Onsdag

Idag har jag förmånen att träffa två spännande och olika kvinnor. Jag är på väg till en mellansvensk stad för att ägna mig åt det som är bland det mest inspirerande och lärande jag vet: att vara mentor.

Jag ser fram emot varje tillfälle, att får höra vad som hänt i deras vardag, vad de gjort för framsteg och vilka underbara historier de har att berätta. Varje gång undrar jag också om de ska bli nöjda, om jag har något nytt att ge och om jag kan leva upp till deras förväntningar.

Ni hör ju! Prestationsångest! Den eviga förföljelsen! Svårt att skaka av sig, en stark drivkraft men ändå något som tär. På senare år har jag lyckats skaka av mig den. Jag är den jag är och gör mitt bästa. Det borde räcka. Men den har en tendens att komma krypande.

I mitt senaste jobb gick jag så långt att jag faktiskt bad min styrelseordförande att inte driva på prestationsångesten, det gör jag så bra själv. Ville skapa lite utrymme för mig själv.

Det har lyckats ganska bra. Att försöka äga sin agenda för att slippa utsätta sig för det som får en att må dåligt är ett bra försök. Jag ska försöka idag igen!

Kommentarer