor använder till exempel mer antibiotika mot urinvägsinfektion men mindre blodförtunnande och mindre antidepressiva läkemedel än män.
Det här beror på flera orsaker, både på att det även finns skillnader i sjukdomar mellan kvinnor och män. Migrän är till exempel vanligare hos kvinnor medan gikt är vanligare hos män. Livsstilsfaktorer som en önskan att bli gravid samt rädsla för biverkningar och en kombination av andra läkemedel som p-piller påverkar också.
– Vi ser även rent biologiska skillnader som att kvinnor generellt väger mindre än män samt har lägre utsöndringsfunktion via njurarna. Det här borde påverka dosering, det är ett så tydligt exempel på hur vi borde uppmärksamma genusperspektivet bättre i läkemedelsanvänding.