, en engelsk psykologiprofessor och forskare. En del människor har faktisk mer tur än andra. Men det handlar inte alls om någon slags magisk kraft. Tvärtom använder sig tursamma människor helt enkelt av olika sätt att tänka och bete sig på som inbjuder till lyckosamma tillfälligheter, och som gör det lättare för dem att uppmärksamma och plocka upp dessa tillfällen. Intressant nog menar Wiseman att det är fullt möjligt att lära sig dessa tekniker för att på så sätt bli en mer tursam människa.
beskriver Wiseman tursamhetens fyra priciper
(1) Tursamma människor är skickliga på att skapa och uppmärksamma tillfälligheter och möjligheter
(2) Tursamma människor gör lyckosamma val genom att lyssna till sin intuition
(3) Tursamma människor skapar självuppfyllande profetior genom positiva förväntningar
(4) Tursamma människor hanterar svårigheter och otur genom att transformera dem till något gott
Låt oss titta på den första principen.
(1) Tursamma människor är skickliga på att skapa och uppmärksamma tillfälligheter och möjligheter
Wiseman genomförde ett experiment där han gav människor i uppgift att räkna antalet bilder i en tidning. Vad han inte talade om att på sidan två i tidningen stod med stora bokstäver följande text: “Du kan sluta räkna nu, tidningen innehåller 43 bilder”. Människor som upplevde sig som tursamma upptäckte detta meddelande, medan de otursamma var för upptagna med att räkna för att se möjligheten. Turen var alltså ingen slump. De tursamma använde sig, utan att veta om det, av en teknik vi kan lära oss utveckla: vår förmåga att uppmärksamma det oväntade och mönsterbrytande, att inte låta oss låsas av tunnelseende. I lösningsfokus använder vi ofta tekniker som hjälper oss bli varse förändringar och möjligheter. Kanske du kan öka din tur genom att prova ett experiment ett par dagar:
Lägg märke till vad du gör och vad som händer som är bra för dig och du vill skall hända mer. Notera det i bakhuvudet eller på ett papper.
Principen om “undantag” är också ett lösningsfokuserat verktyg som handlar om att lyfta fram det som fungerar men som inte är uppmärksammat. Har vi exempelvis problem med samarbetssvårigheter i en arbetsgrupp kommer frågan “när samarbetade ni bra senast?” som en fräsch överraskning. Ofta finns sådana tillfällen mitt bland problemen, men vi är för upptagna med problemet för att se de fragment av lösningar som ger oss ledtrådar att komma vidare. Om vi lyckas hitta sådana undantag blir följdfrågan “hur lyckades ni med det?” ett sätt att bygga vidare på det som fungerar. Prova gärna följande tankeexperiment.
Tänk tillbaka på veckan som gått tills du hittar tillfällen när något bra eller användbart hände dig. Fråga dig sedan hur du fick detta att hända. Hur du gjorde för att ta tag i tillfället, och vad du lärde dig av det?
Med hjälp av lösningsfokuserat arbetssätt kan vi alltså öka våra möjligheter i framtiden genom att uppmärksamma de slumpmässiga möjligheter som ständigt dyker upp. Vi kan också se på det förflutna med nya ögon för att återigen plocka fram de möjligheter som hela tiden legat mitt framför ögonen på oss, men som vi i all välmening betraktat som undantag. Ett brett möjlighetsfält lämnar öppet för de oförutsägbara förändringarna och uppmärksammas och användas.
För mer spännande läsning se : Doing what works…